FÖREDRAG PÅ SVENSKA SLÖJDFÖRENIN-
GENS HÖGTIDSDAG DEN 5 JUNI, AF Hr
BOKTOR BERG.
NATIONALLYNNETS INFLYTANDE På SLÖJDERNA.
Red. bar förut i korthet redogjort för ifrå-
gavarande bögtidsdag, och inför nu till en bör-
jan nedanstående benäget meddelade föredrag.
Vi hoppas snart blifva i tilifälle att äfven er-
hålla hr mag. docens Siljeströms.
Då styrelsen af Svenska Slöjdföreningen be-
hagat hedra äfven mig med en anmodan, att
vid detta tillfälle uppträda bland de talare,
som skola helsa den nya stiftelsen, så har jag
ej kunnat vägra, derföre att jag i uppdraget sett
ett kärt tillfälle, att å mina embetsbröders,
läkarnes, vägnar åt Svenska Slöjdföreningen bju-
da ett hjertligt välkommen, — att lyckönska
stiftarne till framgången af deras ädla bemö-
dande, — att lyckönska arbetarne till de rika
bildningstillfällen, som åt dem öppnats, — att
lyckönska fäderneslandet till det svenska sinne,
som uppfattat företagets vigt.
Det gifves intet lefnadsförhållande, intet lef-
nadsvilkor, som ej kan medföra sina egna men-
liga och störande inflytelser på helsan.
Bland alla lefnadsförhållanden finnes måhbän-
da intet, som i större antal bopar farorna för
helsan, än slöjdeidkarens — åtminstone i vissa
näringsgrenar.
Menniskovännen ser med djup smärta, hur
den konstflit, som mången gång med yttersta
ansträngning och möda knappt förmår insamla
den nödtorftigaste bergning af arbetet, för att
bereda oss ämnen för våra behof ellår njutnin-
gar, ofta dag från dag undergräfver sin helsa,
och snart för tidigt faller offer för yrkets o-
sundhet.
Trogen sitt vårdande kall, har ock läkare-
konsten haft all möda ospard, att utfinna orfå-
kerna till och medlen emot de faror, som ej
blott det ansträngda arbetet i allmänhet, utan
ock vissa yrken företrädesvis för helsan med-
föra.
I de länder, der behofvet gjort sig mest gäl-
lande, der statsskicket medgifvit vetenskapens,
läkarekonstens ingripande i det stora hela, se vi
ock en ordnad allmän helsovårdspolis allt mer
oc mer utsträcka en vaksam och skyddande
hand öfver de flesta grenar af industrien.
Hos oss befinner sig industrien ännu långt
ifrån den ståndpunkt, der hon så menligt in-
verkar på he!san, och der dess menliga verk-
ningar äro för en a!lmän helsovårdspolis åtkom-
liga — hos oss ligger det ännu mycket mera
inom den enskildes förmåga att genom egen om-
tanka skydda sin helsa — hos oss är läkarens
åtgärd ock mera inskränkt till vexelverkan med
enskilde personer.
En allmän sundhetspolis, om den hos oss re-
dan af lokalförbållanden och statsskick är för-
svårad, är ock ännu af industriens förhållan-
den mindre trängande påkallad.
Då det imedlertid alltid är en sanning, att
ordning i lefnadssättet, ordning i helsans vård
är en arbetets häfstång lika mäktig, ja mäkti-
gare än någon annan, så innebär ock denna
sanning eti öppet erkännande, att läkarekon-
ten måste med tacksamhet åse, med ifver un-
Iderstödja Slöjdföreningens sträfvande att i ar-
etet införa ordning och sedlighet — att Slöjd-
öreningen vill med beredvillighet möta, med
livar understödja läkarekonstens bemödanden
ör en bättre helsovård inom de arbetande
lazsgerna