regeringen, vet man ej; men det omtalades att
några ändringar i ministerpersonalen var i frå
g2. Hertigen af Palmella skulle nemligen med
två af sina kolleger vilja ingå på septembri-
sternas yrkanden; men Mouzinho och Lureiro
sälla sig deremot. Utgå de sednare, tror man
att två septembrister, viseomt Sa da Bandeirz
och Lopez Branco komma att inträda i mini-
steren. Desse hafva, i följd af oenigbet inom
den för besparingars föreslående nedsatta kom-
mitt, utsått ur denna, och hafva derigenom
vurnit stor popularitet. De vilja nedsätta ar-
mån till hälften; och det synes äfven ej kunna
undvikas, ty skatterna betalas nästan ingenstö-
des, under nuvarande förvirring.
Ett spanskt transportfartyg, med 2 till 300
soldater, som varit invecklade i galiciska upp-
resningzgen och skulle afsändas till Cuba, hade,
då det eskorterande krigsskeppet varit ur sigte.
öfverväldigat sjömanskapet och tvungit dem att
segla in i Tajomynningen. Spanska ministern
hade utfordrat dem, såsom desertörer; men por-
tugisiska regeringen har vägrat detta.
SPANIEN.
Man sysselsätter sig nu snart sagdt uteslu-
tande med valen. Oppositionen tror sig kunna
segra i hufvudstaden, men den är ej enig; Sa-
lamanca och Pacheco äro skiljaktige i sina me-
ningar. I
Genom en författning hade förvaltningen af
de indirekta och direkta statsinkomsterna blif-
vit förenad, i ett enda embetsverk.
En bror til! Hertigen af Rianzares hade blif-
vit utnämnd till gesandt i Venezuela.
Det berättas åter, att general Villalonga be-
gärt sitt endtledigande från befälet i Galicen.
FRANKRIKE.
Arbetarne i stenkols-grufvorna vid Valen-
ciennes hade sedan åtta dagar nedlagt arbetet,
under förklarande, att de fordrade 3 francs
om dagen i arbetslönp. Denna uppståndelse
hade derifrån utsträckt sig, äfven till Bernissart
i Belgien. Militär hade blifvit ditsänd: icke
mindre än ett hussar- och ett dragonregemente:
och divisions-generalen v. Golstein begifvit sig
dit. Folket vägrar ihärdigt att arbeta, och vill
till och med ej låta transportera bort de fär-
diga kolen. Man tror imellertid, att nöden snart
skall tvinga de motsträfvige att återgå till ar-
betet.
Monitören meddelar nu dazl:gen några be-
löningar för i den upplösta Kammaren gjorda
trogna tjerster. Den förre republikanen M:r
Liadieres har blifvit statsråd; Baron Delaine
president i Ofver-Räknings-Kammaren; Bignon
lärer äfven få en plats i detta sednare embets-
verk.
Man tror att Cunia-Gridaize och Martin du
Nord följa Souits exempel och utgå utur mini-
steren.
Kosungen ceh kongl. familjen äro återkom-
na från Dreus, der de bivistat sorge-festen
till aflidne Hertigens af Orleans ära. — Grefve
de S:t Aulaire, minister vid Engelska hofvet,
var kommen till Paris.
Prinsen af Joinville hade den 27 Juni an-
kommit med sin flotta till Tunis; han hade fem
dagar varit i land, och Beyen hade egnat ho-
nom och den sedan ditkomne Hertigen af Au-
male en utmärkt emottagning. Man trodde
att flottan derifrån afgått till Tripolis.
Hertigen af Montpensier väntades till Stras-
burg, der kan skulle öfva sig i pontoniertjenst-
göring.
Marskalk Bugeaud väntades den 25 Juli till
Marseille, på hemresan till Excideuil.
Ifrån Algier intet nytt af betydenhet; några
uppresta Arabstarcmar i Konstantineh hade
underkastat sig Fr:nsmännen, utan allt mot-
stånd.
Halfårets öfversigt af statsinkomsterna ut-
visar ett belopp af nära 400 millioner francs,
eller 9 1, millioner mera än under första half-
året 1844.
BELGIEN.
Senaten hade den 435 dennes godkändt repre-
sentantkammarens beslut angående handels-för-
draget mellan Frankrike och Belgien.
En mängd ordensutnämningar af franska em-
betsmän och ingeniörer, i anledning af Nord-
banans invigning, läsas i Monitören.
STORBRITANNIEN.
Den 47 dennes lade utrikes ministern, lord
Palmerston, på underhusets bord en afskrift af
fördraget emellan Storbritannien och Förenta
Staterna rörande Oregongebitet, å hvilken trak-
tat ratifikationerna samma dag blifvit utvexlade
emellan lorden och Förenta Staternas sändebud
i London. Konseljpresidenten, markis Lands-
downe, meddelade öfverhuset ett lika lydande
dokument.
Med 47 röster emot 48 hade öfverhuset an-
Ant rvararinsens förnvade förslag am nensinNner