vara förhållandet med alla bans embetsmän. Men han hoppades att de hade samma käriek och förtroende för bonom (Konungen). och icke lyssnade till hvad advokaterna sade dem. Något egentligt svar fing ej de deputerade på sin begäran då; men Konungen lofvade att ytierligare tala med dem, då han pisserade Neumänster på resan t:ll Piön. Preussiska regeringen har åter utlemnat en fängslad polack, Masaraki, till ryssarnes dispositiop. Hans öde blir förmodligen att dö i galgen eller att vandra till Siberien. I Leipz:g har man i brandruinerna funnit liket efter en 42:te person, som omkommit vid eldsvådan. Man fruktade att finna ännu flere ITALIEN. Prinsen af Joinville, som kryssar med sin flotta i Medelhafvet, hade gått i land vid Civita Vecchia och gjorde ett kort besök i Rom i slutet af Augusti och början af September. Han hade en halftimmas audiens hos påven, besökte sedan Roms märkvärdigheter och inbjöd åtskilliga bland påfliga hofpersonalen jemte kardinalstatssekreteraren Ghizzi till en middag, samt for sedan öfver Terracina till Neapel, der han väntade sin gemål, som skulle anlända dit från Paris. De märkligaste nybeterna från Italien be-tå i två påfliga tillkännagifvanden: det ena, af d. 22 Augusti, angående den formliga tillsättningan af en kommitt till pröfninvg af jernvägsförslagen; det andra, af d. 24 Augusti, ett cir-. kulär, angående uppfostran af vanvårdade barn. Deri förklaras att de våldsgerningar och brott,. som alltför ofta förspörjas på åtskilliga ställen . inom Kyrkostaten, ådagalagt vigten att icke blott straffa och undertrycka dem, utan att äfven förekomma deras orsaker, hvaribland, såsom den förnämsta, uppgifves sysslolösheten bos en det af landtfolkets och arbetsklassess ungdom. Såsom en nödvändig följd häraf måste åt denna skaffas nyttig sysselsättning jemte tjenlig undervisning åt sådana barn, som, öfverlemnade åt sig sjelfva, hota att göra den framtida ställnirgen ännu värre än den närvarande; och H. H. har derföre beslutat, att med biträde af nitiska kyrkans tenare samt fromma och rättskaffens ortsnvånare utsträcka den religiösa och medborgerliga uppfostran till folkets lägsta klasser.! För detta ändamål kommer ett ansenligt antal af gossar och ynglingar ur denna klass at!samlas på utsedt ställe i Rom, i det dubbla ändamålet att dels lära dem ett handtverk, hvara de framdeles kunna hfnära sig, dels inöfva dem till krigstjen.t. Två vigtiga ändamål åsyftas härigenom, nemligen först deras 2flägsnande fån de orter, bvare.t de annars skulle förvärfva ehka v:nor samt framdeles blifva vådliga för samhällets och de ifrågavarande orternas trygghe!; och för det andra dzsnandet af tjenliga ämnen till goda soldater och i synnerhet skickliga underofficerare, för statens tjenst. Den nya snordningens ändamål är härmed tillkännagifvet; men det tycks att påfven och hans statssekreterare hade velat begagna tillfället för att genom ett tillägg i kungörelsen äfven antyda regeringens åsigter argående de förboppningar, som det unga Italien, låtit förmärka i anledning af den nya påfvens frisinnade åsigter, och att bärigenom besvara så väl den gala slentrianens konservativa anhängare, som prepagandan i Paris och London. De förra vilja icke veta om några slags reformer; för propagandan åter ha bide amnestien och förbättr ngarne inom Kyrkostaten kommit olägligt, emedan Kyrkostatens sjelfständiga förkoran strider emot propagandans älsklingsid: Italiens förening till ett enda konungarike. Hvad Pius IX och kardinal Gizzi tänka härom, fisner man så temligen uppenbaradt i det nyssnämnda tillägget, hvari kardinalen förklarar, att ifrågavarsnde anordning, som bör medföra nyttiga följder, så väl i medborgerligt, som i religiöst och sedligt hänseende, innehåller ett nytt bevis på H. H:s nit att befrämja sina undersåtare; sanna, beslämda och verkställbara nytta. Till denna nytta skola H. H:s syften alltid vara rigtade, under H. H:s innerliga ötertygelse, att blott genom dess uppnående kan hans folks lycka härflyta, men aldrig genom antagardet af vissa teorier, hvilka genom sin natur äro oförenliga med Kyrkostatens ställning och beskaffenhet, lika litet som genom anslutningen till vissa syftemål, hvilka ogillas af många insigtsfulla och hvilka uppenb rt skulle äfventyra det inre och yttre lugn, hvar och en styrelse behöftver, som önskar befrimja sina undersåters vä 8. 5. V. Det i sjutet af Augusti utgifna sista hä tet af de under Arrighis ledning i Rom utkommande årsböcker för de religiösa vetenskapernan innebållter bland andra artiklar en, som intresserar Sverige särskildt, då den naturligtvis ej kan angå annat än katholska religionen i vårt land; dess titel är: Come stanno le cose in Suszia?x (Huru står det till med sakerna i Sverige?) GREKLAND. Grekiska sjökapienerna kava till den grad visat sig vara nära själsfränder, om ej någon ting ännu mera, med grekiska sjöröfvare, alt u Jändska försäkringsanstailter fattat det :ör frakthandeln i Medelhafvet ytterst vigtiga steget att inskränka assurars m. m. på grekiska handels fartyg. I den i Triest uttommande Giornalc di Lloyd austrizec för den 29 Augusti läses