äga vällning med större beqvämlighet åstad kommas. Dessutom tror jag mig hafva förmärkt en y! terligare egenskap hos coaks, hvaraf träkole äro i saknad, oeh hvilken är af mycken vig vid stålvällning. Coaks-elden har vanligen e stor benägenhet att hålla den under uppglödg ningen på stålets yta sig bildade oxidbinnan ett, om ieke flytande, dock ganska upplöst till stånd, oaktadt stålet endast upphettas till röd värma; hvarigenom stålets benägenhet att fast -välla vid jernet betydligt underlättas, utan attide beböfver upphettas till den för bibehållandet a dess nödiga egenskaper så högst skadliga hvit glödgningen. Berörde egenskap härleder si förmodligen från den portion svafvel, som coaks fast i ringa qvantitet, innehåller. Trädko:en deremot frambringa en tjock, skar) och torr coxidhinna, som först smälter elle uppmjukas vid en starkare hvitglödgning, di stålet, om det är af ömtåligt slag, blifver när nog beröfvadt de egenskaper det bör ega fö att blifva eti godt eggjern; dock må här til läggas till hvad vid redogörandet af smidnings försöket med hyfveljerns stålläggning blifvi sagdt, att man med tillbjelp af en lättflytande ren qvarts-sand, kan temligen väl uppmjuk: eller i flytande tillstånd försätta det i trädkoiseld till rödvärme upphettade stilets oxidhinzna Kostaaden vid förbrukandet af stenkol eile: -coaks, jeriförd med kostnaden vid förbrukandet af trädkol, efter de priser de förra gälla : Scheffield och de sednare i Eskilstuna, utfaller på ett vida öfvervägande sätt till coaks eller stenkolens fördel. En bordknifssmed i Sheffield förbrukar på en dag coaks till ett värde af 4 till 6 pence, och i Eskilstuna förbrukar en smed i samma yrke trädkol till ett värde af ungefår 36 sk. rgs, ef ter det närvarande billiga kolpriset af 6 rdr pen läst; icke sällan gäller den likväl 7 a 9 rdr. Ox men billigtvis kunde jemföra de qvantiteter af arbete, som den Svenska och Eocgel-ska smeden med deras skiljaktiga methoder ander samma tid frambringar, med kostnaden al det bränomaterial de på samma tid förbruka, skul!e resultatet utfalla ännu förmånligare för det Engelska brännmaterialet. Till exempe!: en Sheffie!der bordknifssmed smider, hirdsr och anlöper på en dag omkring 46 dussin blad ef samma sl:g som en Eskilstuna-smed endast hinner att smida 4 å 3 dussin, då likväl å desamma för honom återstår den härstädes brukliga glödgnings-operationen med åtföljande hamring och filning samt härdning och anlöpning, hvilka sistnimnde tvenne jemte glödgnings-operationen äfven medtaga en icke obetydlig del bränsle. Engelska smedens öfverlägsenzhet i detta afseende beror dock endast i ringa grad af den hastigare hetta hans brännmaterial förmår gifva; orsakerra dertill få tillskrifvas hans högt uppdrifna färdighet, det med afseende på dimensionen och formen tjenligare materia), som han förbrukar, samt framför allt de ändamålsenliga verktyg, dem han i förening med ofvan åsyftade tjenuliga material har tillfälle att använda. Således kan en jemförelse emellan kostnaden af berörde skiljattige brännmaterial ej med någon sig till visshet närmande bestämmelse göras förr än den Svenska smeden blifver i tillfålle att begagna sig af ett för behofvet mera passande meterisl i förening med ändamilsenligare verktyg, samt slutligen ej förr, än han genom att uteslutande egna sig åt smidningen ernått en med den Engelska smeden töäflande färdighet. Vid föregående jemförelse har bordknifssmidet tagits :om exempel, emedan det af alla härstädes bedrifne eggjernsemiden är det mest utbildade, dock gäller samma stora olikhet i produktionsförmågen i kanske äsnu högre grad vid jemförelsen af några andra yrken. ec) I afseende på tillverkningens beskaffenhet. 4:0 Om Engelska. smidea i allmärhet äro af bättre beskaffenhet än de vid Eskilstuna tillverkade, och hvari deras företräden bestå ?p Å Engelska smidenas beskaffenhet varierar i många, snart sagdt oändliga gradationer, från de mest simpla och odugliga, Ull de mest fulländade och förträffliga. Jemföras de förstnämnda med våra simplare Eskilstuna-smiden, befinna: dessa Svenska, ehuru dåliga, dock ega företrädet, emedan de kunna i någon min användas till det brut, hvartill de tyckas vara ämnade, då de Engelska, endast för handeln tillverkade, icke på minsta sätt äro användbare. Betröffinde de bida ländernas bittre och medelfina smidestiliverkningar, befianas de Engelska utmärka sig framför de Svenska, så väl för