täfla att vsa sin2 sympather för det retrograda,
ultrar:ostanska och jesuiti ka partiet, som nu
lidit e:: nytt pederlag. Detta var hvad vi vän-
tade. För ait vara konseqvent med sig sjelf.
för at: ställa sig till efterrättelse. hvad tans
politeka befäregbet fordrsr, är br Gu zot dimd
att j:ta öra sig i säptåg al Österrike, och at,
om så b-höfves, medverka till undertryck: n1e
af Sciwetzarnes fr
hvad som är det mest anmäritningsvärda
steriella tidninzars rolemik rörande
råga, är valet af deras argumenter. De
j ke vid undersökningen af de sed-
rsakerma till de söndringar, som satt
z i oro; de hava den öpparheten och
ven, ati gå tillbika ända till de första
er vår revolution 1850. Schweitz, ut-
, skulla i denna stund vara lugni och
ma ej 2832 revoutionsmäx fusnits, som
2 i öfverensstämmelse för ait utsträcka
a varaktighet åt de reformer, som blit-
råda i kantonernes grundlagar, och för
sta federalsyrelsens makt.
et är just hågkomsien häraf, som lig-
ger Sctwoitz till last bos de konservative, som
för npärvaande styra oss. Då vår revolution
4850 i åt de folk i Europa, som längta ef-
ter fvicc en, ex stor äcgelse och ett stort ex2ra-
pel, s:vsdeg större delen af de Scihweitziska
kantonersa af en despotisk aristokrati, en för-
tryckasde oligarki, fiendtlig emot alla progres-
siva ideer norm. republiken. Rörelsen 22530
fann i Sehweitz, liksom i Italien, i
Beigi 7, öfverallt. Större delea at de
Sehwe: nerce hade sina revolut oner;
den
snart liberala majoriteten i kanvto-
nerna, sedan de lokala reformerne blifvit verk-
ställde, ifven reformera den gemensamma grund
lagen. utan ati förstöra den federala prinepen.
Det är visst, och Napoleons yttrande, som ofta
blifvit eiteradt, instimmer dermed, att det fe-
deratsvo systernet är det enda, som passar för:
Schw-iiz; men för att upprätthålla detta sy-)
stem och bavsra åt kanionaraa ett iaglist obe-
roe:r de är det väl nödvindigt att h It och bål-
iet tillintetgöra centralmakten, at! göra landt-
dagen varmäktig och ljhg i verlders ögon
beröva den nästan alla medel ati uparätth
det a!!lmäånna lugnet, att göra för henne or
ligt art på ett värdigt och allvarligt sätt un-
derhand:a med främmande makter? Des
åt lardtdagen, som vården är anöstrodd om
Schw-::zs neutralitet. så vigtig för Eur pi
lugs och för Schweizs obercezde, De liborate
af 1832 visade sig såsom sanna fosterland vin-
ner, då de voro be änkte på at stärka denna
cectra makt, såsom representant och försvarare
af det gemensamma fiderneslandet.
Detta visede sig snart. Österrike Jät sin:
trupper marchera emot Schkweitziska gränsen,
och i:otade. Det var då som dessa revoiutioss
män : Schweiz, denna liberata landtdag som
nu är föremål för vira ministerieila tidningar:
smädeiser, reste sig modigt, för att tillbaka-
drifva utlänninges, som den aristokra!iska och
retrozrada faktioaen kallade till sin bjelp. De
ädla hesiut, som det liberata partiet fattade
4832, och de reformersnde kantonernes frivil-
liga beväpning, tvungo Österrike ait afstå från
hvarje anfallspiar. Sehweitzs oberoende räd-
dades ur de faror, som hotade det.
Se bör de minnen, öfver hvilka Journal des
Debats 1846 uttalar sin förbannelse. Men då
han jåminte sig dessa tilldragelser, hvilka re-
dan bega så långt b:kom oss, hvarföre kom han
ej ihåg eti annst förbund, som vid samma tid-
punkt uppstod i Schweitz, och som man oftz
betecknat med benämnrirgen: Sarnerförburdet?
Det emot rörelsen festliga partiet, bestående
af kantorerna Uri, Schw-.itz, Unterwalden, Ba-
sel och Waliis, upprättade i Sarnen ett särskildt
förbund, en offensif cch defensif liga emot
fandtdagen, emot hvarje reorm, hvarje fram-
skridande. Det är i Sarnerförbundet, i de kan-
toner, der jesuiterne he:ska, som Journal des
Debats endast ser de goda medborgarne, fede-
ralmakiens stöd och försvarare af Schweitzs
frihet.
Sådana äro de vännnr, som vår ministere
valt sig. Vi bafva sedermera sett den öfver-
lemna Schweitz åt jesuiterna, såsom ersättning
i stället för Frankrike, hvilket den nödgades
till hälften rycka ur Jesusällskape:s våld. De
ministeriella tidniongarne hafva prisat det mot-
stånd, Luzern gjorde emot Schweitziska fo!kets
önskningar; de hafva uppmanat till bildandet
af Sarnerförbundet ; de hbafva uppeggat de ul-
tramontanska kantorerna, att förkasta de mo-
derata och kloka råd, som Jandtdsgen gaf dem,
ait sätta sig i öppet motstånd emot central-
makten, att först göra den vanmäktig, och se-
dan trotsa den. De se heldre det borgerliga
La ss Po ee oo Mr Mm