hetens räkning, och den förskräckelse, som lät
injagas hos underlydande.
Striden hade slutligen allmänt — i muntli
ga uttryck, skolrevisions-anföranden och bro
chyrer — på gamla skolans sida tagit si
den form, att hela Sverige tvangs i det gamla
förfäktare se män, hvilka öfvergifvit skälen
område, men likafullt qvarstodo vid sina på
ståenden, följaktligen endast ville vara hemm
På godtyckets gebiet, beredde att, ehuru an
dans män, icke försvara sig genom det sanna
utan exdast genom den materiella makt de in
. nehade. Detta omdöme kan lå!a hårdt. Mer
vi hemställa till hvar och en, huruvida det ä
möjligt, att md bästa vila komma till någo
annan slutsats, när man läser författare, hvilk:
genom en god, åtminstone läsbar stil gifva pro
på tankegåfva och bildning i öfrigt, likvälibe
dömandet af nya skolsystemet yttra sig så äf
ventyrligt befingdt, att man, för att rädda tror
på Koncepi sternes förstånd, måste antaga dem
ej af oförmåga, men med flit hafva ö!vergifvi
skälens område ?).
Imedlertid har den pedagogiska kampen upp
hunnit sitt andra stadium, hvad de konserva-
tives försök beträffar. Strategiens plan synes
nu förändrad till det hufvudsyftet, att om möj-
ligt förvrida sjelfva Nya Elementarskolan ifrån
hvad hon ursprungligen varit och ämnats till
Det är tydligt, att om man kunde lyckas smi-
ningom i henne inskjuta sådana elementer, som
till exempel af öfverlastad eller alldeles för
mycken latinläsning, af. öfverdrifna scripta i
vissa åt de gamla pedagogiska hållen lutande
ämnen o. s. v.; så skulle man sedan en vac-
ker dag kunna utropa: se denna skola! Den
är förträfflig; men hvaruti skiljer den sig från
våra gamla skolor? Nästan i ingenting! Alltså
kan Nya Elem.-skolan då ej längre åberopas
som en reformatorisk inrättning: hon är som
alla andra.
Till dessa steg har man visserligen icke ännu
hunnit; men meningen, på vissa håll, att
få in hr erkebiskop af Wingård i Nya Elem.-
skolans: direktion, synes knappt kunna hafva
något annat syfte. Att hr af W. skulle, såsom
Posttidnings-insändaren framkastar, eröfras, af
det nya skolsystemet, och likasom hr Wallin
göras till dess vän, är temligen enfaldigt. Vår
närvarande erkebiskop är väl icke en man, om
hvilken man har rättighet att förutsätta möj-
ligheten af tänkesätts förändrande. Hvarmed
skulle också denna ändring verkas? Genom det
smickrande, att se sig försatt inom sjelfva den
nya skolans styrelse? Säkert lyser detta ej syn-
nerligt för hr af W. Men genom de skäl för
sina pedagogiska grundsatser, som nya skolan
hade att visa honom? Skulle dessa skäl betyda
något för hr af W., så hade de säkert bevekt
honom längesedan, emedan de aldrig hållits
hemliga. Hvad uträtta skäl här vid lag?
Det enda antagliga är således, att om hr erke-
biskopen insattes ah meddirektör öfver Nya
Elementarskolan, skulle hans förnämsta verk-
samhet förmodligen blifva att stöpa om skolan,
så att hon ej längre förtjenade kallas ny, fram-
för allt ej vidare kunde visa vägen för de gamla
skolorna till den reorganisation, hvarom frågan
ir. Man anser väl, att, så länge klass-system il!
N. E. S. icke är infördt, och så länge ämnes-
äsning och fri flyttning der existera, är sko-
ans system bibehållet. Sannt. Men — tänk
m man en dag säger så här: det är synd om
Ila dessa sökande, som ej kunna få inkomma l?
den ypperliga Nya Elem.-skolan! Flere gossar j
å icke rum i dess sal: större sal kan icke hel-
er bekommas — — ergo låtom oss ptillåtaj.
skolan att läsa i flere kamrar, med fördelandel.
f lärarne på hvarje, — Sagdt och gjordt. Der-
ned hade man klass-systemet åter infördt.
Det öfriga som behöfdes, skulle nog en man
af habiletet veta att i sinom tid småning-
m bereda så, att allt aflopp likt ett urverk,
ch stå färdigt innan allmänheten viste ordet
ff. — Posttidningsinsändaren har väl icke tänkt
vå något af allt detta? Z
ra OO
a ov
) Se t. ex. den 4843 utkomna skriften: Svenska
Elementar-läroverken och deras förbättrings,
hvarom nyligen cen förtjenstfull motskrift allmän-lZ
es AF La IT Å Hasalinc: Ach huvartill vi mad (
MA Oh kh mm bed