et biidare.
IL.
Vi bafve hört en och annan anmärka vi
våra föregående bref, att de egentligen ick
innehålla någonting nytt, utan snarare endas
utgöra ett upprepande af hvad hela verlde
sedan någon tid förut säger. Denna anmärk
ning kan visserligen vara grundad, men upp
riktigt sagdt, finne vi deri icke något ondt
En tidnings natur och bestämmelse kan ick
egentligen besiå uti att göra nya uppfinninga
vare sig j vetenskaperna. eller statslären; de
är hufvudsakligen att uppsamla och lemna ut
tryck åt de ideer, som redan lefva hos et
större eller mindre antal inom nationen; at
uppsöka det som utgör det sanna i dessa idee
och gifva dem en följdriktig utveckling me
tillämpning på praktiska förhållanden. Om v
derföre uti den utgångspunkt, som: blivit an
tydd genom de båda föregående brefven, lyc
kas träffa och anslå just den sträng, som fin
ner mesta gensvar hos majoriteten af tänkande
läsare, så anse vi oss dermed hafva uppnått et
af våra förnämsta syftemål.
Men dessutom synes den närvarande tids
perioden med skäl påkalla en sådan undersök-
ning, som den vi här önskat företaga. En sto!
del af våra -sambhällsinrättningar och vår lag
stiftning befinner sig ännu i det skick, söm
om en dvala bade hvilat öfver alltsammans se
dan Gust:f Wasas eller åtminstone sedan Carl
XI:s regeringstid, ehuru generationerne sedar
dess undergått många omsättningar samt ny:
behof och fordringar på andra rättsiörhåjlander
uppstått gerom den framskridande kulturen:
inflytelser. Det finnes ivtet parti, ingen nyan:
af opin:orer, som icke insett och erkänt at
genomgripande reformer behöfvas i alla rikt
ningar. Bevisen på dessa erkännanden äro ota
liga, fastän tankarne om graderna och medle
kunna vsra olika. — Vi hafva också redan :
det föregående antydt vår öfvertygelse, att Ko
nung Oscar synes genom sin serskilda ställning
kallad, att i afseende på de inre reormern
för sin tid utföra samma ärofulla värf, son
gjort Gustaf Wasas namn så kärt i bistorien
och derigenom såsom en den nya tidens mar
intaga ett stort och utmärkt rum bland Euro
pas furstar. Men det har tillika förekommi
ess, som stode bär den farsan för dörren, at
en regent, försedd med de förträffligaste egen
skaper för att kunna företaga ett sådant arbete
med ovanliga studier och kuvskaper; med et
lugnt och säkert omdöme samt ett ädelt och
menniskoälskande sinnelsg, likväl kunde komm:
att stanna långt ifrån målet blo:ti följd af bri
stande beslutsamhet att undanrödja vissa i sit
sjelfva ingalunda serdeles . betydande hinder
Pligten emot fåderneslandet och önskningarne
för konusgens ära bjuda oss derföre att uttal:
hvad vi anse och tro folket i almänhet tänks
om beskaffenheten af dessa hinder i närvarande
stund, så väl som om medlen att undanrödje
dem. Det nyss anförda exemplet af Gusta
Wesas regering visar, att denne konung vic
protestantismens införande i Sverige hadelång
värre svårigheter att bekämpa, än de som :
vår tid kunna möta för bortrensandet af de
undantags- och privilegii-system, som förlamar
så mycket af vårt lands krafter och nationen:
karskter. Guståf Wasa hade inga opinions
yttringar af den talrikaste delen bland före-
gående Stinder att stödja sig på, men han ke-
stade sig i folkets armar och besegrade deri
genom motståndet af en andlig och verldslig
aristokra!:, som. då var långt mäktigare än nu
Elt annat exempel af samma art, från vår eger
tid, och som mean just nu har för ögozen, lem-
nar påfven Pius IX, som till så många vanliga
furstars bäpnad, men till folkens beundran be-
trädt reformernas bana. Hvad slags jemförelsc
finnes väl mellan det obetydliga sorl, som nå-
gra riddarhusmatadorer och biskopar här kunne
uppställa emot en reproesentationsreform, hvar-
igenom de båda brödrafolken skulle mera när-
ma sig till hvarandra — ett so:J, som dess-
utom till största delen skall tystna, så snart
de icke längre tro sig i hemlighet hafva rege-
ringens medhåll, och raseriet hos ett katolsk!
presterskap, som emot den andlige fursten upp:
bjuder alla den Italienska fanatismens och bi-
gotteriets furier och derisannolikt understödjes
af den despotiska politiken hos tvenne så mäk-
tiga och frukt:nsvärda bundsförvandter, som
Osterrike och Neapel? Likväl har den kraft-
fulle ;Fadren icke skyggat tillbaka för desss
) De båda föregående brefven, se MM 245 ch JA
för ofatl äh NA AR RR