vara förhållandet med alla bans embetsmän.
Men han hoppades att de hade samma käriek
och förtroende för bonom (Konungen). och icke
lyssnade till hvad advokaterna sade dem. Nå-
got egentligt svar fing ej de deputerade på sin
begäran då; men Konungen lofvade att ytierli-
gare tala med dem, då han pisserade Neumän-
ster på resan t:ll Piön.
Preussiska regeringen har åter utlemnat en
fängslad polack, Masaraki, till ryssarnes dispo-
sitiop. Hans öde blir förmodligen att dö i gal-
gen eller att vandra till Siberien.
I Leipz:g har man i brandruinerna funnit li-
ket efter en 42:te person, som omkommit vid
eldsvådan. Man fruktade att finna ännu flere
ITALIEN.
Prinsen af Joinville, som kryssar med sin
flotta i Medelhafvet, hade gått i land vid Ci-
vita Vecchia och gjorde ett kort besök i Rom
i slutet af Augusti och början af September.
Han hade en halftimmas audiens hos påven,
besökte sedan Roms märkvärdigheter och in-
bjöd åtskilliga bland påfliga hofpersonalen jemte
kardinalstatssekreteraren Ghizzi till en middag,
samt for sedan öfver Terracina till Neapel, der
han väntade sin gemål, som skulle anlända dit
från Paris.
De märkligaste nybeterna från Italien be-tå
i två påfliga tillkännagifvanden: det ena, af d.
22 Augusti, angående den formliga tillsättnin-
gan af en kommitt till pröfninvg af jernvägs-
förslagen; det andra, af d. 24 Augusti, ett cir-.
kulär, angående uppfostran af vanvårdade barn.
Deri förklaras att de våldsgerningar och brott,.
som alltför ofta förspörjas på åtskilliga ställen .
inom Kyrkostaten, ådagalagt vigten att icke blott
straffa och undertrycka dem, utan att äfven
förekomma deras orsaker, hvaribland, såsom den
förnämsta, uppgifves sysslolösheten bos en det
af landtfolkets och arbetsklassess ungdom. Så-
som en nödvändig följd häraf måste åt denna
skaffas nyttig sysselsättning jemte tjenlig un-
dervisning åt sådana barn, som, öfverlemnade åt
sig sjelfva, hota att göra den framtida ställnir-
gen ännu värre än den närvarande; och H. H.
har derföre beslutat, att med biträde af nitiska
kyrkans tenare samt fromma och rättskaffens
ortsnvånare utsträcka den religiösa och med-
borgerliga uppfostran till folkets lägsta klasser.!
För detta ändamål kommer ett ansenligt antal
af gossar och ynglingar ur denna klass at!sam-
las på utsedt ställe i Rom, i det dubbla ända-
målet att dels lära dem ett handtverk, hvara
de framdeles kunna hfnära sig, dels inöfva dem
till krigstjen.t. Två vigtiga ändamål åsyftas
härigenom, nemligen först deras 2flägsnande fån
de orter, bvare.t de annars skulle förvärfva e-
hka v:nor samt framdeles blifva vådliga för
samhällets och de ifrågavarande orternas trygg-
he!; och för det andra dzsnandet af tjenliga äm-
nen till goda soldater och i synnerhet skickliga
underofficerare, för statens tjenst.
Den nya snordningens ändamål är härmed
tillkännagifvet; men det tycks att påfven och
hans statssekreterare hade velat begagna tillfäl-
let för att genom ett tillägg i kungörelsen äfven
antyda regeringens åsigter argående de förbopp-
ningar, som det unga Italien, låtit förmärka i
anledning af den nya påfvens frisinnade åsigter,
och att bärigenom besvara så väl den gala
slentrianens konservativa anhängare, som pre-
pagandan i Paris och London. De förra vilja
icke veta om några slags reformer; för propa-
gandan åter ha bide amnestien och förbättr n-
garne inom Kyrkostaten kommit olägligt, eme-
dan Kyrkostatens sjelfständiga förkoran strider
emot propagandans älsklingsid: Italiens för-
ening till ett enda konungarike. Hvad Pius IX
och kardinal Gizzi tänka härom, fisner man så
temligen uppenbaradt i det nyssnämnda tilläg-
get, hvari kardinalen förklarar, att ifrågavarsnde
anordning, som bör medföra nyttiga följder, så
väl i medborgerligt, som i religiöst och sedligt
hänseende, innehåller ett nytt bevis på H. H:s
nit att befrämja sina undersåtare; sanna, be-
slämda och verkställbara nytta. Till denna
nytta skola H. H:s syften alltid vara rigtade,
under H. H:s innerliga ötertygelse, att blott
genom dess uppnående kan hans folks lycka
härflyta, men aldrig genom antagardet af vissa
teorier, hvilka genom sin natur äro oförenliga
med Kyrkostatens ställning och beskaffenhet,
lika litet som genom anslutningen till vissa
syftemål, hvilka ogillas af många insigtsfulla
och hvilka uppenb rt skulle äfventyra det inre
och yttre lugn, hvar och en styrelse behöft-
ver, som önskar befrimja sina undersåters vä
8. 5. V.
Det i sjutet af Augusti utgifna sista hä tet af
de under Arrighis ledning i Rom utkommande
årsböcker för de religiösa vetenskapernan in-
nebållter bland andra artiklar en, som intresse-
rar Sverige särskildt, då den naturligtvis ej kan
angå annat än katholska religionen i vårt land;
dess titel är: Come stanno le cose in Suszia?x
(Huru står det till med sakerna i Sverige?)
GREKLAND.
Grekiska sjökapienerna kava till den grad
visat sig vara nära själsfränder, om ej någon
ting ännu mera, med grekiska sjöröfvare, alt
u Jändska försäkringsanstailter fattat det :ör frakt-
handeln i Medelhafvet ytterst vigtiga steget att
inskränka assurars m. m. på grekiska handels
fartyg. I den i Triest uttommande Giornalc
di Lloyd austrizec för den 29 Augusti läses