STC CH H OLM. Med södra snällposten ankommo på f. m. Hamburzerblad af d. 29 Aug., hvilka ej innehålla sednare underrättelser från Paris, än de i går erbållna, men deremot ett dygns sednare från London. PORTUGAL. Den i går omtalade eabralistiska komplotten, har, eoligt de i dag ankomna sednare underrättelser, haft deltagare inom militären. 2:2 lancierregementet, 46:e infant. regementet och en del af municipalgardet skulle börja uppresningen och proklamera Cabralska regimen, då sammansvärjaingen upptäcktes och förskingrades. Engeiska amiralen Parker, som med sin eskader redan låg utanför, afsände genast ett ångfartyg, för att inhemta ordres huruvida ban skulle qvarblifva med densamma. De Miguelitiska rörelserna i nordprovinserna inskränka sig till ströftåg af några guerillaband. Penningförlägenheten fortfor, och bristen på lifsmedel erkännes nuien wfficiel uppmaning till ortföreståndarne, att uppgifva spanmålstillgångarne. FRANKRIKE. Berättelser från Otaheiti bestyrka, hvad vii går redan ur franska tidningar meddelade, angående en inskränkning af franska protektoratet till en mindre del af archipelagen i Söderbafvet, eller O:aheiti ensamt. Det lärer nemligen vara så, alt engelska kabinettet yrkat på en sådan, emedan de brittiska handelsintressena alltför mycket lida genom inbördes kriget på ön. Nu återväckes misstankan, att engelska kabinettet vill sedan åtaga sig protektoratet öfver den öfriga delen. En korrespondent från Paris till Augsb. Allgem. Zeitung vill till och med påstå, att England fordrar ännu mera: eler delning af protektoratet ö:ver samtlige öarne, Otaheiti inbegripen, eller ock Sällskapsöarnas totala utrymmande. BELGIEN. I Gent hade den 23 Aug. ett upplopp förefallit på Spanmålstorget, i anledning af en utpant:ing hos en person, som vägrat att betala den pya octroyafgiften, och uppträdet blef så allvarsamt att polisen ej kunde stilla det, utan militär tillkallades för att med våld skingra de församlade omkring 35000 menniskor, som mer och mindre deltogo i detsamma. Två blefvo stuckna med bajonetterna. Flere protester äro uppsatte och afgifne emot polismyndighetens förfarande, och då nya utmätningsauktioner voro utsatte till d. 235 och 27, befarade man att missnöjet då kommer till ännu svårare utbrott. STGRBRITANNIEN. Förre utrikesministern lord Aberdeens broder, kapten Gordon, som förer fregatten Åmerika,, hemkom nyligen från Söderhafvet, och hade i Rio de Janeiro tagit för enskild räkning om bord en summa af 4,809,060 piaster att transportera till England. Amiralitetet bar ogillat, att han lemnat sin station i Söderhafvet just i det kritiska ögonblick, då ett krig emellan England och Förenta Staterna kunde befaras för tvisten om Oregon, och derföre låtit ställa honom under krigsrätt. För att visa, att ej egennytta, såsom man velat insinuera, föranledt honom att gå hem med den stora specieremissen, för hvilken ban lagligen hade att uppbära en provision af 4200 L sterling, har han litit utdela denna summa bland besättningen på fregatten. Den bekante krist katholske presten Czersky befinner sig för närvarande i London, der han bållit en predikan på tyska, hvilken af en engelsman mening för mening öfversattes på engelska för åhörarne. Han lemnade deri en öfversigt af de reformatoriska rörelserna inom katholska kyrkan i Tyskland, och yttrade öppet, att han i flera väsentliga punkter helt och hållet skiljer sig från Ronges åsigter. TYSKLAND. Österrikiska regeringen har genom en särskildt utskckad till Carlsruhe låtit föreslå Badiska regeringen, att införa lika postporto som det i Österrike, hvilket beräknas till 6 kreutzer för ett afstånd af 40 mil, och för alla derutöfver till 42 kreu zor. Samma förslag skall vara gjordt i Bäjern och Wirtemberg. Regeringen i Sachsen fortfar i sin vägran, att utlemna Tyssowsky till ryssarne, som gerna ville hafva honom till Siberier. Fan behandlas väl på den fästning, der han bålles fången, men om någon lössläppning elier resa till Amerika höres ej mera någonting. Från Wien skrifves d. 23 Aug., att furst Metternich på Königswarth i Böhmen allvarligt sysselsätter sig med Schleswig-Holsteinska frågan. Östessske och Preussen skola vara fullkomligt ense om huru denna saken bör behandlas, och att således Holsteins nationalitet såsom Tyvskt land skyddas. och dess inkorporerande