och gäst. Nu, Charles, tror jag, att jag i möj-
ligaste måtto sökt vara rättvis och billig i min
dom. Jag har tagit i betraktande, att denna
unga person blifvit uppfostrad såsom en dotter
af min familj, och hvad döttrarna i min famil,
vanligen erhållit, det har jag äfven gifvit henne.
Jag bortlägger, så vidt jag det förmår, all harm
öfver min sårade familjs stolthet; detta bevisar
jag derigenom, att jag godtgör min hirdtet
emot min stackars syster och lemnar båda
barnen en lika stor donation. Och om du öl-
verskrider, hvad jag bestämt för Lucretia, utan
så vida du genom en lugnare granskning, än min,
på ditt samvete anser mig hafva gjort orätt, så
jörorättar du mitt minne och nedsätter min rätt-
visa; må ditt samvete här afgöra; men jag ber,
jag besvär, jag ålägger dig, att du aldrig med
vett och vilja inför i ett hem, bittills helgadt
al obefläckad ära och sanning, en person, som
vanärat det genom bedrägeri. Såsom en man
af ära, hvilken har att göra med en man af
ära, ålägger jag dig denna högtidliga befallning.
Jag hade önskat afstänga denna unga qvinnas
barn irån egendomen; men vårt gamla stam-
träd har så få grenar! Du är ogift; Susanna
ock; jag vill hoppas, att miss Claverings; barn,
om de någonsin erhålla arfsrättighet, icke komma
att likna modren. Jag förmodar, att hon gifter
sig med den der Mainwaring; hennes barn har
då en fader af låg härkomst. Må vara, men
hennes egen börd är åtminstone en. Clavering
och St. John äro namn, som garantera sanning
och ära; dock, du ler nu, hvad hon är! Char-
les Vernon, om hennes afkomlingar ärfva en
ädel anda, så få de den säkert icke af sin väl-
borna moder! Jag har lefvat, tills jag nödga-
des säga detta; jag, som — — men kanske, om
vi hade litet uppmärksammare granskat dessa
Claveringars slägtregister. — — Gift dig, Char-
les — gift dig snart; Charles Vernon, min käre
frände; uppehåll den gamla ätten i rätt nedsti-
gande linia, och trogen sitt gamla rykte. Bli!
huld och god emot mina fattiga, var icke sträng
emot dina underhafvande. Medan jag kommer
ihåg det, Farmer Strongbow häftar för tre års
ränta — jag e:terskänker den — gif honom
pension — han kan inte göra något gagn vid
egendomen, men han är född der, och bör