irgen annan skulle få smörgåsen? — Sv: När
Maja Stina kom in i köket omkring kl. elfva,
för att tvätta potatis till middagen, gaf jag
henne smörgåsen. r
Fr. Åt hon genast upp den? — Sv. Hon åt
deraf i köket och tog med sig det öfriga åt
källaren, der potatistvättningen verkställdes. -
Fr. Hyad betydde. mammas yttrande: om
Maja Stina Varit henne trogen, hade detta
icke händt? — Sv: Jag hörde ej mamma säga
så och känner ej om Maja Stina afvetat, att
Forssberg - skaffat gift eller talat om det för
någon.
Fr. Ransakningen upplyser, att Maja Stina
Forssberg blifvit sjuk redan vid ankomsten till
källaren. Fick Maja Stina mera gift än kon-
trollören? — Sv. Jag kan ej säga så noga om
Maja Stina fick -hälften af giftet eller mera.
Fr. Önskade Hedda Thorman, att Maja Stina
skulle komma bort? — Sv. Nej.
Fr. Har Hedda Thorman ej haft någon kun-
skåp om brottet? — Sv. Nej.
Fr. Hvarföre fruktade ej niamma och Sofi
lika mycket för gossen Forssberg som för hans
syster Maja Stins? — Sv. Vi voro så säkra på
bonom, att han skulle tiga, ty han hade lof-
vat det.
Fr. Hade Maja Stina hotat; att tala om nå-
got och hvad? — Sv. Jag tror, att Maja Stina
frågat sin bror hvar giftet blifvit af.
Fr. Talade aldrig Maja Stina med Sofi? —
Sv. Msja Stina frågade en gång: har mamsell
fått det Gustaf skulle skaffa?
Fr. Hvad svarade Sofi? — Sv. Ingenting. Jag
lemnade benne och gick in.
Fr. Visste Maja Stina att hon dog af förgift?
— Sv. (efter någon begrundning). Det visste hon
väl ej. Hon sade blott, att hon var rysligt sjuk.
Fr. Visste pappa det? — Sv. Han yttrade åt
doktorn, att pappa troligen blifvit sjuk af spe-
naten.
Fr. Hvarföre bar Sofi ända hittills förtegat
och först nu bekänt sitt brott? — Sv. Jag har
velat fria mamma från häktet. (Sofis ögon fyl-
las med tårar. Hon torkar bort dem med sin
näsduk.) Jag hade lofvat att taga brottet på
mig.
Fr. Har m: mma bedt Sofi derom? — Sv. Nej.
Fr. Hvarföre har Sofi nu brutit sitt löfte?
— Sv. Jag har nu suttit så länge der nere i
mörker.
Fr. Har Sfi ingen annan anledning att åbe-
ropa för sitt erkännande? — Sv. Jag har ej
baft lugn och ej kunnat sofva om nätterna.
Fr. På hvad sätt har detta tillstånd gifvit
sig tillkänna? — Sv. Jag har tyckt mig hafva
gjort så illa, att det vore bättre säga sanningen.
Fr. Har Sofi med traktörskan Brandstedt skic-
kat den helsnivg till fru - Ekvall, att Sofi aldrig
skulle röja mamma? — Sv. Jag påminner mig ett
sädant yttrande till madam Brandstedt, men min-
nes ej, om jag bad henne framföra det såsom en
helsning till mamma.
Fr. Hvad hade Sofis mor lofvat för det Sofi
skulle åtaga sig förgiftningssaken? — Sv. Hon lof-
vade ingenting. Det var jag, som :lofvade henne
att taga brottet på mig.
Fr. Trodde Sofi, att hon skulle få nåd? — Sv.
Jag tänkte, att det ej skulle-bli så svårt... Jag trod-
de ej, att jag skulle få sitta i så svårt mörker som
det, hvarti jag suttit.
Fr. Kanske har Sofi nu aflagt sin bekännelse
endast för att slippa ur mörkret, och att alltsam-
mans är osanning? — Sv. Nej.
Fr. Tror Sofi att mamma vill bekänna om hon
får höra hvad Sofi nu sagt? — Sv. Jag kan ej
veta hvad mamma säger.
Fr. Vet Sofi ingenting om Hedda Thormans till-
stånd och om blodlefrarne i kappan? — Sv. Det
var Palmsöndagen, de voro i kappan. Jag vet ej
hvems de voro.
Fr. Hvad tänkte eller trodde Sofi? — Sv. Jag
trodde, att de kommo från Hedda Thorman, eme-
dan jag tyckte, att hon var i grossess, och detta
rykte var dessutom allmänt.
Fr. Var hon lika tjock efter som före Palmsön-
dag? — Sv. Ja. (Uppehåll.) Många tyckte så,
andra. så,
Fr. Hvad tycker Sofi? — Sv. Jag tycker att hon
är oförändrad.
Fr. Hade ej Sofi och Hedda något förtroende
sins emellan? — Sv. Nej.
Fr. Talade ej Hedda Thorman med Sofi om Hed-
das umgänge med Sofis bror Wilhelm eller någon
annan? — Sv. Nej.
Fr. Agde Wilhelm ingen medvetenhet af förgift-
ningen? — Sv. Nej.
Fr. Talte mamma och Sofi aldrig med Wilhelm
derom? — Sv. Nej, aldrig.
Fr. Sofi erinrar sig huru ransakningen uppda-
gar, att Wilhelm yttrat sig gerna vilja ärfva-och
änekat att han hade litet hvitt och så vidare;