rättelse dessa gyldene ord: behofveb af en re-I formation bör mera bedömmas efter kämnedo-) men om det gamlas brister, än erfarenheten af det nyas företräden). Då christendomen infördes, var den alldeles opröfvad, bedendomen deremot hade seklers erfarenhety för sig. Gu-l staf Wasa vågade införa reformationen, utan annan erfarenhet än den, om katholicismens brister. Då Gustaf Adolf inrättade våra gymnasier, voro de opröfvade i vårt land: de äldre skolorna hade då seklers erfarenhet. Då brister blifva uppenbara, måste förståndig bot vågas. Att försöka bota brister är ett mycket mindre vådligt experiment,, än att låta erkända missbruk få i godan ro fortfara.. ) Skulle man tro, att dessa ord voro hr v. Hartmansdorffs? MINERVAS SEDNASTE UPPTRÄDANDE I DEN GEIJER-FRYXELL-BERGFALKSKA STRIDEN. Finge man draga en gynnsam slutsatts af alla de tidningsartiklar och brochurer, som innevarande år blifvit producerade uti den FryxellGeijerska striden, bvartill den Bergfalkska kritiken i Frey ansluter sig, så skulle man tro,; att det för närvarande vore särdeles godt om häfdeforskare i Sverige. Tyvärr lemna dock ifrågavarande vppsatser ingen anledning till glädjande föreställningar; de bevisa tvertom, att äfven den tarfligast utrustade, i afseende på kunskaper och urskillning, tror sig om att kunna bålla föreläsning i historien för frejdade vetenskapsmän och inför ett väl icke alldeles förkoltradt publikum. Den, som i förenämnde afseende är särdeles lyckligt lottad, är Minervaredaktionen. I lör-! dags, den 4, hade den åter låtit någon beskedlig! handtlangare komma sig till hjelp; en person likväl, som denna ging varit mera hetlefrad,: än det i anseende till årstiden är rådligt och helsosamt. Vi vilja taga i högen och framlägga ett par prof på hans förnumstiga visdom. Ämnet, hvarmed vår lärde vän här bråkat sin stackars hjerna, är historieskrifvaren Celsius. ! Aftonbladet hade rörande denne ansett, att hen i afseende på konstmessig behandling af historien just icke stode så högt, att han förtjenade sättas öfver Geijer; men att utan tvifvel dock af honom mycket godt vore att hemta, likasom att väl ingen, den der behandlat svenska historien under Gustaf I:s och Erik XIV:s tid underlåtit! att begagna honom. Byskolmästaren) i Minerva företer citater och annat, hvaraf vill bevisas, att hos besagde Celsius finnas förseelser och opålitlighet i det faktiska. Alltväl! Vore! Minervaskribenten mera hemmastadd, än han påtagligen är, i historisk forskning, så skulle han veta, att xmycket godt återstår att hemta ur en auktor, oaktadt hans förseelser; samt att, om man aldrig skulle rådfråga någon annan bistorieskrifvare, än den, hos hvilken ingen opålitlighet alls funnes, så hade man ingen i verlden att begagna. Hvad åter Celsii konstmessiga behandling af! sina ämnen angår, så qvarstår, ledsamt för Minerva, ännu alltid samma olycka som förr blifvit anmärkt, nemligen, att den saken ej kan : afgöras förrän definieradt blifvit, hvad som skall förstås med historisk konst; hvarefter först. vi komma i tillfälle att se huru mycket slikt kan räknas Celsius till godo. ; Beträffande slutligen: den mängd punkter i) br B—lks kritik, hvilka br Fryxell i sin re-; plik förbigått och dem Aftonbladet anmärkt; ! så säger väl Minerva af d. 4 Aug., att den sednare (hr F.) ännu tydligen icke slutat sitt svaromål.: Men detta kunde af hr F:s egen dittills gifna förvarssskrift omöjligen inhemtas, enär han sjelf icke lb talade ett ord om fortsättning deraf. Minerva . hade alltså sina underrättelser härom på annan , L j ) 1 i 4 väg, än den för publiken tillgängliga. Härmed må i öfrigt förbålla sig huru som helst, så rör det icke Aftonbladet. Vi hade endast, för hr F:s och hans läsares bättre minne, uppräknat hvilka punkter han då med tystnad förbigått hos hr B—Ik, äfvensom vi gjorde åtskilliga anmärk-: ningar vid br F:s på flera ställen mindre tillfredsställande sätt att upptaga hvad han till besvarande vidrört; men härmed hade vi desto mindre nekat, att ej hr F. framdeles kunde göra hvad han dittills i denna väg uraktlåtit, som : vi just vid anm:s slut (d. 28 Jul) tillkännagåfvo möjligheten af något vidare från hr F:s sida), till följe af den vink, som härom redan en gång förr stått att läsa i Minerva, ehuru ej ifrån hr F. sjelf, derest vi icke skulle antaga att han och Minerva äro identiska. — Åpropos om historisk konst! Hvarföre är ändå Minerva så vred på hr B—Iks yttrande öfver denna sak i Frey, då han (sid. 238) tydligen sätter hr Fryxell i afseende på det historiska konstnärskapet i paritet med en af Minervas egna bästa vänner? 1 l j j ) Vi bruka Minervas egna så väl valda benämningar. ) Efter hvad vi se af denna dags Minerva, har också vårt tillkännagifvande d. 28 Juli slagitin,, enär hr F. nu kommit med en fortsättning;, hvarom framdeles. se—L 2