—— HM att ban icke mer var mäktig sina känslor. Dock erinrade han sig sitt gifna lölite och Louises beligenhet. Han vågade icke gå in, icke så plötsligt visa sig. Genom undertryckta snyftningar instämds ban i den älskades tårar. Då ban såg, att han väckt hennes uppmärksamhet, trädde han åt sidan och dolde sig på en af honom känd plats, till dess han obemärkt kunde smyga bort. Uppträdet hade dock ingifvit honom nytt mod; han insåg, att han ej borde vara svag, för att icke gäcka det förtroende, den kärlek, hvarmed de arma voro fästade vid honom — på detta stt ville han oftare besöka sina älskade. VIL Lorsquil entra dans la cellu!e, il la trouva vide Vietor Ilugo. Redan tidigt på morgonen, innan markisinnan gort sin toalett, var baron de Breteuil hos enne. De voro stadda i lifligt samtal. Jag beundrar er, min vän!, sade markisinnan i allvarlig ton. Aldrig har ett företog utförts hastigare och omtänksammare, och jag är er mycken lack skyld:g.s Jag tror icke, att de IHopital säger detsamma. Uppriktigt sagdt, börjar jag frukta för Zephirine. Hennes bemödande att behaga de IHopital är alltör påfallande. Jag sökte varna henne, men hon svarade leende: Jag vill göra en menniska af denne Grönländare. Gnistor måste spraka från denna råa, oslipade flinta. Den som leker med kärleken och gäskas med en annans lugn, sätter sitt eget på spel, hviskade jag till henne. Då måste vi betala insatsen, svarade hon leende. Den stackars Henri! hans felslagna förbindelse med mig stänger för honom tillträdet till bvyad man nu kallar hofvet, och jag kan icke hjelpa det.o Henri torde trösta sigv, sade markisinnan. Denna baronessans nyck leder säkert till giftermål, Hon blir endast dessförinnan något för