H:indelserna i Geneve ha föranledt försig-
tighessteg i de till katolska separatförbun-
det hörande kantonerna Wallis och Freiburg.
I Wallis är landtvärnet anbefaldt att hålla sig
rustadt; i Freiburg hafva tre kompanier infan-
teri och ett kompani artilleri blifvit uppbå-
dade, hvarjemte nya landtvärns- och landtstorms-
bataljoner skola bildas derstädes.
T:dningarne i det öfriga Schweiz yttra sig
n:torlistvis högst olika öfver utgången på Ge-
neverstriden, allt efter de olika partier, hvars
talan de föra. Triumf! Fullständig seger har
polkfribeten vunnitl, — heter det i ett af dessa
blad — bruten är mörkrets afgrundsmakt;
krossadt är det vanärande ok, som de reaktio-
nära och penningearistokratien ville pålägga;
klart strålande är den förut så hemska framtid,
som jesuiterna beredde åt Geneves folk och
phela det schweiziska fäderneslandet. Svingom
,bögt edsfö bundets fana, krönt med segrens
sinnebilder, smyckad med den gyllne inskrif-
ten: Fritt är Geneves folk, — Detto —
heter det i en annan tidning — ir päbelns
seger öfver en kraftfull styrelse; uppviglingens
9ch myteriets triumf öfver lagens, ordningen:
och den lugna utvecklingens välde. Nu gäl!er
det att kämpa och värna hvad som ännu är
qvar af det räittsenligt be tående; nu begyn-
ner borgarekriget — ja, religion kriget — ait
rasa genom alla nejder af vårt förut så 1; czliga
fådernesland.n
TYSKLAND.
I Kasselska ständerförsamlinzen hafva af tven-
ne ledamöter motioner blifvit väckta om åter-
ställandet af rättstillståndet sådant grundlagen
garanterar det, om censurens upphäfvande och
införandet af tryckfrihet, sådan den stadgas i
37 af grundlagen.
Det preussiska officiella bladet förklarar ryk-
tet om prins Waldemars tillämnade morganati-
ska äktenskap för helt och båliet ogrundadt.
Gastaf Adolfs-föreninsen i Hamburg har äf-
ven förklarat sitt ozillande af d:r Rupps uivo
terand2 i Berlin.
Nio af professorerna i Kiel hafva nyss utgif-
vit en skrift, som handlar om hertigdömet
Slesvigs statsrält och arsrät. Man tror att nå-
gra af dessa professorer blifva afsatta för be-
sväret.
Fråa Main skrifves, att de stora nordiska
makterna ämna till fransyska kabinettet aflåta
noter, hvari förklaras, att hertigens af Mont-
pensier förmälning med spanska infantinnan
hvsrken direkt eler indirekt får göra någon
förändring i de förbindelser, Frankrike genom
fredea i Utrecht itagit sig, nemligen att fran-
syska och spanska kro; orna aldrig skola före-
nas: på ett hufvud.
NEDERLAND.
Den 49 dennes skulle konungen i egen per-
soa öppna generalstaternas ordinarie samman-
komst.
FÖRENTA STATERNA.
Underrättelserna härifrån gå till den 4 denres.
Pre:ident-n Polks gjorda fredsanbued till mexi-
kanska regeringen hade icke för närvarande ledt
till något resultat. General Salas, som efter
Paredes arresterande och till dess Santa Avns
inträffade i hufvadstaden förde styrelsen, hide
på fredspropositionerna låtit svara, att regerin-
gen dervid ej kuzde göra annat, än underställa
dem kongressen, som skulle sammanträda den 4
December. Om någon förändring i detta be-
slut sker, sedan Santa Anna sjelf fattat regerings-
tyglarna, återstår att se. Det föcefaller dock ej
otrolizt, alt general Salas handlat i enlighet
med hans åsigt, och att den gamle öfvade ränk-
smidsaren blott förespeglat regeringen i Washing-
tona sin benägenhet för fred, för att kunna omo-
lesterad passera nordamerikanska blockadeska-
dern. I sjelfva verket ligger Sinta Annas egent-
liga styrka i kriget: han är bärförare, men icke
statsman; och att han låter Noi:dameriksnarne
taga Californien och hvad annat dem lyster, utan
att emot dem draga svärdet, förefaller föga tro-
ligt. Man lärer nog få böra att ban inpudrat
Polk, liksom han förut gjort med så många
andra.
Etter detta undvikande svar af mexikanska
regerigen, bade general Taylor sat sig i marche
emot Monterey, och i Seralvo, hbalfvägs emel-
lan Camargo och Monterey, den 13 Sept. för-
enat sig med general Worth. I Monterey stod
mexitanske generalen Ampudia med ö å 6000
man; men hans fö svarsmedel ansågos icke för-
slå emot de 40 å 42.0C0 man, som marcherade
för att acfal!a bans position.
Ett rykte gick, att general Kearney, utar
svärdslag, ben äktigat sig Siwnta Få, Om un-
derrättelsen ännu ej skulle vara öfverenssläm-
mande med ve:kligheten, så tviflade dock in-
gen på, att ju saken skulle slutas si, ati San::
Få föll i hans händer.
