rike och Engl nd. Ultra-katholikerna i Schweitz
togo först i med våld, och de blefvo besvarade
med våld. Följden blef ett inbördes krig.
Under fullöljden af detta krig och dess olika
hvålfningar, iakttog intetdera partiet någon
synnerlig vördnad för förbundets statsförfatt-
ning. Icke heller betedde sig de inflytelse-
egande personer och myndigheter af förbundet
så, alt de ingåfvo mycken aktning. De för-
sökte att i:kttaga ett slags ju:fe milieu, ett
slags likgiltighet för liberalism och antlibera-
lism, p o:estanter och katboliker. Denna lik-
giltighet är i allmänhet föraktlig för folket, hvil-
ket derföre rest sig, såsom nu i Geneve, och
afkastat en styrelse, som det snser förråda lan-
dets ssk, ehuru den måhända blott varit ljum,
småsinnad, rädd och halffånig.
Då man nybgen vände sig till den Ameri-
kanske guvernören i staten Illinois. för att be-
gära hans mellsnkomst i den häftiga striden på
lif och död mellan mormoniska sekten och
anti-mormonerna, svarade han kallt: Låtom
dem fäkia ut stridem; och det har slutat med
utrotandet af den antisociala sekten. Vi om-
tala ej detta för att gilla den poiitiska Lynceh-
lagen. Men vi se verkligen ivgen möjlghet
att på annat sätt afgöra saken mellan den fria
Schweitzaren och dessa Luzerns Mormoner,
som haiva infört en zenuine inquisition, för
blindhet och grymbet, så väl i politik som i
religion.
——