BIDRAG TILL KRIGS-ANGFARTYGENS OCH DE STORA KRIGSSKEPPENS BEDOMANDE. I anledning af den plan, som franska regeringen nu gillat för ranska floitin, och i hvilken man antagit tio tredäckare af 4110 kanoner, samt alt ett tort antal lineskepp af 409 kanoner skulle hållas i sjön, yttras i franska blad åt killigt, som synes vara förtjent a! uppmärksamhet ä ven i andra I nder, der manännnu synes hysa den tro, att de stora kastellen på hafvet, skulle e3a företräde !ör mindre, men rörliga och välbestyckade krigsfartyg. Vihemte derföre ur le Constitutionel följande: Först och !rämst klandras, att resulta!et af öfningseskaderns dagliga evolutioner icke offentligt meddelas. Den engelska regeringen handlar ej s:, utan allmnna tänkesältet lemnas tillfille att uttala sig öfver manöverns förtjenster och skeppens eg nskap r. Så t. ex. har man seit tidningarn2 för hvarje dag göra tedo för amiral Parkers evolutioner, 0. s. Vv. Sedan omtalas hvad som blifvit bekant angående den stora franska ö ningseskadern under prinsen af Joinville. I synnerhet hemtas en bop intressanta detaljer utur prinsens egen rapport derom. Deraf finner man att de trinska krigsångfartygen, som deltagit i expeditionen, icke varit bygda eter det blandade systemet, i hvilket segel och ånga kunni förenade användas, samt att intet enda varit försedt med skru. I detta afseende äro engelsmännen saledes framom fransmännen, och d:ssas ångfartyg kunna scledes blott användas sisom bogserfartyg och advis-fartyg; men så om sådana hafva de visat sin nytta. De hafva genom bogsering kunnat befordra en hastig lormering at linieskeppen i stridsordning, även emot vinden, och framört dem flera mil till de utsatte stridsplatserna. Hvad angår deras t enstgöring för kommunikationen, så hafva de visat sig förträfflig, och de hifva ådagalagt sin öfverl sonhet i hastighet, genom att kringsegla hela flottan mnga gånger, under det denna med stark vind manjvrerat. De hafva, såsom en författare red:n antydt, visat sig förtjena namn af flottornas kavallerin, och det fattas blott al! fullända skru -inventionen och bygga dem för segling och ångkrat gemensamt, för att genom en ändamålsenl:g bostyckning gifva krigs n3fartygen en ofantlig vigt i sjöförsvaret. Äfven har i allmänhet de franska skeppens manöver visat sig tillfredsställande; i synnerhet anses de, efter måhända de bästa modeller i flottan byg de 74 kanonsskeppen, blifva förträffliga, blott at akteroch för-ut borttages hytta, för att anbring: svåra kanoner med svänglavetter, sådana som krigsångfartygen begagnas, och hvarigenom mal! anser att äfven seglingen skulle vinna. Deremot har man funnit 109 kanonsskeppen ickt vara lämplige. För det första så motsvara de icke sitt namn, t em stor del af bestyckningen kan icke användas til sned rigtning, och likväl är det af yttersta vigt at ett krigsskepp, genom föroch akterkanonernas sne da rigtning, må kunna föröka verkan af båda be styckningarnes eld emot det fartyg, med hvilket de strider. Man finner lätt, att eljest ett 69 kanon skepp, med rörliga pjeser, är i stånd att gifva el mera koncentrerad eld på en punkt, än 400 kanon skeppet. Men dessutom medföra dessa stora skepp den o lägenhet, att då hafvet är i rörelse, äfven utan at fråga är om storm, det understa laget är så när: vattenlinien, att styckeportarne måste tillslutas, oci detta vållar att tredjedelen till hälften af hela der stora kolossens stridskraft är förlorad. Slutligen visar det sig omöjligt att gifva dem er sådan form, att de, kunna blifva goda seglare, synnerhet att få dem att lätt vända, och hafva åt minstone de två franska 400 kanonskeppen FHer eule och Jemappes,, som deltagit i expeditionen visat sig vara mera till hinder än gagn vid cyolutionerna. I allmänhet kan det antagas, att om mar ock lyckas gifva dessa stora hafsdjur en sådan bygg nad och tackling, att de vända drägligt upp emo vinden, blifva deras vändningar med vinden så svår och vådliga, att i de vanligen brydsamma fall d dylika ifrågakomma, såsom för att undgå en klipp eller dylikt, de sällan kunna vågas. Man har der före fått den öfvertygelsen, att sådana fartyg ick vidare böra byggas. ÄCKE