al HUULIAS DVI ÄTRAIVAR SNAM MI fö Mo ir Aa 40
se, att låta dessa rader inflyta i deras blad, då,
utan en sådan välvilja å deras sida, det nämn-
de allmänna nationalverket svårligen skulle kun-
na uppha en till vetenskapens fördel önsklig
grad af fullständighet.
Berlin d. 30 Augusti 1846.
Johannes Mathias Firmenich.
Om de af England föreslagna allmänna
Maqnetiska och Meteorologiska obser-
vationerna.
Vi anse oss böra utur Post- och Iorikes-
tidningen meddela ett sammandrag af det yu-
rande, som norska departementet för kyrko-
ärenden. fgfvit och kufvudsakligen grundas på
professor Hansteens utlåtande, angiende de af
England föreslagna sllmänna magnetiska och
meteorologiska observationerna. Det synes vara
intressant att se, huru på norska sidan denna
angelägenhet behandlas.
Norska statsrädsafdelningen i Stockholm har medå-
delat Kirke-departementet i Christiania en från
England geovom Brittiske Gesandten framställd för-
nyad uppmaning, ait de länder, hvilka förut del-
tagit uti allmänt öfverenskomna magnetiska och
meteorologiska observationer, samtidigt med de
engelska, vij!e läta fortsätta arbetet, äfven utöfver
den för deras afslutande först stadgade termin, ut-
gången af sisilidne år. ,
Uppå gifven anledning har professor Hansteen i
Christiania yctrat, att ändamålet med besagse od-
servationer är icke blott att förskaffa en, så vidt
möjligt, fullständig öfversigt af jordens nuvarande
magnetiska system, nemligen af den största möj-
liga del utaf jordytan, samlad genom samtida iakt-
tagelser å de mest sflägsna punkter på densamma,
utan också att komma till kännedom om de märk-
bara oregelmessiga afvikelser i dessa fenomener,
gom under tiden inträffa och som befinnas samti-
diga på större sträckor af jordens yta samt der-
före måste antagas hafva sin upprinnelse från nå-
gon universell krafiyttriog i hela jordkroppen. Eit
fortsatt studium och fullföljda observationer af
dessa afvikelser (perturbationer) förmodas skolal.
leda till upptäckten af den inre orsaken till jord-
klotets megnetiska krafter och deras förändringar
för dagen och för seklet, samt med äetsamma epri-
da ljus öfver jordklotets inre sammansättning och
de derinuc verksamma krafter, hvarom man på)
annan vög knappast ken hoppas någon visshet.
Professor H. har visare enmärkt, att detta stu-
dium tills för få år sedan var öfverlemnadt åt en-
skilda vetenskapsmäns privata verksamhet, hvari-
genom blott några enstaka omständigheter kunde
uppdagas, och dessa från olika tidsmomenter, så!
att de ej kunde till ett helt sammanbindas. Han
finner såls:es det förhållande vara inne, då Rege-
ringen måste komma vetenskapen till hjelp, om
något skall uträttas, och anmärker, att de flesta
civiliserade länder understödt bemälde observatio-
ner, hvilka väl för ögonblicket kunna synas ega
blott en vetenskaplig och theoretisk tendens, men,
likasom hvarja annan vetenskaplig upptäckt, med
tiden bära frukt äfven för det menskliga lifvet.
Beträffande den af Kirke-departementet yttrade!
felaktiga förmodan, att observationerna i Norge
blifvit forisatta, och på hvilken den Brittiska upp-
maningen synes hvila, yttrar professorn, att den
från den engelske gesandten inlemnade note måste
anses såsom ett allmänt cirkulär till alla de Re-
geringar, hvilka låtit verkställa de förra iakttagel-
serna, samt att följaktligen icke i den kunde haf-
vas serskilåt afseende på de observatorier, hvarest
jakttagelserna upphört före utgången af 1845 —
samt att från observatorii sida intet hinder möter
för observationernas fortsättande, då instrumen-
terna äro anskaffade och upps:ällda, samt de per-
soner, som assisterade vid den förra observations-
kedjan, äro villige att fortsätta, och äro vane vid
arbetet.
I Sverge hafva, enligt Ecklesiastik-departemen-
tets svar å Kirke departementets förfrågan, mag-
netiska observationer verkställts (i Stockholm) se-
dan år 4840; i början dock endest på 4 bestämda
degar årligen, men sedan April 4841 dagligen vid
2 bestämda klockslag, äfvensom Ecklesiastik-depar-
tercentet upplyst, att dessa observationer här kom-
ma att fortsättas. Uti Upsala bafva alltsedan 4837
magnetiska observationer varit anställda, likväl all-
tid inskräntta till de 4 årliga terminerna, troligen
också för framtiden.
Efter inhemtande af dessa upplysningar, hvilka
sögas utvisa aut från Sverges sida hvarken blifvit
eller blifva använda så betydliga bidrag för ifrå-
gaveronde ändamål, som i Norge (der omkostna-
derne inalles utgjort 3,065 spd.) och der både nu
och framgent å Christiania magnetiska observato-
rium anställas iakttagelser af ungefär samma be-
skaffenhet och ointång som i Sverge, utom det att
de norska extraordinära, 4842 och 48453, hvilka
nu Önskas fo:tsatta, egde rum både natt och dag,
timma efter limma, samt sålunda behöfde en sär-
skild för ändamålet utsedd personal, — har prof.
Hansteen yttrat, att både honom och det engelska
vetenskapssamfundet var förut bekant, att i Sverge
ingenting var gjordt för att företaga de magnetiska
och meteorologiska observationerna i den utsträck-
ning, bemäite samfund åsyftade, och som ensam
vore tillräcklig för syftemälet. Men då i England,
liksom i flera andra länder, så liten skilnad göres
mellan Sverge och Norge, att t. ex. sjelfva geogra-
fiska sällskapet i London adresserar alla remisser
till Hansteen på Ghristiania in Sweden, oaktadt
han i svaren til sekreteraren anmärkt misstaget
och fästat uppmärksamheten på, att en sådan adress
kunde vålla att paketerna och brefven förfelade
sin bestämmelse, måste det antegas att, när det
vetenskapliga samfundet i London adresserar sig
till den svenska regeringen i denna sak, menar det
egentligen den norska. Det är nemligen icka obe-
kant för. samfundet, att den verksamma andel,
prof. H. hittills tagit i oftanämnde undersöknin-
gar, och hans intercession, till stor del beredt det
saken hitintills erhållit, och det anses
EE ladda Af Mossa man lföaa AR