Ao Bästa Stockholm d, 2 December 48453. ; P. G. Bogren, ) Hofslagare Mästare. (L. S.) r 6:0 Hofslagare Gesällen Christian Ferdinand, som å I min här i staden varande fsbrik arbetat uti 3:ne -I månaders tid; är nu på egen begäran från denna jlsin condition ledig, med det välförtjenta vitsord, om god flit och skicklighet uti hvad som mitt yrke Itillhörer, äfvensom ett redligt, nyktert och fridsamt uppförande under sip hos mig innehafde condition, hvarföre hen hos hvar och en af mig till Idet bästa recommenderas. Stockholm den 2 Martii 11846. B. Strandberg, q Vegn Fabrikör. (L. S.) 7y Af förekomne anledningar får undertecknad q på begäran intyga att verkgesällen Christian Ferdinand Nordqvist, som varit i min kondition från Iden 4 Oktober 4842 till slutet af sistlidne DecemIber och för denna tid erhållit välförtjent vitsord Jom god frejd och välförhållande, samt nu åter är 1i min kondition sedan den 2 innevarande Mars -Jantagen, med serdeles ackuratess och redlighet skött alla sina åligganden, arbetar med utmärkt skicklighet och flit, samt städse ådagalagt ett fridsamt, nyktert och i allo berömvärdt uppförande, hvarigenom han förvärfvat sig medmenniskors akt(ning och förtroende. Stockholm den 5 Mars 1846. i P. G. Bogren, Hofslagaremästare. (Sigill.) 8) Att hofslagare-verkgesällen Christian Ferdinand Nordqvist, med hvilken jag en längre tid vaIrit bekant, städse visat ett redligt och öppet väsende samt en ren fläckfri karakter i förening med samvetsgrannhet och goda seder, hvilket allt jemte den ömhet hvarmed han omfattar och efter förmåga hjelper och underhåller en hos rajg boende sjuklig moder, hvilken tillika med en oförsörjd syster så väl behöfver hans stöd, gör honom oförtjent af den vanära och de olyckor, han i följd af en besynnerlig invecklad rättegång har lidit såsom anklagad för ett brott, hvartill han af mig och många som känna förhållanderna ansågs oskyldig. Visst är imedlertid, att hans uppförande, efter denna i alla fall aflägsna tidpunkt varit oklanderligt och i allo berömvärdt, hvarigenom han förvärfvat medmenniskors aktning och förtroende, hvilket på begäran intygas. Stockholm den 47 Augusti 1846. Svante Renberg, Lackfabrikör. (Sigill.) 9) Att hofsiagare-verkgesällen Christian Ferdinand Nordqvist, som alltsedan den 5 Mars 18414 tillhört och ännu tillhör denna församling, samt är född den 14 October 1819 (nitton), så väl enligt hit medfördt prestbetyg som enligt vederbörlige företedde afskedsbevis ifrån flere verkstäder, oafbrutet omfattande tiden ifrån och med Midsommaren 1840 till och med den 2 Mears detta år serdeles ifrån 1842, då han tidtals haft förtroende att såsrom verkgesäll förestå verkstad, äger vittnesbörd om god frejd, ärlighet, redlighet, aktningsvärdt och hedrande uppförande, det varder härmedelst på begäran meddeladt, äfvensom att församlingens presterskap ingenting har sig bekant rörande en mot Noröqvist förekommen anklagelse för vanfrejd, utan instämmer med nöje uti ofvananförda fördelaktiga vittnesbörd, som fullkomligt ådagalägga, att derest förseelse verkligen skulle hafva ägt rum, också en aktningsvärd och förtroende gifvande bättring följt. Stockholm den 7 Juli 1846. J. M. Beckman, Comminister i Clara. 10) Stormäktigste Allernådigste Konung! Sedan härvarande halloch manufaktur-rätt, i anledning af hofslagaregesällen Christ. Ferd. Nordqvists ansökning att få aflägga mästareprof i jernoch stålarbetarehandteringen, genom reselution af den 12 September 4844 förklarat, att ehuru Nordqvist, hvilken blifvit af stadens kämnersrätt dömd att för första resan stöld böta 70 rdr banko samt undergå uppenbar kyrkoplikt, genom Svea hofrätts den 20 Juni 1842 gifna uslag väl ansetts icke kunna åt saken fällas, hallrätten likväl, enär hofrätten derjemte förklarat de emot honom inlupna omständigheter innefatta serdeles bindande liknelser att han skulle ifrågavarande tillgrepp föröfvat, icke kunnat honom såsom välfrejdad anse, och ansökningen på grund deraf afslagit, samt Eders Kongl. Moej:t, uppå Nordqvists i underdånighet anförde besvär deröfver, att kommers-kollegium, genom utslag af den 43 Mars sistlidet år, låtit bero vid hballrättens ofvanberörde öfverklagade beslut, genom nådig Resolution af den 28 derpå följde Augusti, förklarat, det kollegtum icke saknat skäl till det öfverklegade beslutet, serdeles som klaganden icke företett några sådana vittnesbörd om i öfrigt ådagalagdt välförhållande, att de af hofrätten antydde bindande liknelser skulle kunna, i fråga om tillåtelse att aflägga mästareprof, lemnas utan afseende; så har Nordqvist, uti en till Eders Kongl. Moj:t ingifven, till kollegium il nåder remitterad skrift, hvaruti hans moder, sergeantenkan Fredrika Nordqvist, uti serskild underdånig ansökning instämt, med bifogande af åtskilliga betyg öfver hans ådagalagde uppförande och frejd, i underdånighet anhållit att Eders Kongl. Maj:t med nådigt afseende å de jemväl i öfrigt förekommande bevekande skäl, mätte af gunst och nåd befria honom från de menliga följder ofvanberörde dom innefattar samt tillåta honom att aflägga mästareprof, för att derefter komma i utöfning af den ifrågavarande näringsräitigheten. Af Eders Kongl. Maj:t anbefaldt att häröfver afgifva underdånigt utlåtande, får kollegium, som öfver ansökningen infordrat härvarande jernoch stålarbetaresocietets bifogade underdåniga förklaring, för egen del i underdånighet anföra: att då Eders Kongl. Moaj:t. genom högstberörde nådiga Resolution serdeles på den grund, att sökanden icke företett några sådana vittnesbörd om i öfrigt ådagalagdt välförhållande, att de af hofrätten an-l tydde bindande liknelser att han tjufnadsbrott begått skulle kunna lemnas utan afseende, låtit vid kollegii utslag, hvarigenom hans ansökning att få aflägga mästareprof å jernoch stålarbetarehandteringen blifvit afslagen, bero, men sökanden vid sin nu ifrågavarande underdåniga ansökning fogat betyg från hofslagare-enkorna Christina Nyström och Catharina Beckgren samt hofslagaremästaren P. G. Bogren, vagnfabrikören B. Strandberg och lackfabrikören Svante Renberg, emot hvilkas trovärdighet nägra lagliga och giltiga anmärkningar icke