NW LAUL UTR hel sara 1ATALL MM HOTAR TID partipolitiken är stadd, var nemligen utgången li af valen denna gång ganska tvifvelaktig, om ejjd nigon liten Deus ex machica kom emellan ; och s se! den arriverade lyckligen uti Henris uslala pistoler. Det var ailtså en verklig bonne for-g iune, hvaråt hr Gnizot och hans kolleger — Gud vet om icke äfven den kungliga farailjen —Ir klappade händerna af glädje, medan alia somjo höra till oppositionen voro färdiga att qvälfvasis af harm, väl vetande, alt ingenting är så för-!n träffligt att stärka devuemanget och göra val-!1 män ministeriellt sinnade, som ett misslyckadt fi mordförsök mot en regentpersonlig het, till och ik med när det sker på ett sådant sätt, att dessle resultat är fysiskt omöjligt. Resultatet bieflt också efter ön kan, och man kan ej neka, att r den manöver, hvarigenom detta tillvägabrag-;t tes, vittnar om en stor slughet och hsbilitet, a hviIket, såzom ezhver känner, icke alltid äriy detsamma som moralitet och ärlighet. Medan a nemligen åtskilliga vederbörande, ministrar ocha auktoriteter m. m., för att öka det pompösa af saken, uttömde sig i 1; ckönskningar och kom-!1 plimenter öfver räddningen ifrån denna nya tt olycka, hvilken var ungefär lika vådlig som pålh sin tid deaiSverige mycket omtalia Lindboms ska konspirationen, skyndade telegraierna alt ia alia väderstreck rapportera, att ett n:tt rysligt ( attentat var begånget, mea genom Försynens nåd än en gång mi.slyckate; att mördaren hette t Henri 0. s. v.; men förtego visligen den vä-j sendtliga biomsiändigbeten af gevåirets beskalf-y fenhet och afståndet. Upplysningen bärom kom i ju tids nog efteråt, och imedlertid kade sinnena d hos valmännen af den första nyheten erhållit! g sitt behöriga intryck för att stämma dem till i öfvervigt för hr Guzot och hans kolleger. i På samma sätt bhand!ade äfven de mest sprid-t da rinisteriella tidningarna, Journal des Debats; och YEroche. Deras artiklar dagen efteråt in-:f nehöllo de kärslosammaste utgjute! ser öfver alla I de välgerningar konung Ludvig Filip gjort Frauki 4 rike; — och emot en så god, en så ädel, en!t så klok och vis monark, hade brottet nu åter, riktat sin demoniska hand. Detta borde val-s männen besinna; hvart skulle det taga vä en,!c om oppositionen nu fick öfverhander, i hvars läror alla dessa ursinniga försök ändå bade sin yttersta rot, 0. 8. V. Med ett ord, det jåter sig knappt göra att öfverträffa den cynism hvar-ja med Henris dårhusföretag explo:terades, som. man bär kal!ar det. 6 Det är cekså artigt att iakttaga verkning roa af denna manöver. I Paris (der valmänuen inom hvarje errondissement äro både tair kast och be-: stå af mera bildade personer), der man genast I inom några timmer kände hela förhållandet, se1 grade oppositionen med en lysande pluralitet. r I landsorterna deremot, der de närmare omständigheterna icke bunno blifva bekanta innan ; valen Tedan till största delen voro bestämdes,!) fisgo de ministerieile en betydlig öfvervigt, och E den nuvarsnde minis:eren sitter följaktligen ännu s ett. eller annat år säker vid styret. iu För att icke döma partiskt, bör likväl uppt lysningsvis tilläggas, att oaktadt den nu varande ä ändelsen ostridist baft ett stort inflytande på ; de nu sutande valer, till ministerens fördel,!J så är det ganska os kert huruvida icke ut-! gången i alla fall, fastän mindre pitagligt, hade: blifvit densamme, äfven utan tilibjelp af Hen-! ris pistoler. Jag nämnde nyss om partiernas upplösningstillstånd och vill förklara detta närmare. Hvilka äro nemligen de personer, som oppositionen hittil!s baft att föreslå i stället för hr Guizot .och bans koller? — jol en minister med hr Thiers i spetsen. Men nu ligger den stora svårigheten just deri, 2tt oppositionen väll kan slå omkring sig med stora ord cm denir nuvarande styrelsns korruption, de:s svaghet! för de främmende makternas inflytelser, om konusgens personliga begär att inbianda sig! i förvaltningen m. m., hvilket allt är ganska I ssant, men deremot bar ganska svårt att visa, ft att br Thiers och de med honom liktänkande eller den såkallade venstra centern i dessa bönssen-4 den äro betydligt bittre än de som nu förestå ! ärenderna. Hviika äro de samhällsbrister som s för rärvarande egentligt vidlåda Frankrike, och ij! i hvad ställning befinner sig oppositionen tillls de frågor, som stå i sammanhang dermed? Selr d eg S 0 C i N I I rr AA me fn der hvad som first måste besvaras. Låtom oss betrakta några de förnämsta aflg dessa brister, såsom en alltför stor farorijesffrktion eller dynastisk politik, hvilken regenten sätller i främsta rummet, medan landets intressen stå i det andra — ett fel, som Ludvig Fitip likväl delar med nästan alla Europas öfriga regenter; vidare ständigt vexande statcutgilter, hvilka genom probibi iiva tullagar och höga afgifter på flera nödvändighetsvaror bufvudsakiigen drabba den arbetande klassen; vidare en tryckfrihet, i flera hänseenden hotad af drakoniska lagar, och slutligen en valiag, som läg-: ger rättigheten att utse deputerade i bänderna j på en Lundrafemtiondedel de förmignaste blard ! eit folk af 34 millioner! se der hvad fransyska l: folket behöfver att få rättedt och förbättradt. : Men i hvad dager framstå br Ttiers, br OdilIon Barrot m. fl. när fråga blir om dessa sa-: ker! Hr Thiers bar sjelf varit med om föreslåendet af de bekanta Septemberlagarna mot presser; ban bar voterat för befästningen al Paris, som kostat hundradetais millioner; ban ar röstat för oerhörda utgifter till underhbål