aft svara för den antagna ordningsstadgans för-
menta oformlighet, ehuru det torde vara bekant
dels att jag icke kan tillräkna mig äran af det
ursprungliga projektet till denna stadga, i hvars
utarbetande jag först sednare kom att deltaga, dels
ock, att beslutet om dess antagande fattådes sam-
säldt, och utan att någon reservation emot det-
samma blifvit till protokollet afgifven af någon
bland här i hufvudstaden vistande ledamöter.
4:0 Hr boktryckaren Amåeen börjar med att för-
klara det ovisst, huruvida han eller hans lärlingar
vilja i societeten qvarstå. Detta är en rätt led-
sam underrättelse, då den förespeglar societeten
obeheget att möjligen mista en så aktad ledamot
som hr Ameen; men jag finner icke, att någon
åtgärd deraf kan föranledas å societetens sida. Den
antagna stadgan har lemnat i hvarje ledamots skön,
stt utgå ur societeten när han behagar, och socie-
teten lär således endast hafva att afvakta den tid-
punkt, då hr Amctens egen ovisshet om, hvad han
härutinnan kommer att företaga sig, upphört.
2:0 Hr Amen klagar öfver, att ledamöterne i
landsorten icke på förhand egde kännedom om
stadgans föränd:ing, och anser projektet hafva bordt
kommuniceras så väl dessa ledamöter, som arbe-
tarne. Utan att ingå i någon undersökning.
hvad nytta hade kunnat hemtas af en sådan om-
gång, förekommer emot denna anmärkning, att
societeten lika litet vid detta tillfälle som vid nå-
got föregående kunde för det ifrågavarande ända-
målet frångå den form, som varit, enligt gammal
praxis och det dittills följda reglementet, gällande
för alla föregående öfverläggningar och beslut, och
enligt hvilken de ledamöter i landsorten, som ville
hafva en röst med i öfverläggningarna, hade att för
sådant ändamål infinna sig vid societetens samman-
komster, hvilkas terminer i många år varit be-
stämda till två gånger om året, i veckan näst ef-
ter messorna, samt således icke kunde vara någon
ledamot obekanta.
3:0 Hr Ameen anmärker att en ledamot här i
Stockholm offentligen protesterat emot stadgan.
Mig veterligen har sådant ej skett till societetens
protokoll, det enda sätt, hvarigenom sådan protest
kan få någon påföljd.
4:0 Hr Ameen förmenar, och anför såsom huf-
vudsumman af de anmärkniogar som kunna göras
mot stadgan, att man derigenom förvandlat ett af
grundlagen såsom fritt erkändt yrke till ett i hög-
sta måtto skråmessigt. Detta är ett fullkomligt
misstag. Grundlsgen säger att inga privilegier er-
fordras för boktryckeriers anläggning och drifvan-
de. Den nya ordningsstadgan har icke på minsta
sätt vidrört eller försökt att inkräkta på denna.
vigtiga och välgörande frihet, och bästa beviset
att så ej skett ligger deri, att om något så löjligt
förmätet försök blifvit gjordt, så hade stadgan ifrån
början varit en nullitet, emedan ingen enskild kor-;
poration eller förening kan sätta sig öfver rikets
allmänt gällande lagar. Hvad äter stadgans för-
menta skråmessighel i öfrigt angår, så är det väl
bekant för societeten, att denna efter den nya stad-!
gan är mindre än tillförene, enär det förut berott
på societetens ledamöter ensamt att förfara nära
nog fullkomligt godtyckligt med arbetares in- och
utskrifning utan deras hörande, äfvensom vid af-
dömande af tvister mellan husbönder och arbetare,
men hvilken godtycklighet den nya stadgan afser
att förekomma genom föreskrifterna, i förra hän-
seendet att bevis om lärlings samtycke vid inskrif-
ning bör produceres jemte uppgift på de vilkor
han eger åtnjuta af husbonden under sin läro-
tid, och i det sednare om nedsättandet af en
kompromiss, hvari äfven konpstförvandter må del-!
taga. Den enda inskränkning, som förefinnes iden
nya, består i den föreskrifna åldern af 21 år, så-
som ett af vilkoren för att få utskrifvas till konst-
förvandt. Om detta vilkor är för strängt, så kan :
det ändras, i fall motion derom väckes; men so- :
cietetens härvarande ledamöter känna alla motivet
till det vordna beslutet i denna punkt, som var,
att det af alla ansågs fördelaktigt samt nödigt för
konstförvandtskapets anseende och för att före-
komma ett alltför stort öfverflöd på konstförvand-
ters utnämnande, att den person, som inträder i
deras krets, bör hafva genomgått sin bevärings-
exercis och vara su? juris inför lagen, hvilken icke
anser någon före uppnådda 24 års ålder fullmyn-
dig att i andra afseenden vara sin egen herre. 0
5:0o Hr Ameens anförande omi hela societetens.
öfverflödighet innefattar ett enskildt omdöme, hvars
riktighet jag lemnar derhän, men det synes lika
litet som det öfriga kunna föranleda till någon åt-
gärd å societetens sida. I alla händelser, och om
hr Ameen, på grund af denna mening, icke längre
behagar deltaga i societeten, vore det ett nog långt
sträckt anspråk mot andra boktryckare, som vilja
qvarblifva, att hela inrättningen skulle upphäfvas för
att tillfredsställa bans enskilda tycke, hvilket jag ock
boppas att han icke åsyftat. .
6:0 Hr Amten uppmanar slutligen societeten att
med afseende på de från alla håll i landsorten
ytirade opinioner genast förklara den i laglig form
tillkomna och beslutade stadgan ogiltig. Mig vVe-
terligen har någon sådan opinion imedlertid icke
blifvit tillsocieteten framställd af någon annan än
br Ameen sjelf; och om öfriga opinioner icke in-
nehålla mera i sak än hans eget nog mycket sväf-
vande anförande, så torde societeten icke behöfval!
mycket oroa sig deröfver.
Efter denna framställning i afseende på hr Amåöens
anförande, tror jag mig blott böra tillägga, i an-
ledning af hr boktryckaren Heggströms, att så väl
den fullständiga utredning br Hieggström gifvit åt
ämnet, som den lyckliga ironi hvarmed han i
slutet visat hvarthän ett bebandlingssätt, sådant
som br Ameen önskat, skulle leda, mera öfverty-
gande än allt annat ådagalägger huru mycken verk-
lighet förefinnes i allt det buller, som man af helt
andra och främmande skäl på ett och annat håll
sökt göra af denna sak. L. J. Hjerta.
fntenennninlnenentneesn ns
Kommerskollegii underd. utlåtande angå-
ende vissa grunder för en förnyad kon-
sulsstadga, reglering af konsulardistrik-!
terne m. m.