mationer.
GÖTHA KANAL BOLAGS SEDNASTE
SAMMANKOMST.
Enligt hvad i lördagsbladet nämndes, anse vi
oss böra meddela det huvudsakliga innehållet
af det betänkande, som vissa deputerade inom
Götha kanalbolag utarbetat i anledning af väckt
fråga om kanalens hemb udande ät statsverket,
emedan detta betänkande innehåller en intres-
sant öfversigt såväl öfver trafiken på kanalen
ifrån början intill November 1846, som öfver
kanalverkets ställning i det hela och dess för-
hållande till rörelsen i lindet:
Undertecknade, af bolaget utsedde kommitterade
för afgifvande af förslag till underdånigt utlåtande
angående åtgärder för rörelsens underlättande på
Göta kanal, få dervid, med förbigående af hvad i
denna fråga såväl af kanaldirektionen, som af sär-
skilte kommitterade vid sednaste bolagsstämma blif-
vit yttradt, till en början meddela en för ärendets
bedömande nödig öfversigt af de förhållanden, som
derpå äga inflytande.
Rörelsen på Göta kanal delar sig i två till sin
natur särskilda grenar: transitofarten från haf till
haf, och den så kallade inre furten.
Den förra eller transitofarten, hvilken onekligen
är af yttersta vigt under krigsförbållanden, då rikets
aktiva skeppsfart kan vara i Östersjön hämmad af
öfverlägsna fiendtliga flottor, har under den sedan
kanalens fullbordan tilländalupna tid hufvudsakligen
varit inskränkt till Göteborgs förbindelse med huf-
vudstaden och någon gång med andra orter på ri-
kets östra kust, hvaremot transitofart denna vägen
från eller till utländske hamnar mera sällan ägt
rum. Orsaken härtill synes vara att finna i den
kostnad, som omlastning i Göteborg och Söderköping
medfört, då de fartyg, som på kanal-linien begag-
nats, varit af för ringa drägtighet att kunna med
fördel användas till större sjöfart å öppna haf, äf-
vensom måhända till någon del den särskilda erfa-
renhet, som för kanalleders navigerande erfordras,
hvarutaf, i den mån densamma icke hos sjömän i
allmänhet får förutsättas, synes kunna förklaras den
motvilja desse ofta hysa för fart å kanaler. Dock
bör man numera kunna vänta sig en tilltagande rö-
relse, sedan Trollhätte kanals ombyggnad tillåter
begagnandet derstädes af fartyg med samma dimen-:
sioner som å Göta kanal, och särdeles genom den
utsigt, uppfinningen af propeller lemnar, att till
transitofart emellan Nordsjön och Östersjön, kanal-
vägen, kunna använda fartyg af omkring 80 lästers
drägt, med förmåga att någorlunda säkert bestämma
tiden för framkomsten. Men då Kongl. Maj:t i nå-
der meddelat Göta kanalbolag ett af särskilte kom-
mitterade utarbetadt förslag till befrämjande af denna
del af kanalfarten, anse undertecknade obehöfigt
att vidare yttra sig häröfver.
Till upplysning rörande den inre fartens omfång
och förändringar, de varubelopp, för hvilka den be-
gagnats, samt de för densamma influtne afgifter.
hafva kommitterade låtit i bilagde tabeller samman-
fatta så fullständiga upplysningar, som utan allt för
stor vidlyftighet och tidsspillan kunnat anskaffas.
Nettoinkomsten af inre färden har i runda sum-
mor utgjort:
r 4833 Bko Rdr 27,300.
4834 29,500.
4855 34,200.
4856 30,700. I
Detta år (1836) ägde en nedsättning i taxan rum; i
medeltalet för dessa år var rdr 30,400.
r 4837 Bko Rdr 40,100.
4838 D 41,000.
En förhöjning i taxan inträdde detta år (48538).
År 48359 Bko Rdr 54,200.
4840 52,700.
484 653,000.
Medeltalet för dessa ö år (1837—41) var Rdr
49,600 eller en tillökning mot föregående 4 årens
medeltal af 63; Proc.
r 4842 Bko Rdr 359,000.
4843 48,900.
4844 p 54,100.
4845 80,400.
4846t.0.m. Noy. 82,600.
Medeltalet för dessa 5 år (1842—46) var Rdr)
63,000, eller en tillökning mot förutgående 3 årens
af öfver 31 procent.
Häraf synes, att inkomsten och sålunda rörelsen!
på kanalen varit i en jemn tillvext, ehuru vissa år!