RUCE ELI: VAR ET UL feg vt VID Fr od Andra dagen. Damen återkommer och häller fingret upp. Abernethy. Bättre? Damen. Värre. Abirnethy. Gå hem och lägg ett nytt omslsg på. Tredje dagen. Damen återkommer och kålter fingret upp, som förr. Abernethy. Bättre? Damen Bra. Abernethy. Ni är, på min själ, den klokaste qvinna jag nånsin träffat. Gå er väg. Dagsländorna lända särski!dt utgifvarne, brr Östlund Berling, till mycken heder genom det utmärkt vackra, klara och nitida trycket. nd Handbok för små Begynnare i Franska språket, af Lou?s. Paban; innehållande Prononciations-, Explikations-, Skrifoch Tal-öfningar; Stocktolm, Hörbergska boktryckeriet 1846, 93 sidor. Denna lilla undervisnirgsbok synes gerom uppställningens klarhet och precision vara särdeles väl kalkylerad och tjenlig för det ändamål, som vid dess författande blifvit afsedt. Hr P. utgår från den ganska riktiga synpunkten, att den första usdervisnivg, som meddelas små begynnare, i främsta rummet måste vara enkel och littfattlig, samt att äfven den minst invecklade lärobok kan vara svir nog för barn. Han har derföre Lär föresatt sig att lemna ett; slags, att vi så må säga, mellanting mellan abebok och gramroatik. Han öfvergår från pro-j nonc:ationsöfningar till text att begagna vid: uppläsning, skriföfningar och slutligen lätta fra-; ser att nyttja till utanläsning, alltså ett slags ta!öfningar af lättaste slag. Det är i synnerhet; vid första afdelningen eller prononc:ationsliran ; förf. fästat största uppmärksamhet, och vid: hvars utarbetande han begagnat en lika enkel som i sig sjelf grundlig method. Han förklarar: sig sjelf bäröfver. De 60 expliikationsöfningarne, hvartill innebållet, betraktadt såsom fraseclogi,! för det mesta äro hemtade ur Franska Akademiens lexikon, innehålla icke någoa egentlig, derunder förstådd elter förutsatt grammatikaliså kurs, ämnad att, för hvarje mening, påtvinga den staplande nybegynnaren en ny rege!, utan afse endast att genom enkla och valda fraser gifva e!even ett ordförråd, jemte öfning i ortografien. Häraf må dock ej drsgas den slutsats, att förf. förkastar den grammatikaliska kursens användande; men han afser den sparsamt cch blott i en för små pybörjare passande ordning. Klart är emellertid, att likväl alltid den första undervisningsn för späda elever till en stor del skall hvila på muntliga meddelanden från en skicklig lärare; men icke desto mindre bedöfves vid sidan deraf en bok såsom bhbjelpreda, och dertill skall utan tvifvel hr P:s lilla handbok rätt väl egna sig, hvarföre den förmodligen kommer att fägna sig åt god afging i pensioner och andra undervisningsanstalter. — Mn Doct. Mårt. Luthers Lilla Cateches, med Förklaringar och Tillämpningar utur B:bel öch Psalmbok, för Smibarnskolor och Folkskolor, eller den första undervisningen i Christendomen, af C. E. Wenström. Stockholm 4846, bos L. J. Hjerta, på J. Beckmans förlag. Pris: 8 sk. b:ko. Å Anledningen till dettå arbefe är det behof de ! praktiska religionslärarne, hvsrtill hr Wenström i ( räknar sig, känt, stt öfver Catechesen, så:om ucgdomens första lärobok i christendomen, ega en närmare uttolkning, än som förut finnes gif-. ven. Det är väl sant, att Luthers eget arbete är ämnadt att just vara en Förklaring öfver de 1 första religionsbegreppen; menatt den sjelf dock ytterligare behöft kommenteras, visar den hos oss så länge begagnade Svebilii förklaring deraf. Slutligen har man icke heller funnit Svebilii;! framställning nog tydlig. Hr W. yttrar i sitt: förord: denna, ehuru en så kallad förklaring ,!! sprider dock icke något sypbart ljus åt denjl förras (Lutbers) alla lårestycken, utan medförl tvertom för barnets sinne och minne en möngd il nya plågostycken (?!), lika oförstådda, lika tank-js löst inlärda och upprepade, som de förra, om lä man ej är så lycklig att ega en Alicqvists el-jr ler Sefströms utförliga utläggningar derutaf, hvil-!1 ka dock först på sednare tider blifvit tillgäng-t liga. Denna förvända Cbristendomsundervisning har emelertid, redan under Lila Catechesenss inlärande, var:t nog, att lemna en afsmak der-1 för, samt, hvad ännu beklagansvärdare är, en f köld, en dikgiltigbet för all kunskap om Gudl! och saligbeten, oftast för heta lifvet.n 0 Förf:s djupa och innerliga medvetande ochjå erfarenhet utaf buru de flesta barn på detta sätt å under visass, har, efter mångårig beredelse, be-lFk slutit sig till det svåra för-öket, att s.tta nedj8g vid nyläringens sid2, sisom Philippus hos Ka-e mereraren i vagnen, och rätt enfaldeligen, men d klart, tolka de första religionsbegreppen.n —In Detta tillgår så, avi efter hvarje stycke i Lu-jh thers lilla Cateches en ordförklarisg vidfogass öfver hvarje i stycket förekommande uttryck.ls Vi meddela 4:a budet: d Du skall inga andra gudar hafva för mig. f Du — menniskan, med kropp och själ; inga anIn dra gudar — afgudar; hafva — älska och frukta; jör — i ställe för Gud: såsom de, hvilka tillbedja skapade ting, t. ex. sol, måne, stjernor, stenar, djur; : eller jemte och öfver Gud, såsom de, hvilka till ) bedja sig sjelfva och sina lustar, t. ex. den egen-1 käre, girige, väliustige m. fl., el!er slafviskt und gergifne, förtrösta på andra, såsom de svage ochle