H8,032 prenumeranter. Dernäst i ordning:n kommer
PEpoque, som har 41,129. Utaf de återstående
dagliga tidningarna hafva VUnivers 4750. National
A546, Estafette 3806, Commerce 3774, Esprit Pu-
blic 3558, Gazette France 2903, Cherivari 2903,
Reform och Courier Francais hvardera 2000, Mo-
niteur Parisien 19353 abonnenter o. s. v. Tidnin-
gen M:ssager har af de dagliga tidningarna min-
sta antalet abonnenter; det uppgår endas: till 643.
Utom dessa utkommer, såsom bekant är, i Paris
ett enormt antal tidskrifter, qvartals- och vecko-
skriter, revyer Oo. s. v., jemte flera tidningar som
utgifvas 2 å 3 gånger i vecken. .
— KARUSELLPLATSEN i Paris kommer att sten-
sättas och municipalstyrelsen har för detta ända-
mål anslagit 230,000 francs.
— KURIÖS MEDALJ. På myntet i Paris är
man för närvarande sysselsatt med att slå en gan-
ska besynnerlig medalj. Framsidan föreställer tvenne
allegoriska figurer, ymnigheten, som u!gjuter sina
skatter i Frankrikes kassakistor. Inskriften lyder:
Credit public retabli. På reversen läser man föl-
jande ord i en krona: Bourse d2 Paris, cours ge
fonds publics consolidds. 4816: 3 V, 0 Frances.
4846: 5 ?, 120 francs.
— Huru stort antalet vr af fönsterrutor,
som i London sönderslogos vid detsista starka ovä-
dret, kan man inse deraf, att alla nederlag af fön-
sterglas i London och angränsande trakt voro otill-
räcklige, för att betäcka glasmästarnes behof. Man
måste hemta gles från sjelfva Liverpool; och glas-
lådor som redan voro inlastade på fertyg, för att
afgå till utlandet, måste för detta änsemål åter
urlastes.
— TILLSTÅNDET I IRLAND. För att silva ett
begrepp om den nöd man motserifö!jd a? den fel-
slagna potatesskörden i Irland, kan nas, att ett
enda handelshus i Limmerick införskrifvit tolf
skeppslaser Zlais från Amerika. Bland de 150
partier som på en lördag infördes på Limmericks
torg, var intet enda oskadadt af potatessjukan. Förr
sändes årligen från Londondery till England pota-
tes för 60,000 ; förlidet är sändes högst litet och
i år kan icke nägot sändas.
— ÖLYCKSHÄNDELSE I FÖLJD AF OVARSAMHET
VID HANDTERINGEN AF ETT SKJUTGEVÄR, En person
vid namn Henot i Aisne (Frankrike), som var uts
för att jaga, ville med bössan böja ner en gren på
en hasselbuske, för att komma åt några nötter.
Han fattade således bössan om mynningen, och
tog med hanen om grenen för att draga till sig
denna; hanen spändes på detta vis och skottet gick
af och träffade jägaren midi: i bröstet. Hjelp an-
kom snart, men den oflörsigtige kunde icke räddas.
— EN FIX 1D. En pastejbagare i Soisson
gick en dag för icke linge sedan ut att fiska.
Nedkommen till flodens strand tyckte hin sig höra
en röst som ständigt ropade till honom: du skall
hänga dig, du skall hänga dig! Oroad häraf
skyndade han hem och berättade saken för sin hu-
stru, hvilken försäkrade honom att det blott var
inbillning, och för att öfvertyga honom härom
följde hon honom ned till stranden. Men pastej.
bagaren påstod sig ännu alliid höra denna röst.
Bekymrad öfver mannens tillstånd begaf sig hu-
strun, så fort de kommit hem, till sin syster för
att fråga henne till råds. Hon var knappt borta
några minuter, men fann vid sin äterkomst att
mannen verkligen hängt sig i ett vagnsskjul.
— STORKAR. Man känner ati storken på
fiera ställsn och äfven hos oss anses med en viss
pietet, så att dessa foglar af landtfolket aldrig oross,
utan man fastmer anser säsom ett godt förebud
för de hus och gårdar, der de bygga sina bon, och
de, som tillfoga dessa foglar något ondt, aro ofta
blottställda för handgriplig tillrättavisning. Uti
Böhmen är förhålandet icke så. En fremminde
tidning omförmäler, att d. ö sistl. Augusti ett
ofantligt moln af dessa foglar nedslog i staden Kro-
now och kringliggande byar för att taga nattqvar-
ter. Osaliga blefvo stjutna eller ihjelslagna med
käppar och stenar. Många bus fingo 15—20 styc-
ken. Fjädern berömdes såsom brukbar; fettet, som
man tillskrifver en helande verkan, förvarades, och
köttet åts, kokt eller stekt.