sar dumheten cch falskheten i Min-rvas i liga insinuationer om P. T:s ledning från högr ort, så måste det vara detta; ty hvad regeringen skulle kunna vinna celier åsyfta med ett dubbeit spel, låter här ej begripa sig. Hvad man deremot utan svår ghet kan antaga, är, alt cn fraktion inom byråkratien, den högre som dn lägre, hviiken ser sig duperad i vissa förhoppningar, bgagnar P. T. för utgjutelsen af sn harm, Lämpligast vere utan tvifvel, att denna harm skaffade sig en annan debouch, än sjelfva det oficiella blad.t. Men då man ilsket freamkastat den tanken, att reg. sjelf skull: hafva satt sig i spetsen för dylikt, och då man till och med gått så långt, alt man utpekat en konungens adjutant såsom drifhjulet i detta förstuekna machiner:, kan cn sådan enaldg supposition ej sulikomligare gendrivas än genom den offentliga förklaring, hr Hazelius e, längesedan sjelt 1 tidningarna afgifvit, att ingen delakt:ghet hafva i P, T:s redaktior. — VUNNA