Article Image
inom sin anstalt. Vid en eldsvåda, då släck-
nPingsmanskap saknades och ett utbrott af straff-
fångarne befarades, förde Obermayer sina 200
straffingar till brandstället och ropade åt dem:
Nu, barn, släck elden! och de släckte den,
och tågade sedan tillbaka i fängelset. Men så-
dana män, som han, finner man ej hvar som
helst: det ges ingen bildningsanstalt för att
frambringa dem, och denna enstaka företeelse
bevisar ingenting emot cellsystemet. .
D:r Stiebel var ej för celsystemets införande
i Tyskland, innan man der egde samma garan-
tier, som England, Frankrike och andra län-
der besitta, i offentlig lagskipning, jury och
tryckfrihet. Han befarade att, utan dessa skydds
medel, skulle cellfingelserna i Tyskland blott
blifva Bastiller. . -
D:r Varrentrapp trodde ej att någon garanti
för fångvården låge i nyssnämnda institutioner;
den bästa garantien vore den vaksamma tillsy-
Ren genom fria, sjelfständigt valda medbor-
gare i tillsyningskommitteer, såsom Frankfurt
har det, och hvilket förutsattes som vilkor vid
.cellsystemet.
Ducpetiecux erinrade att fångarnes fullkom-
liga afsöndring (hvilken leder till sjukdom,
vansinne och död) för ingea del afses genom
cellsystemet, utan blott afsöndring ifrån dåligt
sällskap och vara vid ett förbättrande um-
gänge. Fångarne böra derföre väl afsöndras
ifrån hvarandra, men icke hindras ifrån besök
af fängelsetjenstemän, presterskap och välgö-
rande menniskovänner.
Till en anmärkning af d:r Weil från Strass-
burg, att franska lagen af 4844 icke usderka-
stade politiska eller tryckfrihetsfångar nigot
ensligt häkte, tillade Moreau-Christophe att
Tyskland skulle just genom ecel!systemet få- en
garanti, som andra länder egde, emedan detta
system ställer fångsrae under Domaremakters
och Tillsynskommitt2rnas hägn. Tryckfrihe-
ten skulle blott taza få eoller ytterligare i an-
språk.
Tre engelmän m:rs Clay, Merry och Rotch
— fängelseinspektörer och prestmän — upp-
trädde för tellsystemet: De anmärkte, bland
annat, att närvarande möte vore den bästa
garanti mot missbruk af detta system. Äfven
Abbe Laroque talade, på prestierskapets vägnar,
för celisystemet; likvil med vilkor af fullstän-
dig gudstjenst. -
Vid Surisgars reflexion att det icke gåfves
någon anstalt att fracibringa sådana män som
Obermayer, exinrade grefve Sparre: Ea sådan
anstalt - är just den under Obermayers ledung
befiatliga fångskolan; i den kunna lärjungar i
hans system bildas genom lära och exempel.
För öfrigt trodde greive Sparre att cellsyste-
met icke, i lika grad som för London, Paris,
0. 5. V., passade för svenska allmogen. Här-
emot påstod Moreau-Christophe att penitentiär-
systemets grundsatser måste vara desamma för
alla folk.
Beslutet blef: att ensligt fängelse äfven vore
tjenligt för sakfällda; likväl sålunda, att dem
dagligen borde förutnas pjutningen af fria luf-
ten, samt moralisk, religiös, intellektue:l och
industriell undervisning, dagliga besök af fön-
gelsedirektörn, lökarer, presten, samt en leda-
mot af Ullsynskommitden och skyddslörenin-
gen (mot återfall för lösgifna fångar?)
Afven för dem, zom blifvit dömda till ling-
varigare fängelse, ansågs ensligt fängelse mest
ändamålsenligt; likväl med alla de mildringar,
som låta förena sig med grundsatsen af fångar-
nes afsöndring sins emellan.
För nästa sammankomst valdes Brössel till
mötesplats.
Åk rst sissors
Thumbnail