sig; men fremlingar, som komma till orten och ser-
deles invandrare, blifva desto mer bedragna. Mai-
ren på stället hade länge förgäfves funderat på ett
mede! att stäfja dessa bedrägerier och kom ändtli-
gen på den idten, att vid dörren till dessa auk-
tionslokaler ställa en karl med en fana. hvarpå i
stora bokstäfver lästes dessa ord: ;Fremlingar! hy-
gen misstrosnde till auktionen här på stället,. För
denna åtgärd har han af en försäljare biifvit stämd
med påstående om en skade-ersättning af 400.000
dollars.
— MÄRKVÄRDIG FRUKTBARHET. Ifrån Kircb-
heim i Preussen skrifves följande: Såsom ett märk-
ligt exempel på detta årets fruktbarhet förijenar
följande att oranämnas: det oväder, som i början
af Augusti månad förhärjade fälten bäromkriog
förstörde äfven heit och hållet linskörden på flera
åkrar; men snart begynte åter ny brodd uppspira
och i närvarende ögonblick har man en fullkomlig
linskörd att inberga. Men skulle till och med
Kunnat inberga tvenne skördar denna sommer.
— GRÖNLÄNDARENS FÖRESTÄLLNING OM HELFVE-
teT är ganska egen. Han föriägger det under haf-
vet. Uti jordens innersta djup bor, enligt hans tro,
en stor, elak qvinaa., som man kallar Tornarsuks
farmor,, i ett hus så högt, att ingen pi! kan flyga
åceröfver. Denna qviona regerar öfver alla hafvets
djur, hvalfiskar, sjöbundar, noshörningar m. m. Uti
den tranbalja, som står under hennes lampa, simma
allehanda arter af sjöfogel i öfverflöd. Utanför
hennes dörr ser man hela hopar af sjöhundar, som
stå upprätt och bevaka ingången samt bita om-
kring sig. För att komma dit, passeras först det
ställe, der de döds själar förvaras; derefter kom-
mer man till ett-långt, bottenlöst djup; nu måste
man klättra uppför ett stort, rundt bjul, glatt som
is och ständigt kringgående. En skyddsande An-
gekkosx miste åtfölja såsom ledare på denna väg.
Derefter kommer man till en stor kittel, hvarest
sjöhundar kokes, och sedan till Tornarsuks farmo-
ders residens genom den stora sjöhundsvakten. In-
gången är i början bred, men slutar snart i en
djup afgrund, hvaröfver endast ett snöre leder.
Här sitter den fula qvinnan i krämpor och kon-
vulsioner, svettas af raseri och rifver ut håret vid
fremlingens ankomst. Hon tar genest en fogelvin-
ge, sveder den, håller den under näsan på frem-
lingen, som blir vanmäktig och hennes fånge. Men
den, som är underrättad af sin skyddsande, gripe
heone genast i håret och tumlar om med henne si
länge, tills hon nedfaller vanmäktig. Kring hen
nes hufvud härga monster, likasom kring Medusa:
hufvud. De slita sig lösa derifrån och sålunde
blifva hafvets djur fria. Sedan allt är fullbordadt
begifver sig styddsanden Angekkok åter med sir
skydd!ing på hemvägen, som nu är god och lät
att färdas
AA OT a an