Draglim upplöses och kokas å vanligt sätt samt till ungefär samma tjockiek med den för snickarearbeten tjenliga. Skifvan värmes lindrigt och limmet påstrykes så jemnt, som möjligt samt ej för tjockt. Sedan tages den sålunda limdränkta skifvan och rullas uti ett på ett bräde eller bord temligen tjockt utbredt smergellager. Då man sålunda intryckt så mycket smergelpulver, som limmet kan upptaga, rullas skifvan ånyo emot ett plant bord eiler bräde, och om man dervid förmärker att limmet på ett klibbande sätt genomtränger skifvans smergellager, förnyas näst föregående operation, tills limmet upplagit den ytterligare proportion af smergelpulfvret. -Sist afputsas, me?elst en knif eller anvat tunnt jern, det å skifvans kanter öfverblifna smergelblandade limmet, hvarefter skifvan lemnas satt torka. För vissa gröfre smerglingar användes sistnämnde skifva i det skick den efter torkningen befiones; men åå finare smergling derå skall verkställas, öfverföres skifvan med vaxblandad smergel, och för yttersta finsmergling glättas den sist med någon bård sten, t. ex. flirta eller b!odster. Borstskifvor, hvilka bestå af ett slags, på vanligt sätt bunden cirkulärborste, användes för finsmergling och polering af sätthärdade jernarbeten, såsom Jljussaxar, eldsatser, trensarbeten m. m.; dervid användes starkt oljeblandad smergel, som i stor mängd strykes på arbetet då det föres emot den med mycken hastighet löpande borstskifvan. Finpolering verkställes med crocus martis, å precist sarema sätt som här brukligt är, d. v. s. på en med sämskad elghud beklädd träskifva; hela hemligbeten vid åstadkommandet af denna vackra po!ityr, som utmärker de engelska stålarbetena, består i en viss rörelse som man stundeligen ger åt det emot polerskifvan förda arbetet, genom hvilken dess yta befrias från de för åstadkommande af en hög glans så menliga crocushinnorna. 3:o ;Från hvilka orter kunna de brynoch slipstenar, den smergel och polerjord, samt de hudar till polertrissor, ävensom andra ämnen hvilka för poleringen och slipningen begagnas, erhållas, samt hvad är det gångbara priset å dessa artiklar?, I Sheffield användas åtskilliga slags brynen; levantinska brukas af gravörer m. fl. för bryning af spetsiga och hbårda verktyg. Dessa stenar kosta 3 s. sterling per pound. Nederländska oljestenar brukas bh gast för rakknifsbryningen, och säljas till ungefär samma pris, som i Sverige, d. ä. från 2 till 5 rdr per stycke, beroende på qualite och storlek. I grannskapet af Bristol sid Charleyfores, äfvensom i Wales, erhålles ett slags brynen af en blågrå färz, hvilka äro synnerligt tienliga för bryning af tälgoch pennknifvar samt filhugsaremejslar o. d.; dessa äro omkring 50 proc. billigare än de nederländska. Som det ofvanföre vid beskrifnisgen af slipningsmetoden blifvit omnämdt från hvilka orter Sheffielder-sliparen hemtar sina slipstenar, torde här endast behöfva tilläggas, att priset å desamma varierar efter deras storlek från 22 till 27 s. sterling per ebauldron. Den bästa smergeln kommer ifrån Turkiet; lå den ör pulveriserad, varierar priset efter inhetsgraderna i ett alldeles motsatt förhållande in hvad bär tillförene varit vanligt. Den gröfsta, som är endast krossad och som örbrukas vid kardfabrikerna samt af sågmakare ör sågblads planskurning, kostar 30 s. pr ewt. Mellansorter, de der passa för allehanda gröfre ich ficare smerglingar, kosta 24 s. pr ewt, och len finaste fJower-emery,, hvilken erhålles unler form af damm i smergelqvarnar, gäller enlast 42 3. pr ewt; orsaken till de gröfre smer;elsorternas högre pris lärer vara att derå är törre förbrukning än på de finare. Crocus martis, eller polerpulver för härdadt. ern och stål, som förnärmligast skall beredas il. .ondon, är af samma beskaffenhet med det il. iskilstuna tillverkade, och kostar 40 a 43 s) Yr CW. För skurnicg eller åstadkommande af en fin ta å allehanda ämnen, såsom elfenben, perlenor, horn o. d. äfvensom för åtskilliga metaler eller metallkompositioner, såsom nysilfver, nessing, koppar, tenn o. d. brukas åtskilliga anska skarpa sandämnen, hvaribland trent-sand r den. förnämsta. Den bar sitt namn från floen Trent, der den erhålles. Så kalladt Bath-bricke, ett slags sandtegel, tillerkadt vid Bath, brukas äfven för samma änamål; men i brist, af bida dessa sandarter, egagnar man sig af pulvericerad sendsten af et finare och lättare slaget, sor brytes vid ciesall. Parprtvnda stön fann ufvudsakliDm om ma Öm RR mr or KE Eg a. a