Stel, då DIaHden d Rdlch lorst visade sig, men MAT
trodde att den kommit veckan omkring den 24
Augusti, under hvilken väderleken fiere gånger va-
rit dimmig.
t
Sjelfya jordmånen synes på potatesens helsotill-
stånd vara af mindre inflytande, än dess större
eller mindre fuktighet, dess mer eller mindre öpp-
na läge. — — — Instängdt och sankt läge, hvar-
est ljuset och vinden icke kunnat fritt verka, har
isynnerhet visat sig befrämja sjukdomen.
Hvad upptagningen angår, gillar jag till alla de-
lar prof. Fric s räd till skyndsam upptagning, ler
potatesen var svårare angripen. Der icke detta var
fallet, har den sena upptagningen hardt när all-
mänt gifvit bättre resultat här. Vestgöthaallmogen
ger, till följe af gammal erfarenhet, att man icke
bör taga upp potates ur varm jord.
ÅA Ljungatorp af Wånga förs., der potateskålen
blifvit afslagen å ena delen af fältet före brand-
fläckarnes ankomst, befanns potatesen vid upptag-
ningen den 44 och 45 Sept. fullkomligt frisk; ål
andra delen fick kålen, som angreps af brand, stå
qvar till potatesupptagningen, hvilken äfven der
skedde nämnde dagar, vid hvilken också befanns,
att sjelfva potatesen var behäftad med brand. Sätt- -
ningstid, gödning, potatessort, jordmån och läge vo- 14
ro å begge styckena enahanda, afkastningen, 6
kornet, äfven lika. Vid min besigtning den 3 sist-;
lidne Oktober förvarades potatesen i en källare: den,
som, innan branden förmärktes, blifvit befriad från
kålen, låg i skild binge från den, som fått behålla
kålen till upptagningen. Den förra befanns torr
och frisk, den sednare svettade starkt och var icke
obetydligt angripen af brand. Lagren i båda bin-
garne voro äfven lika djupa. (Härefter uppräknas
fiera ställen, der samma förhållande inträffat. — I
resejournalen nämner herr mag. Mathesius, att å
ett och annat ställe äfven kastaniers och andra löf-
träds blad angripits af brandfläckar samtidigt med
potateskålen.) i
Utom hvad jag således i underdånighet anfört,
vågar jag, beträffande sjukdomens orsaker, ingen-
ting närmare uppgifva, utan utbeder mig nåden,
att i detta afseende underdånigst få upprepa följan-
de yttrande af professorn och ridd. Fries:
Fenomen, likartade med potates-farsoten, äro
inom vextriket vanligare, än man tror; — — — 4
vi äro benägne söka orsaken uti störda förhållan-
den i naturens stora verkstad, hvilken utgör ett 7)
slutet natursystem af omätlig omfattning och af,
djupt doldt inre sammanhang. — — — Väl torde
dessa fenomener till en del härleda sig från för-
dolda processer i jordens innandömen; men företrä-
desvis anse vi dem böra sammanbindas med atmo- ,
Å
-— 3 - nr
i
I er AA -—- AR
- Hd AA fm MA DA om a Pt
m je a
sferens, såsom varande det allmännast utbredda, mest
rörliga och för alla yttre; både sideriska och tellu-
riska inflytelser mest sensibla medium.
NN
— I sednaste lördagsnummer synes D. Alle-
handa litet gramse öfver vär observation om :
de något långtrådiga korrespondens-artiklarne
från universiteterna och råder oss att vara:
uppmärksame på oss sjelfve i detta hänseende.
Vår alfsigt var likväl icke att genom den de- :
creditera D. Allehanda, utan endast och i all-
mänhet att fästa uppmärksamhet på nödvän-
digheten att vara mera koncis i konception.
Vi medgiva föröfrigt Allehanda gerna, att sam- :
ma fel stundom älven kan hafva förefunnils i
Aftonbladets egna korrespondens- -arUklar. I
oo I Svenska Minerva för i lördags före-
kommer en p,insänd artikel, hvari, efter fram-
tillning om vigten al de högre uppsatte em-!
betsmännens duglighet, insändaren uttalar sin och !.
måingens förundran öfver, palt den af statsråden,
som . påtagligast och vid.så många tillfällen åda-
galagt, all han icke är sill högaoch vigtiga kall
vuxen (hvarmed insändaren säger sig mena
chefen för landtförsvarsdepartementet) Pnästan
är den ende, som tidningarne med tgstnad för-
bigålt. Insändaren ifrågasätter, att detta skulle!
skelt med afsigt, och uppger en hel hop an-,
ledningar dertill, som ej förtjena vederläggning, :
då de san ntligen höra till digternas område.
Men då han tiilika beskyller de s. k. liberala
tidningarne, alt hafva låtsat okunnighet om,l
hurudan onini ionen är inom armcten, angående
denne embetsman, och en sådan beskyllning så-
ledes förutsätter, att desse skulle af enskildal.
skäl hafva svikit i sanning mot allmänheten,
anse vi oss för vår del böra förklara denna be-
skyllning alldeles obefogad. Det är visserligen
bekant, alt de minga föräöndringarne inom uni-
formsväsendet föranledt åtskilliga uttryck af miss-
nöje inom armåen; att dessutom en elier an-
nan torde beklaga sig föver sådant, som kan
röra personliga förhållanden, är något så vanligt
inom administrations-gebielet, att man ej alltid
kan fästa någon vigt dervid. Men deremot hafva
vi icke hört några grundade klagomål öfver be-
milde embetsman, i fråga om rättvisa emot un-
derhafvande, eller för bristande god vilja alt
bevaka armåtens rätt och bästa. Hvad angår
de minga och vigtiga förbättringar, som före-
stå inom försvarsverket, och hvilka insändaren
påstår det vara ,hög tid att planmässigt ord-
na, så företer sig ungefär enahanda förhållan-
de inom alla grenar af riksstyrelsen, och Af-
tonbladet har väl icke underlåtit att yttra sin
tanka, att den nuvarande ministerens samman-
sättning icke lemnar mycket hopp om dessa
frågors lösnng, såsöm vi uppfattat detta böra
ske. Vi hafve dock haft den tro, att man
snart skulle få se försöken dertill, så myc-
ket heldre, som i de kongl. talen till sistför-
samlade Ständer reformförslag temligen bestämdt
utlofvades. Om nu dessa uteblifva vid nästa
riksdag, eller blifva otillfredsställande, så är det
sens pligt att framhålla personerna. Men
DA a Ir or oc Pn
)