ARVÄVIg- AA al MaA JDLVIR DIUL UTI landad UwväsEE vw
landtdagen i Dresden.
ITALIEN.
Från Rom kringlöpa allehanda rykten om
utbrustna oroligheter, i anledning af påfvens
död. Jemnför man likväl data på de under-
rättelser, som härom ingått till Paris, Marseil!e
och Närnberg, med hvad som förekommer i
omedeibara uppgifter från Rom af den 6 Juni,
hvilka äro de sednaste bland alla, så inskränkte
sig alltsammans ännu till gissningar, uppkomna
i Rom genom de der vidtagna försigtighetsmått
emot möjliga oroligheter och genom hotelserna
med upplopp. Samtliga inom kyrkostaten vi-
stande kardinaler hade nemligen i föregående
veckan inhändigat anonyma bref, innehållande
varningar jemte hot med snart uppror, i hän-
delse kyrkostatens invånare ej möttes med tids-
enliga förbättringar i lagarne och förvaltningen
samt, framförallt, med det hittulls vägrade bi-
fallet till de föreslagna jeravägsanläggningarne
inom piåfvestaten. De vidtagna: försigtighets-
måtten bestodo deri, att 80 kanonierer jemte
några artilleripjeser hade utryckt den 4 från
Rom, på väg åt Ancona, och att ett stort an-
tal artillerister bade 2ffärdats dit i vagn, dagen
derpå, för att förstärka påfliga besättningen der-
städes. Huruvida denna förstärkning var så helt
och bållet rigtad mot de befarade upprorsför-
söker, och ej lika mycket emot den vigtiza
fästningens besättande än en gång med främ-
mande krigsmakt, lemnade man osagdt tills
vidare.
Sedan konungen af Neapel återkommit till
sin hufvudstad på fasta landet, tror man sig
veta anledningen till hans korta besök på Si-
cilien, och att detta isyftat annat än blott en
lustresa. Man fruktar nemligen en landstigning
af Carbonari från Malta, och i förening dermed
ett vådligt utbrott af Siciliznernas blott svagt
uaderiryckta men djupt rotade hat emot nea-
politanerna i allmänhet och neapolitanska öf-
verväldet i synnerhet. Man befarar till och
med att prinsen af Capua, hvilken sedan nå-
gra minader vistas på Malia, skuile vilja taga
del i landstigningsförsöken; och i följd deraf
sägas de strängaste befallningar vara utfärdade
att häkta prinsen, om han landar på Scilien,
och genast föra honom till Nespel. Konungens
andre bror, prinsen af Saierno, som nu vistas
i Paris och fordom var bestämd till konung
på Sicilien, är den, som ibland alla det neapo-
litanska konungahusets ledamöter rjuter stör-
sta tillgifvenheten på ön, men man söker sorg-
fälligt aflägsna honom från all beröring med det
hvälfningsdigra vulkanlandet. Den utomordent-
ligt. verksamme konungen kan blott med möda
dölja sin grämelse, fastän han icke tycks ana,
att just den klass ibland hans undersåtare, till
hvilken han byser det tryggaste föriroendet,
utgör den mäktigaste grundkraften — om än den
djupast fördolda — för de drifbjul, hvilka Lålla
de förr eller sednare utbrytande revolutions-
anslagen i verksamhet. MHatet emellan den
landfasta och den kringflutna statens befoknin-
gar går så långt, att man sällan eller aldrig ser
Neapel nämnas i sicilianskt tryck eller Sicilien
i neapolitanskt. :
Det förljudes att konungen ofördröjligen re-
ser till Wien, att samspråka med furst Met-
ternich.
- FÖRENTA STATERNA.
Andtligen hafva segerbud anländt från gene-
ral Taylor, som hittills blott haft motgångar
att förkunna. Han har i tvenne drabbningar
slagit Mexikanerna, och återställt sina kommu-
nikationer med lawdet bakom sig. Den 29
April bade han erhållit underrättelse om gar-
nisonens i Point Isabel nödställda belägenhet,
och den 4 Maj satte han sig med sin korps i
rörelse, för att undsätta fästet, lemnande blott
300 man qvar framför Matamoras till lägrets
bevakning. Utan att stöta på någon fiende
uppnådde Taylor Point Isabel. Sedan han lem--
nat Matamoras, öppnade Mexikanerne der en
häftig kanonad på de Gvarlemnade 3509 man
under major Browns befäl. Denne försvarade
sig tappert i det väl befästade lägret, och bragte
icke blott en del af Mexikanernes artilleri till!
tystnad, utan skadade äfven en del af staden!
Matamoras. Sedan general Taylor förstärkt !
garnisonen i Point Isabel och förbättrat der-
varande fästningsverk, satte han sig den 7 Maj !
i rörelse, för att undsätta Brown, utan att af-
vakta 1ågra förstärkningar. Den 8 på e. m.
stölte han på Mexikanerna, som stodo upp-is
ställda nära floden Palo Alto, framför en små- l!
skog 2f törne. En liflig strid uppkom genast,
nvilken räckte 5 timmar, och slöts med Mexi-
kanernas flykt. Artilleriet afgjorde segren.
Mexikanerna förlorade 100 döde; Amerikaner-
na 4 döde och 40 sårade. De stridande voro:C
å Mexikanska sidan 6000 man infanteri, 800
man kavalleri med 7 kanoner; Taylor deremot!
hade blott 2300 man (antalet af hans kanoner f
ippgifves ej). Den 9 fortsatte general Taylori
sin marehe, och träffade åter Mexikanerna på
vägen till Matamor2s, 3 erg. mil från denna
stad, vid floden Resaca de la Palma, der de
innehade en fast ställning. Efter en kort ka-
nonad af nordamerikanska artilleriet, gaf gene-
al Taylor sina dragoner och infanteriet befall-
ing att storma Mexikanernas batterier. Detta
kedde; 8 kanoner togos, 3 fanor, mer än 400
ångar, hvaribland general La Vega och flere