9 Då c VO OO OAU AO . Bå det vore önekligt, att bränvinsbränningen utöfvades på ett sätt, som skänkte de största fördelar åt svenska landtbruket, under det den på samma gång så litet som möjligt inverkade skadligt på folkets morslitet; så frågas: buru bör bränvinslagstiftningen vara inrätt ad för befordrandet af dessa ändamål? 40. Motsvarar det hos allmogen i olika delar af Sverige brukliga byggoadssättet, hvad man i detta fall bör-fordra, elier om ej så är, huru böra husen på ett bondhemman uppföras, för att både medföra minsta kostnad i uppbyggande och underhåll, samt fullkomligt motsvara de med dem afsedda ändamål? 44. Hvilka medel kan man, på grund af den erfarenhet, som de i. Sverige för närvarande inrättade större och mindre landtbruksskolor lemnat, anse vara de mest tjenliga för dessa skolors utbildande till allt högre fullkomlighet, och deraf följande kraftigare inverkan på landtbrukets förbättring? IH. 492. Har man någon erfarenhet om verkningarne af alfvens uppluckring, och under hvilka förhållanden har denna operstion visat sig fördelaktig, overksam eiler möjligen skadlig? 43. Har msn någon erfarenhet i stort om verkningarne af anliggningen af täckta diken, med mycket små afstånd emellan hvarje, eler hvad man i England kallar: Thorough draining? 14. Man har, så väl för alt spara arbete, som för att undvika åkerjordens uttorkning om våren, sökt ersätta det vanliga vårbiuket med plog eller årder genom andra redskap, hvilka blott uppluckra jorden. Hvilka verkningar har man deraf erfarit, och för:jenar denna method att mera allmänt antagas? 45. Hviiket förfaringssätt är det bäsia vid odlingen af kärr och mossar, eller af torfjord i allmänhet; och huru kan en sågan jord snart, och utan allt för sior kostnad, bringas till varaktig bördighet ? 46. Då odling genom flåhackning och bränning stundom visat menliga följder, hafva dessa då härrört af sjelfva methodens otjenlighet för de förhållanden, under hvilka den blifvit använd, eller af andra orsaker? 47. Hvilken erfarenhet har man om kalkens användande på åker, och har den åsigten bekräftat sig, att kalk hutvudsakligen är verksam i den mån, som organiska ämnen förefionas i den jord, på h vilken han användes? 48. Hvad erfarenhet har man om användandet. af de olika sorterna mergel, och har man här något exempel att mergling visat sig skadlig för rotfrukter, hvilket man på åtskilliga ställen i Tyskland trott sig funnit? 49. Har man någon pålitlig erfarenhet angående verkningarne ef hveicts öfverharfning om våren, och hvilka äro vilkoren för framgången af denna operation? l 20. Har trädans besåning med foderväxter till grönbergning visat sig skadlig för den påföljande höstsäden? Och i sådant fall, har ej vinsten af den vunna foderskörden ersalt minskningen i den följande grödan? 21. Har, vid foderodling på åker, de vanligen begagnade foderväxterna och serdeles klöfvern visat sig fördelaktigare och säkrare, då de odlats enssgmt eller i blandning med gräs? 29. Hvilket sätt att utså klöfver har visat sig fördelaktigsst, antingen bland råg, korn eller ancra växter, eller också enbart? 23. Huru förhiller sig i Sverige produceradt klö:verfrö till det utiindska, så väl i anseende till klföfverns härdighet, som mängden af den skörd mån erhåller? 94. Hyilket är det fördelaktigaste sätt att odla Potates till vinnande af så väl största qvantitet som bästa qvalitet, och har för denna odling drillkulturen obetipgadt företräde? 95. Är det i allmänhet nägon skillnad i stärkelsehalten emellan potäter odlade i södra; medlersta ellr norra Sverige, och huru: stoft kan den antagas Vara? 26. Under hvilker tid på hösten, vintern eller våren är potatesen mest benägen att taga röta, och hvilket förvaripgssätt är det ändamålsenligeste till rötans förekommande? Har man observerat om sorten, odling:sättet, jordmånen, tidigare eller sednare utside och skörd haft något afgjordtinflykn på potatesens lättare eller svårare magasinering? 27. Är den af flere försvarade satsen, att rotväxterna förbättras mot norden, riktig? 28. Hvilken erfarenhet äger man rörande odlingen af Hvitbetor, vare sig till sockerberedning elier boskaopsfoder? 29. Som erfarenheten visat, att odlingen af Vinter-Rapsat endast i vissa delar af södra Sverige kan drifvas i större skala, och man funnit att näninde växt i allmänhet ej uthärdar våra vintrar; så frågas: om man i stället försökt odlingen af Sommar-Rapsat, och med hvad framgång? 30. Har Humleodlingen, som i åtskilliga trakter af Sverige bedrifves, der visat sig vara fördelaktig, och om så är, genom hvad medel skutle den kunna mera allmänt spridas? 34. Månne orsaken till det Belgiska Linets öf!L verlägsenhet öfver det Svenska ligger i sjelfva kulo turen deraf, eller i dess beredning, eller möjligen i beggedera? Och genom hvilka medel skulle linproduktionen i vårt land kunna höjas till större fullkomlighet ? 32. Hvilka äro de fel, som allmännast begås vid gödselns behandling, och finnes det någon allmänt användbar method i detia fall, som förtjenar av inför:s? 33. Har man gjort några försök med användande af Guano, Gips, Rapsmjöl, Sockerskum, Hornspån och Benmjöl samt Ben, behandlade med Svafvelsyra, såsom gödningsmede!, och hvilka resultater d hafva häraf vunnits? 34. Har man under sednare åren lärt känna några nya sidesväxter, handelsväxter, rotfrukter, gräs eller andra foderslag, som synas förtjente af allmännare uppmärksamhet? 35. Hafva några nya åkerbruksredskaper och machiner af det värde, att de förtjena allmänt spridas, på sednare tider blifvit bekanta? mV om nm m oh vå mm PO OR ff ÅA Me FA KE JK ARA kd JA RR h HS mamman m AR