-
BIDRAG TILL
KRIGS-ANGFARTYGENS OCH DE STORA
KRIGSSKEPPENS BEDOMANDE.
I anledning af den plan, som franska rege-
ringen nu gillat för ranska floitin, och i hvil-
ken man antagit tio tredäckare af 4110 kanoner,
samt alt ett tort antal lineskepp af 409 ka-
noner skulle hållas i sjön, yttras i franska blad
åt killigt, som synes vara förtjent a! uppmärk-
samhet ä ven i andra I nder, der manännnu sy-
nes hysa den tro, att de stora kastellen på
hafvet, skulle e3a företräde !ör mindre, men
rörliga och välbestyckade krigsfartyg. Vihemte
derföre ur le Constitutionel följande:
Först och !rämst klandras, att resulta!et af
öfningseskaderns dagliga evolutioner icke of-
fentligt meddelas. Den engelska regeringen
handlar ej s:, utan allmnna tänkesältet lem-
nas tillfille att uttala sig öfver manöverns för-
tjenster och skeppens eg nskap r. Så t. ex.
har man seit tidningarn2 för hvarje dag göra
tedo för amiral Parkers evolutioner, 0. s. Vv.
Sedan omtalas hvad som blifvit bekant an-
gående den stora franska ö ningseskadern under
prinsen af Joinville. I synnerhet hemtas en
bop intressanta detaljer utur prinsens egen rap-
port derom. Deraf finner man att de trinska
krigsångfartygen, som deltagit i expeditionen,
icke varit bygda eter det blandade systemet,
i hvilket segel och ånga kunni förenade an-
vändas, samt att intet enda varit försedt med
skru. I detta afseende äro engelsmännen sa-
ledes framom fransmännen, och d:ssas ångfar-
tyg kunna scledes blott användas sisom bogser-
fartyg och advis-fartyg; men så om sådana haf-
va de visat sin nytta. De hafva genom bog-
sering kunnat befordra en hastig lormering at
linieskeppen i stridsordning, även emot vinden,
och framört dem flera mil till de utsatte strids-
platserna. Hvad angår deras t enstgöring för
kommunikationen, så hafva de visat sig för-
träfflig, och de hifva ådagalagt sin öfverl
sonhet i hastighet, genom att kringsegla hela
flottan mnga gånger, under det denna med
stark vind manjvrerat. De hafva, såsom en
författare red:n antydt, visat sig förtjena namn
af flottornas kavallerin, och det fattas blott al!
fullända skru -inventionen och bygga dem för
segling och ångkrat gemensamt, för att genom
en ändamålsenl:g bostyckning gifva krigs n3far-
tygen en ofantlig vigt i sjöförsvaret.
Äfven har i allmänhet de franska skeppens ma-
növer visat sig tillfredsställande; i synnerhet anses
de, efter måhända de bästa modeller i flottan byg
de 74 kanonsskeppen, blifva förträffliga, blott at
akter- och för-ut borttages hytta, för att anbring:
svåra kanoner med svänglavetter, sådana som
krigsångfartygen begagnas, och hvarigenom mal!
anser att äfven seglingen skulle vinna.
Deremot har man funnit 109 kanonsskeppen ickt
vara lämplige.
För det första så motsvara de icke sitt namn, t
em stor del af bestyckningen kan icke användas til
sned rigtning, och likväl är det af yttersta vigt at
ett krigsskepp, genom för- och akterkanonernas sne
da rigtning, må kunna föröka verkan af båda be
styckningarnes eld emot det fartyg, med hvilket de
strider. Man finner lätt, att eljest ett 69 kanon
skepp, med rörliga pjeser, är i stånd att gifva el
mera koncentrerad eld på en punkt, än 400 kanon
skeppet.
Men dessutom medföra dessa stora skepp den o
lägenhet, att då hafvet är i rörelse, äfven utan at
fråga är om storm, det understa laget är så när:
vattenlinien, att styckeportarne måste tillslutas, oci
detta vållar att tredjedelen till hälften af hela der
stora kolossens stridskraft är förlorad.
Slutligen visar det sig omöjligt att gifva dem er
sådan form, att de, kunna blifva goda seglare,
synnerhet att få dem att lätt vända, och hafva åt
minstone de två franska 400 kanonskeppen FHer
eule och Jemappes,, som deltagit i expeditionen
visat sig vara mera till hinder än gagn vid cyolu-
tionerna. I allmänhet kan det antagas, att om mar
ock lyckas gifva dessa stora hafsdjur en sådan bygg
nad och tackling, att de vända drägligt upp emo
vinden, blifva deras vändningar med vinden så svår
och vådliga, att i de vanligen brydsamma fall d
dylika ifrågakomma, såsom för att undgå en klipp
eller dylikt, de sällan kunna vågas. Man har der
före fått den öfvertygelsen, att sådana fartyg ick
vidare böra byggas.
ÄC-
KE