Article Image
I Kiel har den 13 dennes varit något oroligt. Bland resande under der varande stora marknad hade den bekante presidenten i sista Slesvigska ständerförsamlingen Beseler infunnit sig, äfvensom presidenten i Slesvig-Hol teinska regeringen von Scheel. Om aftonen, ofvannämnde dag, samlade sig en stor folkhop, som begaf sig till Beselers logis och uppstämde för honom hurrarop. D rifrån förfogade man sig till huset der von Scheel bodde, och ropade pereat för honom. Polis inställde sig nu med en trupp soldater, och dessa skingrade de samlade genom stötar med gevären. En person lärer dervid blifvit något skadad, ehuru ej farligt. POLEN. Rekrytutskrifningarne i Polen hava med detta år börjat ske på ett helt :nnat sätt än hittills. Förr tillgick så, att hvarje guvernement ställde ett visst antal rekryter, hvilket fördelades på de särskilta kretsarne i guvernementet, så att hvarje krets hade att lemna ett bestämdt antal. Nu deremot taga Ryssarne till soldat hvem de tycka passa dertill, utsn vidare omgång. Enda undantaget härifrån utgöres af dem, som redan äro i statens tjenst, eller ock genom särskilta privilegier äro befriade från beväringspligten. GREKLAND. Kamrarnes adress har visat mycken målta och monarkiskt sinne; hvaraf man slutar att ministeren icke har någon svår kamp att vänta före de nästa representantvalen. — Koletti var nu fulikomligen återställd till helsan. Vid beslutandet om adressen höll äfven den gamla generalen Theodor Grivas ett tal emot oppositionen, i hvilket han sökte skingra de af densamma så ifrigt spridda och understödda ryktena om hotande anslag emot Grekland i England, Frankrike, Ryssland och Turkiet. Han inblandade härom ganska frisinnade sidohugg åt dem deriblind, som verkligen kunde, under vissa förutsättningar, misstänkas för afsigter mot den svaga staten. Nögra utdrag af denna nygrekiska improvisation tords2 ej sakna interesse, genom sin originalitet. Hvilka — sade han — väro vi ministeriella, och hvilka äro ni, opponenter? Vi äro frihetskrigets kämpar; ni äro unge män; jag ser blott fyra, som deltagit i striden: jag talar icke om edra fäder. England, påstå ni, skall vara fiendtligt sinnadt emot oss? England har för oss varit i fars och mors ställe, vi i dess barns; nu skulle det vilja sluka oss, som en gast. Och hvarföre? För penningars skuld. Omslutna af hafvet, äro vi så vida gifna England till pris; men Grekland är icke haf öfverallt; och dess fasta land bär pallisader. — Ryssland vredgas på oss, säga ni, emedan vi missakta religionen. Vi skulle missakta religionen? Turken har likväl, derföre att vi ej ville afsvärja vår tro, stekt våra landsmän på spett, dränkt dem, strypt dem, nupit dem med glödgade tänger, kastat dem i hackhoar, spetsat dem, utstuckit deras ögon, flitt dem kfvande och kallat oss röfvare. Hade v velat afsvärja vår tro, så vore vi nu bejer och paschar. Detta veta kejsar Nikolaus oeh ryssarne ganska väl. Afven med Turkiets vrede hota ni oss. Vi ha icke gifvit det någon anledning dertill; men om det vill, så äro vi gamla bekanta. Vi ha dansat romaikan med det och ej kommit till korta, och har det under tiden infört nya moder, så ha icke heller vi blifvit eter; äfven vi ha lärt den nya dansen, och om det vill, så må det försöka en gång med en vals. — Frankrike har år 4827, på sin bekostnad, skickat oss general Maison med 4600 man; det har aflöst de våra ur slafveriet; det har år 4829 gifvit Kapodistrias tre millioner. — Och de begge andra skyddsmakterna blanda sig ej i våra angelägenheter? Ha ni glömt blockaden af Ilydra och amiral Ricords kanonskott i hamnen vid Poros? Ha ni glömt att Lyons trädde in i Mayrokordatos ministerråd, slog med sin ridpiska på bordet och sade: landsförvisa den! vräk den i fängelse, och gör af med gamle Grivas! — Jag slutar dermed att vi äro alla tre skyddsmakterna tack skyldiga, och att vi ej böra sjelfva utså tvedrägt dem emellan. TURKIET. De inom turkiska området med utrotning hotade Nestorianerna hade flytt till Persien, 5300 familjer af dessa olyckliga kristna voro redan SERENA EEE RT EEE AE ET ESTATE

23 januari 1847, sida 2

Thumbnail