iden skulle hafva förtroligt umgåtts med hvarandra och voro skäligen misstänkta. Vid visitatior hos Törnqvist fenns ham innehafva några vid inbrottet hos hr Falkman stulna silkesdukar, -och i Törnqvists bostad tillrättakommo dessutom två rockar, hvilka blifvit igenkända såsom stulna vid inbrottet hos skräddareåldermannen Spångberg för några månader sedan. Då undersökning anställdes hos Lundborg, funnos några assistanssedlar på åtskilliga större och mindre silfverskedar, hvilka panter nu hafva blifvit utlösta, men namnen, som på dem varit graverade, äro ganska skickligt bortslipade, så att deras egare icke så lätt kan igenkänna dem. Lundborg innehade derjemte ett par mansskor, hvilka befinnas vara stulna vid ett inbrott i en skobod vid Westerlånggatan. Lundborgs hustru innehade en hvit sidenschal och några andra persedlar, hvarti!l åtkomsten ansågs misstänkt. Hon uppgaf, att hon fått dem af sin man, och denne sade att Törnqvist gifvit honom dem. Härtill nekade Törnqvist, som föregaf att de stulna persedlar, hvilka funnits i hans ego, blifvit honom lemnade af Lundborg. Dessa uppgifter hafva de tilltalade vid flera förhör vidhållit. Emot Götherström har blott förekommit, att han umgåtts med den ene af de andra tilltalade, och att han var i sällskap med honom, då denne skulle häktas. Polisundersökningen dem rörande är ännu ej afslutad; i går häktades ännu en part i detta mål, en mansperson vid namn Holmgren, hvilken innehade ett par stöflar, som blifvit tillgripna vid det ofvan omförmälde inbrottet i en skobod vid Westerlånggatan. — En f. d. skomakare, vid namn Johan Kandell, gick i fredags upp i ett hus vid Lilla Vattu: gränd för att tigga; han fann der en silfvergrädd:. kanna stående i ett för tillfället menniskotomt kök han tillegnade sig den lilla pjesen och begaf sig bort dermed. På eftermiddagen försökte tjufver att afyttra gräddkannan hos en handtverkare; mer denne, i stället att ingå på handeln, qvarhöll der misstänkte och skicka:e efter en polisuppsynings man. Nu sökte Kandell rädda sig genom att o blygt påstå, det han aldrig innehaft kannan, mer då han snart insåg att hans nekande ej kund hjelpa honom, erkände han tillgreppet. Efter po lisförhör blef målet remitteradt till kämnersrätten — Förlidne fredagsafton föreföll ett vildt upp träde på ett kaffehus vid Kråkgränden. Polisrap porten derom innehöll följande: Två mansperso ner i rusigt tillstånd inkommo på kaffehuset kl omkring 9, och efter att hafva intagit någon för täring, sökte de ställa till gräl med andra närva rande personer, hvilket dock icke ville komma farten, enär dessa sednare skyniade att aflägsn sig. Värdinnan på kaffehuset bad de begge druck na männen gå sin väg, men bärtiil voro de ick hågade. De roade sig i stället en stund med at söndersparka dörrarne, sönderslå bord, stolar, taf ior, en ljuskrona och en större spegel; hvarpå de! ene karlen med en stolsfot tilldelade värdinnan et slag i hufvudet, hvaraf större åkomma följde. Nä under dessa tidsfördrif det lidit fram emot elfva tiden, ankom polisbetjening, på budskickning; d begge våldsverkarne ville nu ej besvara frågorn om namn och. bostad, hvadan de blefvo med pa trull afförda till Stadshushäktet. Här upplyste de att den ene var skeppare och den andre hans ma tros, begge från Waxholm. Vid polisförhöret ville de tilltalade icke obe tingadt medgifva hvad som fördes dem till las Fiera persoacr, än de, skulle vid det angifna till fället hafva förgått sig. Härom vanns ingen full ständig upplysning. Saken uppgjordes sålunda, at de tilltalades husbonde, en rådman från Waxholm framträdde och åtog sig att med 50 riksdaler god: göra hvad de möjligtvis brutit; och nu summerad polismästaren det ena med det andra, böter oc skadeersättning, så att räkningen gick ihop. ——EEOSNTEIEOEEOESEESESEEET SETS RKS