RUCE ELI: VAR ET UL feg vt VID Fr od
Andra dagen. Damen återkommer och häller
fingret upp.
Abernethy. Bättre?
Damen. Värre.
Abirnethy. Gå hem och lägg ett nytt omslsg på.
Tredje dagen. Damen återkommer och kålter
fingret upp, som förr.
Abernethy. Bättre?
Damen Bra.
Abernethy. Ni är, på min själ, den klokaste
qvinna jag nånsin träffat. Gå er väg.
Dagsländorna lända särski!dt utgifvarne, brr
Östlund Berling, till mycken heder genom
det utmärkt vackra, klara och nitida trycket.
nd
Handbok för små Begynnare i Franska språ-
ket, af Lou?s. Paban; innehållande Pronon-
ciations-, Explikations-, Skrif- och Tal-öf-
ningar; Stocktolm, Hörbergska boktrycke-
riet 1846, 93 sidor.
Denna lilla undervisnirgsbok synes gerom
uppställningens klarhet och precision vara sär-
deles väl kalkylerad och tjenlig för det ända-
mål, som vid dess författande blifvit afsedt.
Hr P. utgår från den ganska riktiga synpunk-
ten, att den första usdervisnivg, som meddelas
små begynnare, i främsta rummet måste vara
enkel och littfattlig, samt att äfven den minst
invecklade lärobok kan vara svir nog för barn.
Han har derföre Lär föresatt sig att lemna ett;
slags, att vi så må säga, mellanting mellan abe-
bok och gramroatik. Han öfvergår från pro-j
nonc:ationsöfningar till text att begagna vid:
uppläsning, skriföfningar och slutligen lätta fra-;
ser att nyttja till utanläsning, alltså ett slags
ta!öfningar af lättaste slag. Det är i synnerhet;
vid första afdelningen eller prononc:ationsliran ;
förf. fästat största uppmärksamhet, och vid:
hvars utarbetande han begagnat en lika enkel
som i sig sjelf grundlig method. Han förklarar:
sig sjelf bäröfver. De 60 expliikationsöfningarne,
hvartill innebållet, betraktadt såsom fraseclogi,!
för det mesta äro hemtade ur Franska Akade-
miens lexikon, innehålla icke någoa egentlig,
derunder förstådd elter förutsatt grammatikaliså
kurs, ämnad att, för hvarje mening, påtvinga
den staplande nybegynnaren en ny rege!, utan
afse endast att genom enkla och valda fraser
gifva e!even ett ordförråd, jemte öfning i orto-
grafien. Häraf må dock ej drsgas den slutsats,
att förf. förkastar den grammatikaliska kursens
användande; men han afser den sparsamt cch
blott i en för små pybörjare passande ord-
ning. Klart är emellertid, att likväl alltid den
första undervisningsn för späda elever till en
stor del skall hvila på muntliga meddelanden
från en skicklig lärare; men icke desto mindre
bedöfves vid sidan deraf en bok såsom bhbjelp-
reda, och dertill skall utan tvifvel hr P:s lilla
handbok rätt väl egna sig, hvarföre den för-
modligen kommer att fägna sig åt god afging i
pensioner och andra undervisningsanstalter.
— Mn
Doct. Mårt. Luthers Lilla Cateches, med För-
klaringar och Tillämpningar utur B:bel
öch Psalmbok, för Smibarnskolor och Folk-
skolor, eller den första undervisningen i
Christendomen, af C. E. Wenström. Stock-
holm 4846, bos L. J. Hjerta, på J. Beck-
mans förlag. Pris: 8 sk. b:ko. Å
Anledningen till dettå arbefe är det behof de !
praktiska religionslärarne, hvsrtill hr Wenström i
(
räknar sig, känt, stt öfver Catechesen, så:om
ucgdomens första lärobok i christendomen, ega
en närmare uttolkning, än som förut finnes gif-.
ven. Det är väl sant, att Luthers eget arbete
är ämnadt att just vara en Förklaring öfver de 1
första religionsbegreppen; menatt den sjelf dock
ytterligare behöft kommenteras, visar den hos
oss så länge begagnade Svebilii förklaring deraf.
Slutligen har man icke heller funnit Svebilii;!
framställning nog tydlig. Hr W. yttrar i sitt:
förord: denna, ehuru en så kallad förklaring ,!!
sprider dock icke något sypbart ljus åt denjl
förras (Lutbers) alla lårestycken, utan medförl
tvertom för barnets sinne och minne en möngd il
nya plågostycken (?!), lika oförstådda, lika tank-js
löst inlärda och upprepade, som de förra, om lä
man ej är så lycklig att ega en Alicqvists el-jr
ler Sefströms utförliga utläggningar derutaf, hvil-!1
ka dock först på sednare tider blifvit tillgäng-t
liga. Denna förvända Cbristendomsundervisning
har emelertid, redan under Lila Catechesenss
inlärande, var:t nog, att lemna en afsmak der-1
för, samt, hvad ännu beklagansvärdare är, en f
köld, en dikgiltigbet för all kunskap om Gudl!
och saligbeten, oftast för heta lifvet.n 0
Förf:s djupa och innerliga medvetande ochjå
erfarenhet utaf buru de flesta barn på detta sätt å
under visass, har, efter mångårig beredelse, be-lFk
slutit sig till det svåra för-öket, att s.tta nedj8g
vid nyläringens sid2, sisom Philippus hos Ka-e
mereraren i vagnen, och rätt enfaldeligen, men d
klart, tolka de första religionsbegreppen.n —In
Detta tillgår så, avi efter hvarje stycke i Lu-jh
thers lilla Cateches en ordförklarisg vidfogass
öfver hvarje i stycket förekommande uttryck.ls
Vi meddela 4:a budet: d
Du skall inga andra gudar hafva för mig. f
Du — menniskan, med kropp och själ; inga an- In
dra gudar — afgudar; hafva — älska och frukta;
jör — i ställe för Gud: såsom de, hvilka tillbedja
skapade ting, t. ex. sol, måne, stjernor, stenar, djur; :
eller jemte och öfver Gud, såsom de, hvilka till )
bedja sig sjelfva och sina lustar, t. ex. den egen-1
käre, girige, väliustige m. fl., el!er slafviskt un- d
gergifne, förtrösta på andra, såsom de svage ochle