I Kiel har den 13 dennes varit något oroligt.
Bland resande under der varande stora mark-
nad hade den bekante presidenten i sista Sles-
vigska ständerförsamlingen Beseler infunnit sig,
äfvensom presidenten i Slesvig-Hol teinska re-
geringen von Scheel. Om aftonen, ofvannämnde
dag, samlade sig en stor folkhop, som begaf sig
till Beselers logis och uppstämde för honom
hurrarop. D rifrån förfogade man sig till huset
der von Scheel bodde, och ropade pereat för
honom. Polis inställde sig nu med en trupp
soldater, och dessa skingrade de samlade genom
stötar med gevären. En person lärer dervid
blifvit något skadad, ehuru ej farligt.
POLEN.
Rekrytutskrifningarne i Polen hava med detta
år börjat ske på ett helt :nnat sätt än hittills.
Förr tillgick så, att hvarje guvernement ställde
ett visst antal rekryter, hvilket fördelades på
de särskilta kretsarne i guvernementet, så att
hvarje krets hade att lemna ett bestämdt antal.
Nu deremot taga Ryssarne till soldat hvem de
tycka passa dertill, utsn vidare omgång. Enda
undantaget härifrån utgöres af dem, som redan
äro i statens tjenst, eller ock genom särskilta
privilegier äro befriade från beväringspligten.
GREKLAND.
Kamrarnes adress har visat mycken målta
och monarkiskt sinne; hvaraf man slutar att mi-
nisteren icke har någon svår kamp att vänta
före de nästa representantvalen. — Koletti var
nu fulikomligen återställd till helsan.
Vid beslutandet om adressen höll äfven den
gamla generalen Theodor Grivas ett tal emot
oppositionen, i hvilket han sökte skingra de af
densamma så ifrigt spridda och understödda
ryktena om hotande anslag emot Grekland i
England, Frankrike, Ryssland och Turkiet. Han
inblandade härom ganska frisinnade sidohugg åt
dem deriblind, som verkligen kunde, under
vissa förutsättningar, misstänkas för afsigter
mot den svaga staten. Nögra utdrag af denna
nygrekiska improvisation tords2 ej sakna interesse,
genom sin originalitet. Hvilka — sade han
— väro vi ministeriella, och hvilka äro ni, op-
ponenter? Vi äro frihetskrigets kämpar; ni
äro unge män; jag ser blott fyra, som deltagit
i striden: jag talar icke om edra fäder. Eng-
land, påstå ni, skall vara fiendtligt sinnadt emot
oss? England har för oss varit i fars och
mors ställe, vi i dess barns; nu skulle det vilja
sluka oss, som en gast. Och hvarföre? För
penningars skuld. Omslutna af hafvet, äro vi
så vida gifna England till pris; men Grekland
är icke haf öfverallt; och dess fasta land bär
pallisader. — Ryssland vredgas på oss, säga ni,
emedan vi missakta religionen. Vi skulle miss-
akta religionen? Turken har likväl, derföre att
vi ej ville afsvärja vår tro, stekt våra lands-
män på spett, dränkt dem, strypt dem, nupit
dem med glödgade tänger, kastat dem i hack-
hoar, spetsat dem, utstuckit deras ögon, flitt
dem kfvande och kallat oss röfvare. Hade v
velat afsvärja vår tro, så vore vi nu bejer och
paschar. Detta veta kejsar Nikolaus oeh rys-
sarne ganska väl. Afven med Turkiets vrede
hota ni oss. Vi ha icke gifvit det någon an-
ledning dertill; men om det vill, så äro vi
gamla bekanta. Vi ha dansat romaikan med
det och ej kommit till korta, och har det un-
der tiden infört nya moder, så ha icke heller
vi blifvit eter; äfven vi ha lärt den nya dan-
sen, och om det vill, så må det försöka en
gång med en vals. — Frankrike har år 4827,
på sin bekostnad, skickat oss general Maison
med 4600 man; det har aflöst de våra ur slaf-
veriet; det har år 4829 gifvit Kapodistrias tre
millioner. — Och de begge andra skyddsmak-
terna blanda sig ej i våra angelägenheter? Ha
ni glömt blockaden af Ilydra och amiral Ri-
cords kanonskott i hamnen vid Poros? Ha ni
glömt att Lyons trädde in i Mayrokordatos mi-
nisterråd, slog med sin ridpiska på bordet och
sade: landsförvisa den! vräk den i fängelse, och
gör af med gamle Grivas! — Jag slutar der-
med att vi äro alla tre skyddsmakterna tack
skyldiga, och att vi ej böra sjelfva utså tvedrägt
dem emellan.
TURKIET.
De inom turkiska området med utrotning ho-
tade Nestorianerna hade flytt till Persien, 5300
familjer af dessa olyckliga kristna voro redan
SERENA EEE RT EEE AE ET ESTATE