STOCK UTOL. De på f. m. ankomna utländska poster medförde tidningar från Paris af d. 24, från London af d. 26, samt från Hamburg af d. 29 Maj. FRANKRIKE. Budgeten går med stormsteg fram i depuieradekammaren och en stor del af ledamöterna hade redan anordnat sin hemresa till sista dagarne af Maj och början af innevarande månad. Pärskammaren skulle den 27 börja företsga Lecomtes mål. Man väntar att en stor pärs utnämning kommer att ske efter denna sessionens slut, hvaribland marskalk Bugeaud nämnes. Prinsen af Joinville var redan på kryssning vid Hieriska öarna, med första divisionen af sin eskader. Den andra skulle oförtöfvadt lemnal Toulon. Ifrån Alzier berättas under den 17 Maj, at! araberna i Uarenserisbergen flytt undan till de otillgängligaste trakterna, då Bugeaud ditkommit; samt att hertigen af Aumale och generalt Jussuf operera i södern, der den sistnämnde gjort flera razzias hos de arabstammar i öknen, hvilka lemnåt Abd-el-Kader biträde och underrättelser. Hvar denne var visste man ej; men man befarade mycket att han lyckats komma in på marockanska området, då han säkert kommer att åter komplettera sin Deira, hvilken eljest nu lärer befunnit sig i en ganska usel belägenhet. Ifrån Oceanien hade man underrättelser till den 43 Januari. Sakerna synes der stå på samma betänkliga fot för fransmännen com förut; men Bruat fortfar att i trots af alla svårigheter, garnisozens svaghet och sin eskaders otillräeklighet, bekämpa moitståndet. Han hade sändt fregatten Uranie, ehuru det fattas 60 man i dess besättning, för att underkasta den lilla ön Huahin och äfven Borabora; men ransmännen få åskåda huru de ota ankommande engelska fregatterna tillföra drottning Pomare alla förnödenheter för en liten sjömakt. Den 42 Jan. hade fyra goeletter med drottningens flagga liggat vid Borabora, lastade med bränvin och biblar. Den 23 skulle åter en stor revy hållas med garnisonen i Paris, hvarvid Ibrahim Pascha skulle vara närvarande. För julifestens firande hade kamrarna anslagit 200,000 francs. Den 11 Juli skola de nya valen börja. I Elboeuf har varit ett upplopp af arbetarne; detaljerna omnämnas icke. Journal des Dåbats, berättar, att br de Lagreng, då han med frarska missionen återvände från China öfver Indien, der träffat prins Waldemar at Preusser, hvilken bivistat engelska armeens fälttåg mot Sikbernpa, samt att prinsen derpå medföljt på franska ångfartyget Archimedes,, som förer honom fram till Suez. SPANIEN. Lägret vid Valladolid skall blifva 42 till 15,000 man starkt, Enkedrottning Maria Christinas intriger för att genomdrifva giftermålet mellan drottningen och grefven af Trapani, fortfara med all ifver, oaktadt det ogillande detta möter i allmänna tänkesättet. NEDERLAND. Journal de la Haiie meddelar åtskilliga detaljer om det lån al 400 millioner francs, som franska tidningar omtalat att furst Czartoryski upptagit, under namn af Polska kassans lånp. En del af detta är öfvertaget af franska och engelska bankirshbus, till 50 prec. Hr Boset i Nantes är direktör för sällskapet. Många legitimister och israeliter äro deltagare i detsamma. Grefve Harcourt är ordförande i det råd, som har allmänna uppsigten öfver transaktionen 0. s. v. STORBRITANNIEN. Den 25 Maj började den stora striden i öfverhuset om spanmålsbillen. Dess andra läsning stod då på föredragningslistan. Diskussionen öppnades af ministern lord Ripon med ett långt tal, i hvilket han utvecklade skälen för den stora förändringen, som ministrarne föreslagit. Honom följde hertigen af Richmond i en högst häftig filippik emot ministrarne, hvilken började med förslaget att uppsjuta billens läsning på 6 månader (den parlamentariska termen för afslag). Om spanmålsbillen ginge igenom och blefve lag, så skulle, enligt hertigens förmenande, thronen vackla, kyrkan blifva nedtryckt, de brittiska statsinrättningarne råka i fara, lycka och lugn förvandlas i elände och uppror. Naturligtvis talades mot och med i RET SANS SKE NES ET ENSE RATE —JtS—r————-n——2x22 85 85X?HXz. 15