äga vällning med större beqvämlighet åstad
kommas.
Dessutom tror jag mig hafva förmärkt en y!
terligare egenskap hos coaks, hvaraf träkole
äro i saknad, oeh hvilken är af mycken vig
vid stålvällning. - Coaks-elden har vanligen e
stor benägenhet att hålla den under uppglödg
ningen på stålets yta sig bildade oxidbinnan
ett, om ieke flytande, dock ganska upplöst till
stånd, oaktadt stålet endast upphettas till röd
värma; hvarigenom stålets benägenhet att fast
-välla vid jernet betydligt underlättas, utan attide
beböfver upphettas till den för bibehållandet a
dess nödiga egenskaper så högst skadliga hvit
glödgningen. Berörde egenskap härleder si
förmodligen från den portion svafvel, som coaks
fast i ringa qvantitet, innehåller.
Trädko:en deremot frambringa en tjock, skar)
och torr coxidhinna, som först smälter elle
uppmjukas vid en starkare hvitglödgning, di
stålet, om det är af ömtåligt slag, blifver när
nog beröfvadt de egenskaper det bör ega fö
att blifva eti godt eggjern; dock må här til
läggas till hvad vid redogörandet af smidnings
försöket med hyfveljerns stålläggning blifvi
sagdt, att man med tillbjelp af en lättflytande
ren qvarts-sand, kan temligen väl uppmjuk:
eller i flytande tillstånd försätta det i trädkois-
eld till rödvärme upphettade stilets oxidhinzna
Kostaaden vid förbrukandet af stenkol eile:
-coaks, jeriförd med kostnaden vid förbrukan-
det af trädkol, efter de priser de förra gälla :
Scheffield och de sednare i Eskilstuna, utfaller
på ett vida öfvervägande sätt till coaks eller
stenkolens fördel.
En bordknifssmed i Sheffield förbrukar på en
dag coaks till ett värde af 4 till 6 pence, och
i Eskilstuna förbrukar en smed i samma yrke
trädkol till ett värde af ungefår 36 sk. rgs, ef
ter det närvarande billiga kolpriset af 6 rdr pen
läst; icke sällan gäller den likväl 7 a 9 rdr.
Ox men billigtvis kunde jemföra de qvan-
titeter af arbete, som den Svenska och Eocgel-
-ska smeden med deras skiljaktiga methoder an-
der samma tid frambringar, med kostnaden al
det bränomaterial de på samma tid förbruka,
skul!e resultatet utfalla ännu förmånligare för
det Engelska brännmaterialet.
Till exempe!: en Sheffie!der bordknifssmed
smider, hirdsr och anlöper på en dag omkring
46 dussin blad ef samma sl:g som en Eskils-
tuna-smed endast hinner att smida 4 å 3 dus-
sin, då likväl å desamma för honom återstår
den härstädes brukliga glödgnings-operationen
med åtföljande hamring och filning samt härd-
ning och anlöpning, hvilka sistnimnde tvenne
jemte glödgnings-operationen äfven medtaga en
icke obetydlig del bränsle. Engelska smedens
öfverlägsenzhet i detta afseende beror dock en-
dast i ringa grad af den hastigare hetta hans
brännmaterial förmår gifva; orsakerra dertill få
tillskrifvas hans högt uppdrifna färdighet, det
med afseende på dimensionen och formen tjen-
ligare materia), som han förbrukar, samt fram-
för allt de ändamålsenliga verktyg, dem han i
förening med ofvan åsyftade tjenuliga material
har tillfälle att använda.
Således kan en jemförelse emellan kostnaden
af berörde skiljattige brännmaterial ej med nå-
gon sig till visshet närmande bestämmelse gö-
ras förr än den Svenska smeden blifver i till-
fålle att begagna sig af ett för behofvet mera
passande meterisl i förening med ändamilsen-
ligare verktyg, samt slutligen ej förr, än han
genom att uteslutande egna sig åt smidningen
ernått en med den Engelska smeden töäflande
färdighet.
Vid föregående jemförelse har bordknifssmi-
det tagits :om exempel, emedan det af alla
härstädes bedrifne eggjernsemiden är det mest
utbildade, dock gäller samma stora olikhet i
produktionsförmågen i kanske äsnu högre grad
vid jemförelsen af några andra yrken.
ec) I afseende på tillverkningens be-
skaffenhet.
4:0 Om Engelska. smidea i allmärhet äro af
bättre beskaffenhet än de vid Eskilstuna
tillverkade, och hvari deras företräden be-
stå ?p Å
Engelska smidenas beskaffenhet varierar i
många, snart sagdt oändliga gradationer, från de
mest simpla och odugliga, Ull de mest fullän-
dade och förträffliga. Jemföras de förstnämnda
med våra simplare Eskilstuna-smiden, befinna:
dessa Svenska, ehuru dåliga, dock ega företrä-
det, emedan de kunna i någon min användas
till det brut, hvartill de tyckas vara ämnade, då
de Engelska, endast för handeln tillverkade, icke
på minsta sätt äro användbare.
Betröffinde de bida ländernas bittre och me-
delfina smidestiliverkningar, befianas de Engelska
utmärka sig framför de Svenska, så väl för