Stel, då DIaHden d Rdlch lorst visade sig, men MAT trodde att den kommit veckan omkring den 24 Augusti, under hvilken väderleken fiere gånger varit dimmig. t Sjelfya jordmånen synes på potatesens helsotillstånd vara af mindre inflytande, än dess större eller mindre fuktighet, dess mer eller mindre öppna läge. — — — Instängdt och sankt läge, hvarest ljuset och vinden icke kunnat fritt verka, har isynnerhet visat sig befrämja sjukdomen. Hvad upptagningen angår, gillar jag till alla delar prof. Fric s räd till skyndsam upptagning, ler potatesen var svårare angripen. Der icke detta var fallet, har den sena upptagningen hardt när allmänt gifvit bättre resultat här. Vestgöthaallmogen ger, till följe af gammal erfarenhet, att man icke bör taga upp potates ur varm jord. ÅA Ljungatorp af Wånga förs., der potateskålen blifvit afslagen å ena delen af fältet före brandfläckarnes ankomst, befanns potatesen vid upptagningen den 44 och 45 Sept. fullkomligt frisk; ål andra delen fick kålen, som angreps af brand, stå qvar till potatesupptagningen, hvilken äfven der skedde nämnde dagar, vid hvilken också befanns, att sjelfva potatesen var behäftad med brand. Sättningstid, gödning, potatessort, jordmån och läge vo14 ro å begge styckena enahanda, afkastningen, 6 kornet, äfven lika. Vid min besigtning den 3 sist-; lidne Oktober förvarades potatesen i en källare: den, som, innan branden förmärktes, blifvit befriad från kålen, låg i skild binge från den, som fått behålla kålen till upptagningen. Den förra befanns torr och frisk, den sednare svettade starkt och var icke obetydligt angripen af brand. Lagren i båda bingarne voro äfven lika djupa. (Härefter uppräknas fiera ställen, der samma förhållande inträffat. — I resejournalen nämner herr mag. Mathesius, att å ett och annat ställe äfven kastaniers och andra löfträds blad angripits af brandfläckar samtidigt med potateskålen.) i Utom hvad jag således i underdånighet anfört, vågar jag, beträffande sjukdomens orsaker, ingenting närmare uppgifva, utan utbeder mig nåden, att i detta afseende underdånigst få upprepa följande yttrande af professorn och ridd. Fries: Fenomen, likartade med potates-farsoten, äro inom vextriket vanligare, än man tror; — — — 4 vi äro benägne söka orsaken uti störda förhållanden i naturens stora verkstad, hvilken utgör ett 7) slutet natursystem af omätlig omfattning och af, djupt doldt inre sammanhang. — — — Väl torde dessa fenomener till en del härleda sig från fördolda processer i jordens innandömen; men företrädesvis anse vi dem böra sammanbindas med atmo, Å -— 3 nr i I er AA -—AR Hd AA fm MA DA om a Pt m je a sferens, såsom varande det allmännast utbredda, mest rörliga och för alla yttre; både sideriska och telluriska inflytelser mest sensibla medium. NN — I sednaste lördagsnummer synes D. Allehanda litet gramse öfver vär observation om : de något långtrådiga korrespondens-artiklarne från universiteterna och råder oss att vara: uppmärksame på oss sjelfve i detta hänseende. Vår alfsigt var likväl icke att genom den de: creditera D. Allehanda, utan endast och i allmänhet att fästa uppmärksamhet på nödvändigheten att vara mera koncis i konception. Vi medgiva föröfrigt Allehanda gerna, att sam: ma fel stundom älven kan hafva förefunnils i Aftonbladets egna korrespondens-arUklar. I oo I Svenska Minerva för i lördags förekommer en p,insänd artikel, hvari, efter framtillning om vigten al de högre uppsatte em-! betsmännens duglighet, insändaren uttalar sin och !. måingens förundran öfver, palt den af statsråden, som . påtagligast och vid.så många tillfällen ådagalagt, all han icke är sill högaoch vigtiga kall vuxen (hvarmed insändaren säger sig mena chefen för landtförsvarsdepartementet) Pnästan är den ende, som tidningarne med tgstnad förbigålt. Insändaren ifrågasätter, att detta skulle! skelt med afsigt, och uppger en hel hop an-, ledningar dertill, som ej förtjena vederläggning, : då de san ntligen höra till digternas område. Men då han tiilika beskyller de s. k. liberala tidningarne, alt hafva låtsat okunnighet om,l hurudan onini ionen är inom armcten, angående denne embetsman, och en sådan beskyllning således förutsätter, att desse skulle af enskildal. skäl hafva svikit i sanning mot allmänheten, anse vi oss för vår del böra förklara denna beskyllning alldeles obefogad. Det är visserligen bekant, alt de minga föräöndringarne inom uniformsväsendet föranledt åtskilliga uttryck af missnöje inom armåen; att dessutom en elier annan torde beklaga sig föver sådant, som kan röra personliga förhållanden, är något så vanligt inom administrations-gebielet, att man ej alltid kan fästa någon vigt dervid. Men deremot hafva vi icke hört några grundade klagomål öfver bemilde embetsman, i fråga om rättvisa emot underhafvande, eller för bristande god vilja alt bevaka armåtens rätt och bästa. Hvad angår de minga och vigtiga förbättringar, som förestå inom försvarsverket, och hvilka insändaren påstår det vara ,hög tid att planmässigt ordna, så företer sig ungefär enahanda förhållande inom alla grenar af riksstyrelsen, och Aftonbladet har väl icke underlåtit att yttra sin tanka, att den nuvarande ministerens sammansättning icke lemnar mycket hopp om dessa frågors lösnng, såsöm vi uppfattat detta böra ske. Vi hafve dock haft den tro, att man snart skulle få se försöken dertill, så mycket heldre, som i de kongl. talen till sistförsamlade Ständer reformförslag temligen bestämdt utlofvades. Om nu dessa uteblifva vid nästa riksdag, eller blifva otillfredsställande, så är det sens pligt att framhålla personerna. Men DA a Ir or oc Pn )