kunnat lemna upplysningar och vittnesmål om
de under sakernas förra ordning föröfvade makt-
missbruk, och alt det följaktligen är af fruktan
för dyiika upptäckter, som man söker undan--
rödja de härom kunnige.
Under de sista jordbifningarne hade Vesu-
vius allde:es uspbört att ryka, till des: att slut-
ligen de: törebådade u:brottet följde; det bör-
jades med itskilliga häftiga utkastningar sf vat-
ten, som slutligen aflöstes af en s.orlavaström;
denne flöt åt Salvatore, som den skulle öfver-
svämmat, om ej strömen upphört d. 9 Augusti.
Diario di Roma mnebåller nu en vidlyftig
redovisnieg för hvad som skett och händt un-
der den sist aflidoe påfven Gregorii XVI sty-
relse, hvarvid, på brukligt sätt i dylika fall,
allt det vyttisa som uträttats, derföre att det
var förberedt förut eller icke kunde uppskjutas
längre, äfven bokföres den framlidee till godo,
t. ex. vissa byggnaders, stiftelsers och anlägg-
ningars ful ägdning, bistånd åt orter som ska-
dats genom jordbälningar, 0. s. v. Gregorius
var för örigt visst icke overksam, så att ett
stort register vppkommer öfver hans bragder,
t.ex. att han inrätrat 44 nya biskopsstift, nem-
ligen 4 i Kyrkostaten, 8 i Neapel och på Sici-
lien, 4 på Sardinien, 4 i Belgien, 4 i Irland, 4
i Algier, 8 i Sydamerika, 46 i Nordamerika
och 4 i Oceanien, samt i England 4 nya apo-
stoliska vibariater omed biskoplig ijurisdiktion;
alla öfver bela verlden af honom tillsatta mis-
sionsvikarier oberäknade; wvidare att han var
ytterst frikostiz med prydnader, förmåner och
understöd för kyrkor och andliga stittelser; ka-
noniserade. 5 nya hegon, invigde sjelf bögalta-
ret i St Pau skyrkan i Rom, sände en aposto-
lisk nuotius till Nya Granada, mottog en sänd-
ring från Abyssioiens tre kristna riken Tigre,
Amara och Schoa. samt rika malsebitskinker
från kejsaren i Ryssland och alahas sterpelare från
Mehemed Ali. Han var med ett ord i allo
en det katolska påfvedömets representant. De
förbättringar i Kyrkostatens styrelse, som Pius
IX antingen redan utfört ellaer håller på att ut-
föra, kom hen ifrån på det redan så ofta beprö -
vade sättet: han utnämnde för dem kommitider.
Anser man en-amt dermed någonting vara gjordt,
så har han gesom kommitteers tillsättning up-
pehållt folkes förhoppningar i många år på en
förbätrad förvaltning, förbättrade civil- och
brottmåls-lagar, förbättrad rättegånszs-ordning
0. 8. V.
RYSSLAND.
De redan ryktesvis omnämnda för beredelserna
till polska bondens frigifning hafva bekräftat
sig. En keiserlig förordving derom utfirdades
i Warschau den 8 sst. Juni; ett utdrag deraf
följer :
Nicolaus I, med Guds nåde äc. TI betrak-
tande deraf, ått kronobönderna i vårt konunva-
rike Poulen, sedan personlig fribet blifvit dem
förlänad, åtnjutit betydiiva lindringar i deras
åligganden redan sedan år 18531, och att dera:
ställning rer och mer stad;ats genom efterhand
vidtagna åtgärder; hvaremot de på easkildas
gods bosatta b nder, derföre ait nigra bestämda
lagliga gruader i detta hänseende saknas, endast
bero på deras godsherrars välbehag: — 1 be-
traktande af att rodsägarne, begagnande detta
förhållande, egenmäktgt vräka bönderrda eller
och bort!aga de jordlotter, hvarpå dessa
nere tid varit bosatte; hvaraf förökan-
det af bönder utan jordlott, samt en för väl-
ståndet och sedligheten hos denna gagnaude
folkklass menlig få irflyttning från en ort till en
annan blifvit följ den: — I betraktande af, slut-
ligen, ali de på euskildas gods bosatta bönder,
genom fruktan att mista den jord, som de se-
dan längre tid odlat, ofta nödgats usderkasta
sig tryckande förbindelser och vilkor, hvilka
antingen biiivit dem god: yckligt ålagda af jord-
ägarne, el:er allenast berott på gamla vanor; —
hafve vi funnit oundgängigt, innan allmänna
föreskrifter öfver förhållandet med bönderna
utfärdas, att fastställa de förberedande grun-
derna, och förordne derföre:
4) De bönder, som bo uti enskilda personer
tillhöriga städer och byar, samt innehafva till
odling minss 3 Morgow (3 24 tunnland) jod
skola, så länge de behörigen fullgöra de der-
med förerade åtsganden, äga att fortfarande be-
gagna nyttjanderätten till de al dem öfvertsgna
jordlotter och andra f-rmåner; och må jord-
ägarnre icke egenmäktigt vräka dem eller miv-
ska eller borttaga deras jordemråden, ej heller
föröka deras åligganden. Deremot äga jord-
bruksarbetare att obehindradt flytta från ett
gods till ett annat, med vilkor blott at! de
iakttaga den gällande polisordningea och till-
kännagifva godsägaren sitt beslut tre månader
före odlingsårets ingång. — 2) Torplägenheter,
som sålunda öfver gilvas, ålig; ger det godsägaren ati