FATTIGVÄSENDET I ENGLAND.
(Ur en tysk tidning.)
Med lifegenskapens upphörande och det? s.k.
fria arbetet uppkom i England den d 1 afsam-
hället, som min nu för tiden vanligtvis kallar
den fattig) klassen. Handelns och industri-
ens utvecklng hade lockat en mängd arbetare
från åkerbruksdistrikten till de allt mer och mer
blomstrand2 städerna, der dassa arb tare, jemte
ett större oberoende, syntes finna ett mycket
gynnsamm r2 tilifille till förtjenst.
Många funno sin stora fördel af detta om-
byte; andra deremot, hvilka icke med samma
framgång kunde öfvertaga en för dem hittills
ovan sysselsättning och ick2 heller egde medel
att med fördel bekimpa oförutsedda händelser,
såsom . ex. sjukdomar, dåliga konjunkturer och
den sn:rt uppstående konkurrensen mellan ar-
betarne sjelfv, råkade i ett utblottadt och öf-
vergifvet tillstånd.
Hittills h:de husbonden godtyckligt förfogat
öfver sina slafvar; men han hade äfven un-
derhållit dem, då de blefvo sjuke och ur stånd
att arbeta. Nu, då den lifegne blifvit sjellstän-
dig, ö verlemnades han också ensamt åt sin e-
gen kraft och sin egen lycka, och ve honom
om h.ns kraft då svek honom i striden mot
ödet. Det visade sig dock, att detta alltför o ta
var händdlsen; ölvergången frin liegenskapen
till fritt arbete, fri konkurrens, kräfde snart
sina offer och beklagligtvis har det icke stn-
nat vid de off r, som voro följder af sjeliva
öfverg ngen. De engäska arbetarne funna för
sitt förta egentliga strifyande elt mindre gynn-
samt filt, än arbetare i andra länder. Henrik
VI, under hvars regering denna kamp i Eng-
land förs visade sig mera tydligt, konfiskerade
neml gen vid reformat onens införande landets
samilige klostergods, så att icke blott omkring
30,000 munkar, utan äfven dessutom hela ska-
ror a Uggare, hvilka hittills lefvat af kyrkans
almosor, plötsligen jagades ut i verlden och der-
igenom åtminstone till någon del råkade i kon-
kurrens med de nu knappt emanciperade ar-
betarne. Då de arbetslöse sålunda tryckte på
da öfrise, mås ec de svage vika för de starkare,
i den s rid som konkurrensen framkallade. De
som genom handelns nycker, utan cget törvål-
lande, blifvit törsatte i arbetslöshet, bildade se-
dan den ena delen at Englands fattiga. Den
andra delen utvecklade sig på det sätt, att en
stor mängd af de förenämnde i verlden utkasta-
de menniskorna, antingen af verklig otörmiga
eller af lättja gjorde just motsatsen af den förra
hälften, nemligen sökte ingenting mindre än
arbete, men löredrogo ett kringirrande, overk-
samt Hf, framför en industriös sysselsättning,
och derigenom inom en kort tid nedsjönko i
samma clnde, som redan blifvit de fleste ar-
betsammes lot.
Alllnog, den fattiga klassen var nu bildad.
Lifegenskaj ens upphörande, handelns och indu-
s!riens utveckling, medelklassens uppkomst, re-
formationen — följde med oemotståndlig makt
den ema på den andra, och under yxan af den
nya konkurrensen ilade ett nytt samhlle fram-
tiden till möte: en framtid; hvilken det snart
hörde till ordn ngen tör dagen alt menniskor-
ne nedsjönko i laster och elände, antingen de
varit arbetsamme eller icke.
Henr:k VIII, som med snillrik lältsinnighet
satt alla sitt rikes driffjädrar i rörelse, syssel-
sat:e sig också tidigt med att uppresa en kraf-
tig damm cmot d olägenheter, som följde på
den fria konkurrensen och reformationens in-
förande, och förföljde med obeveklig stränghet
tiggare och lösdrifvare, som i hopar af tre- ull
fyra-hundrade personer plundrande genomströko
flera land kaper, så att under hans regering
icke mindre in 72,000 stora och små tjuvar
funno sin död under bödelns hand.
Framför a!lt sökte man tvinga ,menn skorna
till arbete, emedan man häruti trodde sig fin-
na det enda räddningsmedlet. Hvar och en
som v:grade att arbeta, skulle brinnmärkas på
så sätt, att etl romerskt V m d glödande jern
inbrindes på bröstet, och under 2 års tid skulle
han bli va lifogen åt den, som angaf lösdrifvaren.
Naturligtvis hjelpte sådana försigtighetsmålt lö-
mr Ar KE TR RE ÅF Ar a ER EL SEE TR AL EV nn