— Al landsortstidn:ngarne 1 gar inhemiar man att norske kandidaten Arctander är stadd på en resa hit, för att inhemta kännedom om Sveriges nyare läroverk. Han hade redan varit i Carlstad ec Örebro, samt skulle ifrån det sednare stället begifva sig till Westerås. oo — Vi fäste läsarens vppmärksamhet på följande uppmaning, som redzsktionen blifvit anmodad meddela Aftonbladets läsare: EN MINNESSTOD åT ESAIAS TEGNER. Inbjudning. Ett folks lycka och ära beror derp, att det beständigt förnyar sina ungdomskrafter. Alderdom och vankelmod må gripa individerna, men folket måste beständigt fortgå i utvecklingen af sina andliga och materiella krafter; det måste lefva i en oupphörlig karp för det sköna och stra och mot det dunkla och falska, om det icke skall sjunka tillbaka i barndom och slutligen förvandlas till ett eko bott af sin egen försvunna ära. TeGnkr var, såsom skald, uttrycket af derna folkets eviga ungdom. Genom Hans sång, på en gång djerf och vek, modig och rik på kärlek, gick en fri, en ungdomsfrisk anda; ty ingen bar såsom Han återspeglat vårt lands allvarliga och stolta natur, ingen bar såsom Han låtit forntid och samtid, minne och sjelfkänsla ljuda tillsaroman i Sången. Sällan har ett tidehvarf sjelf förstått storheten kos dem, åt hvilka kommande tider rest ärestoder, cch ännu mera sällan har en mean fannits, nog stor att förtjepa en minnesgärd, hvars rättvisa alla tider måste erkänna. Vår tid är i detta fall lyckligare än många andra, och Frithiofs skald, den ädle diktaren, som gjorde den svenska sången sjelfmyndig, är en man, hvars skapelser, lika antikens, kommande slägten skola studera och efter bilda, och dock skall han sjelf stå oupphunnen, ett mål för beundran och kärlek. Att vi förstodo, att vi älskade Trecskr, skall blifva vår ära. Han är den gradmätare, på hvilken cn kommande tid skall se, huru högt vår kultur stigit. Man har trott, att svenska folket skulle med gädje omfatta ett tillfälle att visa huru dyrbar den odödligvordne är för alla, och det är derföre man vågar föreslå öppandet af en subskription för uppresande af en minnesstod åt : ESAIAS TEGNER. På det att hvar och en, utan afseende på annat än sin egen känsla, sin beundran och kör!ek för den ädle skalden, må kunna bidraga till detta nationalmonument, har man ansett sig böra föreslå, att hvars och ens bidrag skulle högst få blifva 4 riksdaler banko, och att äfven de minsta mot:sgas med lika tacksamhet som de största. Det är ej de mäktige ensamt, det är hela folket, som vill resa en ärestod åt sin skald. För vinnande af det angifna syftemiålet har man ansett bäst, att på en punkt samla alla dem inom hufvudstaden, hvilka önska en dylik gärd åt Tegners minne. Man får således inbjuda alla härvzrande den fosterländska sångens vänner, att i morgon fredag den 20:de dennes kl. 5 eft. midd. sam--mant:äda å nedre börssalen för att rådslå om och i verket sitta de åtgärder, som äro nödiga för samlande af en fond till en minnesvård, värdg sitt föremål, värdig den ration, som rest decsamma. En kommitte kommer då att väljas, som eger utfirda subskriptionslistor öfver hela Sverge, mottaga de tecknade medlen, och, när subskriptionen är slutad, gå i författning med bildens beställande kos och utförande af svensk konstnär. Alb. Ihre. J. P. Lefren. H. Hamilton. E. G. Geijer. Abr. Z. Pellersson. Carl af Forsell. C. L. Landin. C. D. Arfvedson. C. G. Qvarnström. C. A. Bagge. C. A. Welterbergh. — — — Direktionen öfver Steckholms stads brandförsäkringskontor har, med afseende å den rådighet, nit och drift, som hattmakaremästaren Frans Lorentz och viktualiehandlanden Carl