styrelse sårom i alla fall mera beiönksam och ingalunda bristarda i administralif förmtga. Detta är också orsaken, hvarföre man finner deputeradekammarens sessioner seden några år så matta och af föga intresse, ej bioit för fremmande läsare, utan äfven för den stora massan af folket, hos hvilken man röjer en synbar likgiltighet i detta afseende, nemligen emedan opposilionens grundsatser alltför litet skilja sig från ministerens, och hela striden egentlizen hvälfver sig kring småsaker af den nästan löjliga obetydlighet, som den Prichardska händelsen 0. s. v.; ty hvad rör det i det hela fransyska folkets stora cch dagliga intressen, om 20000 francs utbetalas i skadeersättning till England för ett gräl på Otaheiti, medan budgeten vext till 4400 millioner, födoimnena i städerna genom en onaturlig beskattning fördyras öfver höfvan, och 4200,000 af Frankrikes söner måste uthärda mödor och strapatser af alla slag i Afrika, der stora hopar af dem årligen bortdö i sjukdomar? Dessa förhåilanden inom deputeradekammaren hafva älven sin motsvarighet inom pressen, och förklara till en stor del det eliest så besynnerliga fenomenet, att hela jurnalismen för närvarande b:finner sig i ett slags upplösningstillstånd och ekonomiskt obestånd, oaktadt alla försök att stylia upp sin existens genom talrika följetonger och formaternas förstorande. Den egentliga bemligheten ligger deruti, att de hittills varand: partierna och dera: organer varit inne på en alldeles oriktig väg, och arbetat ezdast för vissa personligheter, i stället att skarpt uppfatta folkets verkliga behof, att uppställa dem efter bestämda, orubbliga och radikala grundsatser, samt sedermera oaflåtligen arbeta för dessa. Men lika säkert, som nu omförmälda förhållarden icke kunna bestridas, lika säkert kan hvar och ep, som här på stället är vittne til händelserna och bör hvad folket säger,, förutspå, att en stor förändring i allt detta kommer att inträffa inom de närmaste sex, sju åren. Opinionen har redan börjat sitta sig och inse det falska och illusoriska uti den diliga ambitionsstrid emot Eagland, hvilken hittills nyttjats såsom det förnämsta verktyget mot hr Guizots ministere, samt det fåfän;liga och fördömliga i att ruinera skattkammaren genom uppställandet af en stor flotta blott för att täfla med grannen. Med ett ord: nationen börjar blifva irött vid sin egen vanilet och sina dårskaper i detta hön-eende. Detta är det första steget till regenera!ior. Det nästa och vigtigaste är, att en press skall uppstå, som u:an af-eende på frambållendet af vissa personligheter, har det modet att öppet söga: vi hafva farit på en orätt väg, låtom oss återvända, sama våra krafter och arbeta på besparing, inre vältrefnad och våra politiska inrältvingars utveckling till folkets sjelfstyrelse. En sådan press, om den representeras af den talang i framställningssättet, som hos fransmannen alltid är ett vilkor för att lyckas, skall, likasom förhållandet mer och mer lifvit med det i sin börian så svaga och föraktade radikala partiet i England, som nu begynner fira den ena segern efter den andra, snart finna en ofantlig genklang, och så väl det byråkratiska motståndet som den dynastiska politiken skall slutligen nödgas gifva vita derför. Det har väl äfven hittills icke helt och bållet felats representanter inom kemmesren för denna nya tendens; man har sett den ädle Lamartine vid flera tillfällen framstå såsom tolk deraf med sin mäktiga vältalighet; men Lamarine är dels för mycket poet, dels för myc ket uppfödd i aristokratiska vanor för sin person, för att ej emellanåt falia in iinkonseq-enser. De demokratiska idgerna skola snart finna om icke så vältaliga, likväl lika kraftfulla, och hvad som är förmer, flera kämpar, som med ärlighet och ihärdighet täkta för dess sak förs: inom jurnalerna, och derefter inom kamrarna. Det politiska lifvet vester om Rhenströmmen skall då inom några år komma att erbjuda ett helt annat intresse it Europa än för närvarande: saroma intresse, som det erbjöd i slutet af restaurationen.