på intet vilkor kunnat förmås emottaga Ju
stitieministersplatsen. Må det likvät unrsäkta
Oss, Om vi ännu icke anse det afgjordt, att denn:
plats blifvit honom allvarligen erbjuden med de
vilkor att h:n kunnat emottaga den, d. v. rf
med vilkor att få bida en hel libera! minister
och så länge detta är oafgjordt, så lär det för
menta förnekandet icke heller något bevisa.
alla fall kunde hr R everts kunskaper och grund:
satser väl varit af stort gagn äfven på en ann2r
satsrådsplats än justitieministerns.
Man kan vidare iz vända, aut om äfven Konur:
gen ville uppsätta en fullkomligt liberal mini
stör, så skulle det j låta sig göra, i anseende
till svårigbeten att finna skickliga män för dess:
platser. Vi medgifva ait denna invändninger
icke är utan all vigt så till vida, som det visst
icke är något öfverflöd på statsmän hos oss:
men det första vikoret för att finna, måste :
alla händelser vara, att man bar mod att söka
Och något egentligt bevis, att detta sednare
skett, känna vi åtminstone icke, så länge
man icke eller hör talas om, att Hans Maj
i sitt enskilda umgänge företrädesvis om-
gifver sig med nigra at de mest framstående
liberala notabiliteterna, men väl, att man fort-
farande ibland denna omgifning ser en och
annan, som är enrageradt hätsk på det liberala
partiet.
Allt detta bindrar icke, att det är vår ful-
komliga öfvertygelse ztt Hans Maj:t personli-
gen byser mera hberala än konservativa tän-
kesätt. Men vi tro att många yttre omstän-
digheter :kunna föranleda, att några: till utseen-
det stridiga elementer här råka attstå tillsam-
mans, hvarom mera framdeles. Det är nu blott
frågan om, stt utsiga ett factum sådant som
det är, eller med andra ord, att få regeringens
och det hberala pariiets ställning till hvaran-
dra närmere bestämd samt all ovisshet, som
kan föranleda till illusioner, skingrad.
En annan invindning för att bevisa svårighe-
ten att förändra konseljen, är den, att de nu-