NW LAUL UTR hel sara 1ATALL MM HOTAR TID
partipolitiken är stadd, var nemligen utgången li
af valen denna gång ganska tvifvelaktig, om ejjd
nigon liten Deus ex machica kom emellan ; och s
se! den arriverade lyckligen uti Henris uslala
pistoler. Det var ailtså en verklig bonne for-g
iune, hvaråt hr Gnizot och hans kolleger —
Gud vet om icke äfven den kungliga farailjen —Ir
klappade händerna af glädje, medan alia somjo
höra till oppositionen voro färdiga att qvälfvasis
af harm, väl vetande, alt ingenting är så för-!n
träffligt att stärka devuemanget och göra val-!1
män ministeriellt sinnade, som ett misslyckadt fi
mordförsök mot en regentpersonlig het, till och ik
med när det sker på ett sådant sätt, att dessle
resultat är fysiskt omöjligt. Resultatet bieflt
också efter ön kan, och man kan ej neka, att r
den manöver, hvarigenom detta tillvägabrag-;t
tes, vittnar om en stor slughet och hsbilitet, a
hviIket, såzom ezhver känner, icke alltid äriy
detsamma som moralitet och ärlighet. Medan a
nemligen åtskilliga vederbörande, ministrar ocha
auktoriteter m. m., för att öka det pompösa af
saken, uttömde sig i 1; ckönskningar och kom-!1
plimenter öfver räddningen ifrån denna nya tt
olycka, hvilken var ungefär lika vådlig som pålh
sin tid deaiSverige mycket omtalia Lindbom- s
ska konspirationen, skyndade telegraierna alt ia
alia väderstreck rapportera, att ett n:tt rysligt (
attentat var begånget, mea genom Försynens
nåd än en gång mi.slyckate; att mördaren hette t
Henri 0. s. v.; men förtego visligen den vä-j
sendtliga biomsiändigbeten af gevåirets beskalf-y
fenhet och afståndet. Upplysningen bärom kom i
ju tids nog efteråt, och imedlertid kade sinnena d
hos valmännen af den första nyheten erhållit! g
sitt behöriga intryck för att stämma dem till i
öfvervigt för hr Guzot och hans kolleger. i
På samma sätt bhand!ade äfven de mest sprid-t
da rinisteriella tidningarna, Journal des Debats;
och YEroche. Deras artiklar dagen efteråt in-:f
nehöllo de kärslosammaste utgjute! ser öfver alla I
de välgerningar konung Ludvig Filip gjort Frauk- i 4
rike; — och emot en så god, en så ädel, en!t
så klok och vis monark, hade brottet nu åter,
riktat sin demoniska hand. Detta borde val-s
männen besinna; hvart skulle det taga vä en,!c
om oppositionen nu fick öfverhander, i hvars
läror alla dessa ursinniga försök ändå bade sin
yttersta rot, 0. 8. V. Med ett ord, det jåter
sig knappt göra att öfverträffa den cynism hvar-ja
med Henris dårhusföretag explo:terades, som.
man bär kal!ar det. 6
Det är cekså artigt att iakttaga verkning roa
af denna manöver. I Paris (der valmänuen inom
hvarje errondissement äro både tair kast och be-:
stå af mera bildade personer), der man genast I
inom några timmer kände hela förhållandet, se- 1
grade oppositionen med en lysande pluralitet. r
I landsorterna deremot, der de närmare om-
ständigheterna icke bunno blifva bekanta innan ;
valen Tedan till största delen voro bestämdes,!)
fisgo de ministerieile en betydlig öfvervigt, och E
den nuvarsnde minis:eren sitter följaktligen ännu s
ett. eller annat år säker vid styret. iu
För att icke döma partiskt, bör likväl upp- t
lysningsvis tilläggas, att oaktadt den nu varande ä
ändelsen ostridist baft ett stort inflytande på ;
de nu sutande valer, till ministerens fördel,!J
så är det ganska os kert huruvida icke ut-!
gången i alla fall, fastän mindre pitagligt, hade:
blifvit densamme, äfven utan tilibjelp af Hen-!
ris pistoler. Jag nämnde nyss om partiernas
upplösningstillstånd och vill förklara detta när-
mare. Hvilka äro nemligen de personer, som
oppositionen hittil!s baft att föreslå i stället för
hr Guizot .och bans koller? — jol en minister
med hr Thiers i spetsen. Men nu ligger den
stora svårigheten just deri, 2tt oppositionen väll
kan slå omkring sig med stora ord cm denir
nuvarande styrels- ns korruption, de:s svaghet!
för de främmende makternas inflytelser, om
konusgens personliga begär att inbianda sig!
i förvaltningen m. m., hvilket allt är ganska I
ssant, men deremot bar ganska svårt att visa, ft
att br Thiers och de med honom liktänkande eller
den såkallade venstra centern i dessa bönssen-4
den äro betydligt bittre än de som nu förestå !
ärenderna. Hviika äro de samhällsbrister som s
för rärvarande egentligt vidlåda Frankrike, och ij!
i hvad ställning befinner sig oppositionen tillls
de frågor, som stå i sammanhang dermed? Selr
d
eg
S
0
C
i
N
I
I
rr AA me fn
der hvad som first måste besvaras.
Låtom oss betrakta några de förnämsta aflg
dessa brister, såsom en alltför stor farorijesffrk-
tion eller dynastisk politik, hvilken regenten
sätller i främsta rummet, medan landets intres-
sen stå i det andra — ett fel, som Ludvig Fi-
tip likväl delar med nästan alla Europas öfriga
regenter; vidare ständigt vexande statcutgilter,
hvilka genom probibi iiva tullagar och höga af-
gifter på flera nödvändighetsvaror bufvudsakii-
gen drabba den arbetande klassen; vidare en
tryckfrihet, i flera hänseenden hotad af dra-
koniska lagar, och slutligen en valiag, som läg-:
ger rättigheten att utse deputerade i bänderna j
på en Lundrafemtiondedel de förmignaste blard !
eit folk af 34 millioner! se der hvad fransyska l:
folket behöfver att få rättedt och förbättradt. :
Men i hvad dager framstå br Ttiers, br Odil-
Ion Barrot m. fl. när fråga blir om dessa sa-:
ker! Hr Thiers bar sjelf varit med om före-
slåendet af de bekanta Septemberlagarna mot
presser; ban bar voterat för befästningen al
Paris, som kostat hundradetais millioner; ban
ar röstat för oerhörda utgifter till underhbål-