på kongl. Maj:ts nadiga prolmneg, SITEN RPAS TER BLANDAD ÄMNEN. — Frankrike har förlorat en af sina snillrikaste och lärdaste häfdforskare. och jesuiterna befriats från en ibland sina mest ihärdiga och farliga motståndare; Michelet, pro!essor i historien vid College de France, är nyligen död. I sitt sista verk Le Peuple har han sjelf kommit att berätta om sin bildningsbana och sina ungdomsöden. Han var född 4798, i det förra koret i ett parisiskt nunnekloster, hvilket, som han säger, var upptaget men icke. vanhelgadt af stilarne och arbetarne i hans fars boktryckeri. Samma öde, som vid re volutionen hade träffat klostren, bereddes likväl i viss mån åt boktryckerierna al Napaoleon; de förra hade blfvit upphäfda helt och hållet; de sedlnare inskränktes till 60, och de tillåtnas ägare ålades ganska dryga a gifter och utskylder. Michelets far nödsakades afstå från drifvandet a sitt yrke med främminde biträde; han förvandlade boktryckerirörelsen i ett slags hemslöjd, hvari hela hushållet deltog, och den unge Michelet lärde förr att ihopsätta bokstäfver v:d kasten, än han förstod hvilka meningar de uttryckte. Hans skolbesök måste omvexla med arbetet i tryckeriet; men han förkofrade sig likväl så, att ban kunde inskrifvas vid universitetet; och vid 23 års ålder (1824) var han pro essor sjelf. Såsom skriftställare, i sin egentliga vetenskap, har han gjort sig känd genom två törträftliga läroböcker: — Precis) d Histoire moderne, och Precis dHistoire romaine, samt sitt stora verk: Histoire de France. . Michelet var en ibland de många nutidens fransmän, som gjort bekantskap med tyskarnes skrifter öeli deras filosofi Sina studier i: sistnämnde hänseende tillämpade han äfven vid författandet af Frankrikes Historia; men hvilket hade till följd att hans landsmän funno många ställen i 1:a bandet obegripliga, genom en sväfvande och tlöckng mysticism; oaktad! hans föredrag i allmänhet är lika klart och bestämdt, som intagande genom sin originalitet. I de följande banden återstå dock ej andra spår a hans tyska studier, än den förtrolighet med andra länders tillstånd och öden, jemte det li: och den åskådlighet i skildringar, som utmiäka honom ramför så många äldre franska bäfdtecknare. I sednare är. n förenade han sig med sin vän och embetsbroder, pro:essor Quinet, til kamp cmot jesuitismens intriger i Frankrike; striden fördes både i skrifter och i katedern. Den var i börj.n blott elt sjelfförsvar; ty det jesuitiska partict hade begynn!, med anfall mot vissa läror och åsigter i de akademiska föredragen, och genom sträfvandet att frånrycka universitetet den, ledning af undervisningsverken, hvilken det i Jag fått sig uppdragen, och lägga dessa mer eller mindre öppet under katolska kyrkans välde. Partiet lyckades ock att hos ministeren utverka förbud emot antij:suitiska srundsatsers framställande från katedern. Men denna seger blef dyrköpt; Michelet och Quine! fingo .snart glädja sig åt att till vederlag derför se deputaradekammaren yrka bandha: vandet a de gamla förbuden emot sjelfva, jesuitordens tillvaro i Frankrike; det är bekant att Orden nödgats tillsluta sina offentliga pensioner; derstädes och. har i stället innästlat sig i nabostaten Schwez.. toes . Ett FÖRORD FÖR EN SKALD. Bland nyligen i Tyskland. utkomna skaldestycken har stort uppseende väckts af en samling yriska dikter, hvars förTattare förut knappast varit bekant utom sitt hems land: Österrike: Hawchette Malar Liopols Seåleifery oehv1d0g: 4849) midiTk årsvåldler, såsom, berger råd vid saltgrufvorna i mand. Soran Ran. nom: gått många sällsamma lefnadsskifteh och ända In i sednaste ålderdom bibehållit sin skaldegåfva, bvil