let håll, hvaråt Erlunda år beläget och i förklädet
haft någonting att bära.
Med anledning af sista vittnets utsago. tillfråga-
les nu Lisa Sandahl om hvad hon vid det omvitt-
nade tillfället i förklädet haft förvaradt, och upp-
sal det hafva varit åtskilliga matvaror; tilläggande,
bå derom framställd fråga, att de af henne från
Hessleby medförde hyfyelspånorne deremot legat
ati en å den af henne då begagnade kjorteln an-
bragt ficka.
Den 28 Augusti fortsattes åter ransakningen.
Målsegaren, Lars Nilsson, vlidgick då, att han, på
sätt den tilltalade uppgifvit, afvisat henne från sitt
hus. Lisa Sandahl vidhöll sin förra bekännelse och
tillade, att hon ej förr än morgonen d. 28 sistl.
Juli beslutat att genom mordbrand utöfva sin till-
imnade hämnd emot Lars Nilsson, utan att dock
om sagde beslut lemna någon det minsta förtroen-
de, eller i gerningen ega någon medbrottsling.
Sedan anmäldt blifvit, att ingen menniska af cel-
den tillsatt lifvet, eller skadats, hördes åter några
vittnen, af hvilka enkan Sara Ullin i Roxlösa fat-
ighus uppgaf: att den tilltalade, som under detta
års vår och sommar sällan var hemma i fattighu-
set, ej heller vistades der natten till d. 29 sistlidne
Juli, vidare än att hon klockan half 44 på natten
infunnit sig vid fönstret, knackat derpå och talat
några ord, dem vittnet ej hörde. Vittnet kände ej
eller annat än att Lisa ute på gatan träffat hustru
Stina från fattigstugan och med henne vexlat några
likgiltiga ord, samt derefter åter begifvit sig undan.
Pigorne Maria Persdotter i Roxlösa och Anna
stin Sv nsdottr: att de kl. 40 å aftonen d. 28
sist. Juli i Hessleby anträffat den tilltalade, som
då uppehöll sig uti en der varande obebodd bygg-
Ning, hållande dervid ett knyte under armen. På
råga sade hon sig ej bebo fattighuset, emedan der
syntes henne vara otrefligt. Likväl följde Lisa vitt-
nena tillbaka deråt, och kallade vid fönstret på nå-
von, som bodde i fattighuset, der Lisa Sandahl!
stadnade utanför, under det vittnena gingo från
henne emot deras hemvist. För öfrigt sade Liso
cke hvar hon skulle tillbringa natten.
Erik Fredman i Nyby: att den tilltalade thors-
lagen efter illgerningen, synbart ängslad och qvald
befunnits liggande i ett dike nära Nyby, men sed
nare på aftonen kommit in till vittnet och dei
blifvit öfver natten. Påföljande dagen erkände bor
för vittnet och dess hustru, Stina, sitt nu åtalad
brott, alldeles i likhet med hvad hon sagt infö
domstolen, sedan hon dock förut och tidigare sam:
ma morgon och enskildt aflagt enahanda berättelst
derom för sistnämnde vittne.
Stina Fredman: lika med mannen.
Den tilltalade erkände allt hvad vittnena berät
tat, under tillagd önskan, att döden snart mål
göra slut på hennes lidande och samvetsoro.
Häradsrätten dömde Lisa att mista lifvet genon
halshuggning, hvarförutan af hennes gods skull:
gäldas målsegarnes förluster. Detta utslag är a
Götha hofrätt fastställdt och beror för närvarande
på Kongl. Maj:ts nådiga pröfning,