Draglim upplöses och kokas å vanligt sätt
samt till ungefär samma tjockiek med den för
snickarearbeten tjenliga. - Skifvan värmes lin-
drigt och limmet påstrykes så jemnt, som möj-
ligt samt ej för tjockt. Sedan tages den sålun-
da limdränkta skifvan och rullas uti ett på ett
bräde eller bord temligen tjockt utbredt smer-
gellager. Då man sålunda intryckt så mycket
smergelpulver, som limmet kan upptaga, rullas
skifvan ånyo emot ett plant bord eiler bräde,
och om man dervid förmärker att limmet på
ett klibbande sätt genomtränger skifvans smer-
gellager, förnyas näst föregående operation, tills
limmet upplagit den ytterligare proportion af
smergelpulfvret. -Sist afputsas, me?elst en knif
eller anvat tunnt jern, det å skifvans kanter
öfverblifna smergelblandade limmet, hvarefter
skifvan lemnas satt torka. För vissa gröfre
smerglingar användes sistnämnde skifva i det
skick den efter torkningen befiones; men åå
finare smergling derå skall verkställas, öfverfö-
res skifvan med vaxblandad smergel, och för
yttersta finsmergling glättas den sist med någon
bård sten, t. ex. flirta eller b!odster.
Borstskifvor, hvilka bestå af ett slags, på
vanligt sätt bunden cirkulärborste, användes för
finsmergling och polering af sätthärdade jern-
arbeten, såsom Jljussaxar, eldsatser, trensarbe-
ten m. m.; dervid användes starkt oljeblandad
smergel, som i stor mängd strykes på arbetet
då det föres emot den med mycken hastighet
löpande borstskifvan.
Finpolering verkställes med crocus martis,
å precist sarema sätt som här brukligt är, d.
v. s. på en med sämskad elghud beklädd trä-
skifva; hela hemligbeten vid åstadkommandet
af denna vackra po!ityr, som utmärker de en-
gelska stålarbetena, består i en viss rörelse som
man stundeligen ger åt det emot polerskifvan
förda arbetet, genom hvilken dess yta befrias
från de för åstadkommande af en hög glans så
menliga crocushinnorna.
3:o ;Från hvilka orter kunna de bryn- och
slipstenar, den smergel och polerjord, samt
de hudar till polertrissor, ävensom an-
dra ämnen hvilka för poleringen och slip-
ningen begagnas, erhållas, samt hvad är
det gångbara priset å dessa artiklar?,
I Sheffield användas åtskilliga slags brynen;
levantinska brukas af gravörer m. fl. för bry-
ning af spetsiga och hbårda verktyg. Dessa ste-
nar kosta 3 s. sterling per pound.
Nederländska oljestenar brukas bh
gast för rakknifsbryningen, och säljas till un-
gefär samma pris, som i Sverige, d. ä. från 2
till 5 rdr per stycke, beroende på qualite och
storlek.
I grannskapet af Bristol sid Charleyfores, äf-
vensom i Wales, erhålles ett slags brynen af en
blågrå färz, hvilka äro synnerligt tienliga för
bryning af tälg- och pennknifvar samt filhug-
saremejslar o. d.; dessa äro omkring 50 proc.
billigare än de nederländska.
Som det ofvanföre vid beskrifnisgen af slip-
ningsmetoden blifvit omnämdt från hvilka orter
Sheffielder-sliparen hemtar sina slipstenar, tor-
de här endast behöfva tilläggas, att priset å de-
samma varierar efter deras storlek från 22 till
27 s. sterling per ebauldron.
Den bästa smergeln kommer ifrån Turkiet;
lå den ör pulveriserad, varierar priset efter
inhetsgraderna i ett alldeles motsatt förhållande
in hvad bär tillförene varit vanligt.
Den gröfsta, som är endast krossad och som
örbrukas vid kardfabrikerna samt af sågmakare
ör sågblads planskurning, kostar 30 s. pr ewt.
Mellansorter, de der passa för allehanda gröfre
ich ficare smerglingar, kosta 24 s. pr ewt, och
len finaste fJower-emery,, hvilken erhålles un-
ler form af damm i smergelqvarnar, gäller en-
last 42 3. pr ewt; orsaken till de gröfre smer-
;elsorternas högre pris lärer vara att derå är
törre förbrukning än på de finare.
Crocus martis, eller polerpulver för härdadt.
ern och stål, som förnärmligast skall beredas il.
.ondon, är af samma beskaffenhet med det il.
iskilstuna tillverkade, och kostar 40 a 43 s)
Yr CW.
För skurnicg eller åstadkommande af en fin
ta å allehanda ämnen, såsom elfenben, perle-
nor, horn o. d. äfvensom för åtskilliga metal-
er eller metallkompositioner, såsom nysilfver,
nessing, koppar, tenn o. d. brukas åtskilliga
anska skarpa sandämnen, hvaribland trent-sand
r den. förnämsta. Den bar sitt namn från flo-
en Trent, der den erhålles.
Så kalladt Bath-bricke, ett slags sandtegel, till-
erkadt vid Bath, brukas äfven för samma än-
amål; men i brist, af bida dessa sandarter,
egagnar man sig af pulvericerad sendsten af
et finare och lättare slaget, sor brytes vid
ciesall.
Parprtvnda stön fann
ufvudsakli-
Dm om ma
Öm RR mr or
KE Eg a. a