kunnat lemna upplysningar och vittnesmål om de under sakernas förra ordning föröfvade maktmissbruk, och alt det följaktligen är af fruktan för dyiika upptäckter, som man söker undan-rödja de härom kunnige. Under de sista jordbifningarne hade Vesuvius allde:es uspbört att ryka, till des: att slutligen de: törebådade u:brottet följde; det börjades med itskilliga häftiga utkastningar sf vatten, som slutligen aflöstes af en s.orlavaström; denne flöt åt Salvatore, som den skulle öfversvämmat, om ej strömen upphört d. 9 Augusti. Diario di Roma mnebåller nu en vidlyftig redovisnieg för hvad som skett och händt under den sist aflidoe påfven Gregorii XVI styrelse, hvarvid, på brukligt sätt i dylika fall, allt det vyttisa som uträttats, derföre att det var förberedt förut eller icke kunde uppskjutas längre, äfven bokföres den framlidee till godo, t. ex. vissa byggnaders, stiftelsers och anläggningars ful ägdning, bistånd åt orter som skadats genom jordbälningar, 0. s. v. Gregorius var för örigt visst icke overksam, så att ett stort register vppkommer öfver hans bragder, t.ex. att han inrätrat 44 nya biskopsstift, nemligen 4 i Kyrkostaten, 8 i Neapel och på Sicilien, 4 på Sardinien, 4 i Belgien, 4 i Irland, 4 i Algier, 8 i Sydamerika, 46 i Nordamerika och 4 i Oceanien, samt i England 4 nya apostoliska vibariater omed biskoplig ijurisdiktion; alla öfver bela verlden af honom tillsatta missionsvikarier oberäknade; wvidare att han var ytterst frikostiz med prydnader, förmåner och understöd för kyrkor och andliga stittelser; kanoniserade. 5 nya hegon, invigde sjelf bögaltaret i St Pau skyrkan i Rom, sände en apostolisk nuotius till Nya Granada, mottog en sändring från Abyssioiens tre kristna riken Tigre, Amara och Schoa. samt rika malsebitskinker från kejsaren i Ryssland och alahas sterpelare från Mehemed Ali. Han var med ett ord i allo en det katolska påfvedömets representant. De förbättringar i Kyrkostatens styrelse, som Pius IX antingen redan utfört ellaer håller på att utföra, kom hen ifrån på det redan så ofta beprö vade sättet: han utnämnde för dem kommitider. Anser man en-amt dermed någonting vara gjordt, så har han gesom kommitteers tillsättning uppehållt folkes förhoppningar i många år på en förbätrad förvaltning, förbättrade civiloch brottmåls-lagar, förbättrad rättegånszs-ordning 0. 8. V. RYSSLAND. De redan ryktesvis omnämnda för beredelserna till polska bondens frigifning hafva bekräftat sig. En keiserlig förordving derom utfirdades i Warschau den 8 sst. Juni; ett utdrag deraf följer : Nicolaus I, med Guds nåde äc. TI betraktande deraf, ått kronobönderna i vårt konunvarike Poulen, sedan personlig fribet blifvit dem förlänad, åtnjutit betydiiva lindringar i deras åligganden redan sedan år 18531, och att dera: ställning rer och mer stad;ats genom efterhand vidtagna åtgärder; hvaremot de på easkildas gods bosatta b nder, derföre ait nigra bestämda lagliga gruader i detta hänseende saknas, endast bero på deras godsherrars välbehag: — 1 betraktande af att rodsägarne, begagnande detta förhållande, egenmäktgt vräka bönderrda eller och bort!aga de jordlotter, hvarpå dessa nere tid varit bosatte; hvaraf förökandet af bönder utan jordlott, samt en för välståndet och sedligheten hos denna gagnaude folkklass menlig få irflyttning från en ort till en annan blifvit följ den: — I betraktande af, slutligen, ali de på euskildas gods bosatta bönder, genom fruktan att mista den jord, som de sedan längre tid odlat, ofta nödgats usderkasta sig tryckande förbindelser och vilkor, hvilka antingen biiivit dem god: yckligt ålagda af jordägarne, el:er allenast berott på gamla vanor; — hafve vi funnit oundgängigt, innan allmänna föreskrifter öfver förhållandet med bönderna utfärdas, att fastställa de förberedande grunderna, och förordne derföre: 4) De bönder, som bo uti enskilda personer tillhöriga städer och byar, samt innehafva till odling minss 3 Morgow (3 24 tunnland) jod skola, så länge de behörigen fullgöra de dermed förerade åtsganden, äga att fortfarande begagna nyttjanderätten till de al dem öfvertsgna jordlotter och andra f-rmåner; och må jordägarnre icke egenmäktigt vräka dem eller mivska eller borttaga deras jordemråden, ej heller föröka deras åligganden. Deremot äga jordbruksarbetare att obehindradt flytta från ett gods till ett annat, med vilkor blott at! de iakttaga den gällande polisordningea och tillkännagifva godsägaren sitt beslut tre månader före odlingsårets ingång. — 2) Torplägenheter, som sålunda öfver gilvas, ålig; ger det godsägaren ati