UTRIREN. — 2 SCH W EITZ. Ziärich den 31 Augusti. I dag har edsförbundsdagen begynt diskussionen öfver de sju ka tolska kantoaernas offoch defensifallians, sedan den förnt låtit sig föreläsas alla d thörande handlingar. Ahörarnes läktare voro öfverfylldg och i hela salen herrskade den djupaste tystnad, endast afbruten af talarnes röst. På kenton B:rns vägnar öppnades debatterna at hr v Titler, med ett värdigt men kort föredrag, hvar han, utan att ingå i statsrättliga deduktionsr. förutsatte alliansens oförenlighet med edsförbundet; hvarefter han tilkännagaf den insruktion han fått, stt protestera deremot. D-rpå togs ordet, för Luzern, af hr Meyer, som lu:nt och högtidligt, samt i ett verkligea utmörkt tal, belyste frågans både statsrättliga och politiska ställnipg, samt, sedan han ordat i fulla två timmar, slutade red upsläsandet af en officieli förklaring från kanton Luzern, med hvilken, enlist bans tillkännazifvande, sändebuden från Uri, Schwyz, Unterwalden, Zug, Freiburg och Wallis, på sina principalers vägnar antingen redan förenat sig, eller komma att förena sig. Denna skrift, så vigtig för kännedomen om det hittills blott ryktesvis bekarta förhållandet med de sju kantonernas separatförbund, har följande lydelse: Ståndet Luzern bar haft den ou!plåvligt bedröflga erfarenheten, att man från edsförbundna medständers områden gjort väpnade anfell mot dess område och dess; suveränite!, utan att dessa ständers styrelser eller edsförbu-dets förort hindrat dessmma. De närvarende syfiena och förhållanderna inom edsförbundet gifva det ingen borgep, att icke dylika förbundsoch folkrättsvidriga anfall kunna förnyas. För att kunna med förenad kraft uppställa ett afgörande motstånd emot sådana i alla fall åsyftade framtida anfall på kanton Luzerns område och suveränitet, eller mot den ena eller ar.dra bland dess höga medständer: Uri, Schwyz, Uuterwalden, Zug, Freiburg och Walls, hafva konferensbes!uten blivit af dem samtligen fattade. De:t2, och intet arnat, utgör ändamålet för desamma, och fjerran från ifrågavarende ständer låg hvarje otillåtlig, förbundsvidrig smygtarka, men framförallt den af en fiendtlig katolsk förening emot protestantiska edsförvandter. Förpligtadt till utfårdande af dessa beslut, genom :jelibevaringslagen, ansåg sig stårdet Lu2ern å andra sidan berättigadt dertill, gexom edsförbundsfördracets stadganden; till följd hvaraf det aldrig låg i dess vilja att kringgå någon bland detsammas bestämmelser, än mindre att mo:sätta sig dem. Efteråt, så väl som före utfärdandet deraf, skall derföre ståndet Liz-rn göra till sin heligaste pligt, att, med sann edsförbunden samvetsgrannhet och tro-et efterkomma samtliga edsförbuadsfördragets stadgonden; följaktlisen äfven det i dess 4 artikel förekommarde. Då sändebudet från Luzern, i medvetandet af sådan upprigtig förbundstrohet, uttzler detta, firenar det dermed den yttertigare förklaringen: att kanton Luzern kommer att stå fast vid ifrågavarande beslut, såsom trogen förbundsledamot och edsförbundet suveränt stånd, under alla omständigheter; men också blo:t så länge, som de folkrättsoch :edsförbundsvidriga sträfvandena mot ofvanuppräknade ständer och i synnerhet mot dess e et stånds suverän tet och område fortara. Distussionens fortsättning lärer raan först ha att vänta med nästa post. I Bern har det nya Regeringsrådet beslutit att dess sammanträden skola i allmänhet hållas offentligt. Det förstås at sig sjelft, att detta icka kan äga rum när ärender förekomma som angå andra stater, t. ex. vid behandlingen af diplomatiska frågor, handelsfördrag 0. s. v. ITALIEN. . Det öfriga kardinalskollegium är vanligen at olka tankar med påfven och hans statsekre!e rare kardinal Gizzi, när fråga är om reformerna, men hans helighet låter ej störa sig dera. Eu bland den heliga konseljens ledamöter anmärkte nyligen att om påfven fortore i den rigtniog han börjat, så skulle romerska folket väl slutligen äfven önska sig en konstitution. Och hvarföre icke gå en sådsn önskan till mötes, om så är nödigt för mira undersåters bästa? svarade Pius IX. . Ännu i slutet af Augusti anlände från landsorterna flera deputationer, för att tacka för amnestien. Invånarne i Bologna hafva särskildt