dessa tiltag hafva hittills varit fåränga. I går blef en grefve P från P. öfverfallen uti denna skog och utplundrad af ett talrikt röfvareband i polska nationaldrägten och med långa skägg. På polisens föranstaltande utryckte kl. 9 på aftonen härvarande skjutgille med laddade gevär i skogen, men måste återvända, emedan röfrarne voro öfyerlägsna. Man har redan fogat anstalt att begära militärs inläggande i staden för att göra ett slut på dessa rötfverier. — Ifrån Gross-Strehlits omtalar Scblesiska tidningen följande egendomlig seäfventyr: En tjensteman: for nemligen nattei I en landtby, för att betala arbetare deras veckolön. Uticen skog, den han skulle passera, kommo ungefär 45 bönder kring vagnen, hvilken de till en början helt tyste omringade, så att kusken måste stanna. Då den förskräckte tienstemannen frågade hvad de ville, hoppade 2:ne af dem upp på vagnen, föllo på knä och började bedja i ömklig ton på polska språket: de voro fattige olycklige menniskor, som med hustrur och barn nära nog förgingos af hunger. Då de hört att tjenstensannen hade mycket pengar, bådo de honom nu att dela med sig litet. Be som stodo omkring vagnen förenade sina böner med de begge gästerna, hvilka så ömt tryckte den resande till sitt bröst, att han nästan andlös öfverlemnade dem penningarne, hvarpå bönderna aflägsnade sig och tjenstemannen, halfdöd af skrämsel, återvände. till Streblitz. — Regeringen i Preussen har för icke länge sedan låtit framställa förfrågan hos jernvägsbolagen, huruvida dessa voro sinnade att anlägga elektriska telegrafer och på samma gång underrättat bolagen att de icke kunde tillåtas anlägga dessa telegrafer, utan att regeringen sjelf ämnade taga bestyr härom; dock tilläts direktionen för jernvägarne att under. statens kontroli sända depecher med de blifvande: telegraferna. — NY PorAt-ExPEDtion. I sista församlingen af Kongl. Geografiska sällskapet i London underrättade Hr Pelly att Hudson Bay Sällskapet ut-! rustat en ny Polar-expedition för att undersöka en obekant sträcka af Norra Amerikas nordöstra hörp. Expeditionen, som består af 44 personer, med 9 eskimåer såsom ciceroner, anträdde den 3 Juli, un-! der gynnande omständigheter, sin resa. — BOMULLSKRUTETS ODUGLIGHET Det i Berlin utkommande Militair-Wochenblatt innehåller en uppsats öfver de med skjutbomullen anställda försök. Det har dervid visat sig att krutbomullen jemte sina företräden äfven är behäftad med följande brister: 4) Krutbomullen verkar vida ojemnare än kru-; tet. 2) Dess lätta antändbarhet (bomull exploderar vid 70 gr., krut först vid 240 gr. Reaum.) gör dess! förvarande, dess transport, dess förarbetande till ammunition vida far re än krutet. 53) Fast pressad! i rör verkar bomullen alldeles icke: till förfärdigande af raketer, tändare, slagrör m. m., kan krut icke umbäras. 4) F rdigandet af patroner och kar-). tuscher af bomullskrut går högst längsamt. 5) Vid. de bestående skjutinrättningarne är bomullskrutet oanvändbart till laddning af infanterigevär, karbiner in och pistoler. Med de egenskaper, som den vid dej hittils gjorda försök använda bomullen eger (man anmärker dock härvid uttryckligen, att denna bomull. icke blifvit af Schönbein preparerad) kan icke fråga uppstå om dess användande till militär-behof; man måste för alltid derifrån afstå, om det icke lyckas att bereda den mindre antändbar, mindre hydroscopisk och vid de fall, som vid militärförhål-! landen och transporter äro oundvikliga, mer omöjlig i: af decomposition. j — SKÖRDEN AF JOHANXNISBERGER de tta år I har, enligt noggrannaste uppskattning, slagit så ut, att inalles uti den furstliga hofkällaren 47 fat blif; vit beredde, hvilket med afstickningen nästa vår c kan reduceras till 45 fat. Häraf afgår 4 såsom tionde till kejsaren. Öfverbufyud taget kan man upp-l4 skatta detta vin, som i godhet går upp emot dets af år 4844, till 4000 floriner fatet. — LOPE DE VEGA I CHINA Sehnkong, en mandarin, som lärt sig spanska af en missionär, ärnar öfversätta de berömdaste spanska teaterstycken på kinesiska. Han är förut bekant genom en nyligen utgifven skrift om det sista kinesiska kriget, och har sedan meddelat en hymn till månen, som anropas om bistånd i hans nya betänkliga företag; hvarvid han tillkännagifvit att det Törsta spanska skådespelet är cn Lopes komedi: Juan de Prado eller Jesuiten. o — KÄLLSÖKAREN PARAMELLE. År 4827 visade sig inför departementalrådet uti Lot i Frankrike kyrkoherden Paramelle från Cornac och begärde ett anslag af 600 francs för att uppsöka källor och brunnar, hvaraf departementet led stor brist, försäkrande att han, utan föregående gräfningar, kunde bestämma hvarest och på hvad djup källor funnos. Ehuru man ansåg saken omöjlig, beslöt man dock att för ändamålet lemma detta anslag. Tio dagar sednare hade Paramelle utmärkt fem ställen, hvarest man, på mindre djup än han uppgifvit, funnit källådror. Under de sedan dess förflutna nitton åren har Paramelle i Lotdepartementet upptäckt 2392 källor. Nu mera misstager han sig icke fem gånger på hundra, och nästan alltid finner man källådrorna. på ett ringare djup än han anger. Paramelle genomvandrar nu de södra departementerna och uppletar hvarje år tusentals källor. För hvarje källa han finner fordrar han blott 40 eller 45 francs ersättning, allt i mån af ortens beskaffenhet. Huru liten uppmärksamhet vederbörande fästat vid denne nyttige man, visar sig bäst deraf, att då han fören tid sedan erbjöd sig att emot ett lämpligt statsanslag organisera en skola, hvarest elever inom tvenne månader skulle kunna inhemta konsten att leta upp källor, sådant lemnades helt och hållet utan arfseende. — KOMMENTARIER ÖFYER KORAN, lUryckte i Leipzis. Tullbevakningen vid Galata i Konstantinopel sattes helt nyligen i uppståndelse genom ett rån Leipzig ankommet paket med adress till preusiska ministern. Paketet måste naturligtvis inkomna tullfritt och det blef således icke fråga om nåson undersökning å tjenstens vägnar. Men turkarne, städse nyfikne som barn, önskade ändå gerna reta hvad paketet innehöll och bådo den, som afremtade det, att öppna detsamma. Detta bifölls och vaketet fanns innehålla tvenne böcker i qvartformat. furkarne betraktade dem Nn rmare och funno att dels