i Frankrike, för resande 18 sk. 0. för varor 6 sk. sk mil. i Tyskland, — från 8 sk. till 32 sk. och från 3 till 48 sk. allt efter klasserna af vagnar och varor. Med ilfart betalas 4 sk varor nära lika som resande. På kortare och mindre kostsamma jernvägar äro likväl afgifterna i Tyskland något lägre. Af bruttoinkomsterna å de tyska jernvägarna hafva passagerareafgifterna vanligen uppgått till emellan 66 och 80 procent; och i England och Frankrike ännu högre. I allmänhet kan antagas, att de jernvägar gifva största reycnu, som sammanbinda folkrika på icke allt för långa afstånd belägna fabriksstäder sinsemellan och med de större sjöstäderna, ty der uppstår slörsta trafiken med så väl resande som varor. På det öfvervägande antalet af de förra beror likväl den hufyvudsakliga inkomsten, ty de jernvägar, på hvilka varutransporten är hufvudsak, gifva i allmänhet mindre inkomst. En jernvägsanläggning i Sverige, der lokalen väl i allmänhet icke medför storra hinder, men likväl är mindre gynnande än i norra Tyskland, lärer icke, oaktadt de ringa jordersättningarna, kunna anses kosta mindre än per medium 600,000 rdr milen, på några ställen mera och på andra mindre, då man betraktar den stora qvantitet ballast, eller grusoch stenlagsfyllning som här måste anbringas å banan till stöd för underlagen, för att hindra verkningarna af vår starka källossning å de många ställen, der vägen måste tagas öfver lerig och lös mark, derå stensättningar alltid förekomma, hvilka utan en djup och fast beläggning skulle rubba jernskenornas läge, och göra banan vådlig och mången gång ofarbar. Sannolikheten af detta kostnadsbtlopp synes bekräftad genom resultatet af det nyligen genom en erfaren tysk ingeniör upprättade förslaget till en jernvägsanläggning emellan Wenersborg och Uddevalla, hvilket upptager en kostnad af 4,500,000 rdr bko för 2 !, mil, eller 600,060 rdr milen, ehuru lokalen med undantag af !, mil längd, närmast Uddevalla och Wenersborg är särdeles jemn och för en sådan anläggning gynnande. Efter denna beräkning borde en mil jernväg, för att erhålla 40 procent i bruttoinkomst, afkasta 60,000 rdr om året, hvilken summa förutsätter en transport af 720,000 sk varor å 4 sk. per skE, eller 480,000 resande å 46 sk., — eller ock motsvarande af begge, — en trafik, som icke på länge i vårt land synes kunna inträffa. Privata associationer torde således icke kunna på egen hand i Sverige öfvertaga jernvägsanläggningar. Och äfven i Frankrike och Tyskland, der en lifligare trafik kunnat motses, hafva ofta dylika associationer ej kunnat bilda sig, med mindre staten bekostat en betydlig del af anläggningen, eller ock garanterat bolagen en viss procent i nettorevenu. För tillvägabringandet af dessa nyttiga kommunikationer i Sverige, synes det derföre blifva nödigt, att de bolag, som ämna åtaga sig utförandet, cerhålla understöd eller garantier af staten, och måste lessa understöd i förbållande till anläggningskostnaden blifva större än hvad i andra curopeiska staer bestås, emedan man här icke på längre tid kan fänta så Nflig trafik, hvarken med resande eller aror, som i de mera folkrika ech industriidkande änderna pä andra sidan Östersjön.