i Frankrike, för resande 18 sk. 0. för varor 6 sk. sk mil.
i Tyskland, — från 8 sk. till 32 sk. och från 3 till
48 sk. allt efter klasserna af vagnar och varor.
Med ilfart betalas 4 sk varor nära lika som re-
sande. På kortare och mindre kostsamma jernvä-
gar äro likväl afgifterna i Tyskland något lägre.
Af bruttoinkomsterna å de tyska jernvägarna hafva
passagerareafgifterna vanligen uppgått till emellan
66 och 80 procent; och i England och Frankrike
ännu högre.
I allmänhet kan antagas, att de jernvägar gifva
största reycnu, som sammanbinda folkrika på icke
allt för långa afstånd belägna fabriksstäder sins-
emellan och med de större sjöstäderna, ty der upp-
står slörsta trafiken med så väl resande som varor.
På det öfvervägande antalet af de förra beror lik-
väl den hufyvudsakliga inkomsten, ty de jernvägar,
på hvilka varutransporten är hufvudsak, gifva i all-
mänhet mindre inkomst.
En jernvägsanläggning i Sverige, der lokalen väl
i allmänhet icke medför storra hinder, men likväl
är mindre gynnande än i norra Tyskland, lärer
icke, oaktadt de ringa jordersättningarna, kunna
anses kosta mindre än per medium 600,000 rdr
milen, på några ställen mera och på andra mindre,
då man betraktar den stora qvantitet ballast, eller
grus- och stenlagsfyllning som här måste anbringas
å banan till stöd för underlagen, för att hindra
verkningarna af vår starka källossning å de många
ställen, der vägen måste tagas öfver lerig och lös
mark, derå stensättningar alltid förekomma, hvilka
utan en djup och fast beläggning skulle rubba jern-
skenornas läge, och göra banan vådlig och mången
gång ofarbar. Sannolikheten af detta kostnadsbt-
lopp synes bekräftad genom resultatet af det nyli-
gen genom en erfaren tysk ingeniör upprättade för-
slaget till en jernvägsanläggning emellan Weners-
borg och Uddevalla, hvilket upptager en kostnad af
4,500,000 rdr bko för 2 !, mil, eller 600,060 rdr
milen, ehuru lokalen med undantag af !, mil
längd, närmast Uddevalla och Wenersborg är sär-
deles jemn och för en sådan anläggning gynnande.
Efter denna beräkning borde en mil jernväg, för
att erhålla 40 procent i bruttoinkomst, afkasta 60,000
rdr om året, hvilken summa förutsätter en transport
af 720,000 sk varor å 4 sk. per skE, eller 480,000
resande å 46 sk., — eller ock motsvarande af begge,
— en trafik, som icke på länge i vårt land synes
kunna inträffa.
Privata associationer torde således icke kunna på
egen hand i Sverige öfvertaga jernvägsanläggningar.
Och äfven i Frankrike och Tyskland, der en lifli-
gare trafik kunnat motses, hafva ofta dylika asso-
ciationer ej kunnat bilda sig, med mindre staten
bekostat en betydlig del af anläggningen, eller ock
garanterat bolagen en viss procent i nettorevenu.
För tillvägabringandet af dessa nyttiga kommu-
nikationer i Sverige, synes det derföre blifva nödigt,
att de bolag, som ämna åtaga sig utförandet, cer-
hålla understöd eller garantier af staten, och måste
lessa understöd i förbållande till anläggningskost-
naden blifva större än hvad i andra curopeiska sta-
er bestås, emedan man här icke på längre tid kan
fänta så Nflig trafik, hvarken med resande eller
aror, som i de mera folkrika ech industriidkande
änderna pä andra sidan Östersjön.