STOCK UTOL.
De på f. m. ankomna utländska poster med-
förde tidningar från Paris af d. 24, från Lon-
don af d. 26, samt från Hamburg af d. 29 Maj.
FRANKRIKE.
Budgeten går med stormsteg fram i depuie-
radekammaren och en stor del af ledamöterna
hade redan anordnat sin hemresa till sista da-
garne af Maj och början af innevarande månad.
Pärskammaren skulle den 27 börja företsga
Lecomtes mål.
Man väntar att en stor pärs utnämning kom-
mer att ske efter denna sessionens slut, hvar-
ibland marskalk Bugeaud nämnes.
Prinsen af Joinville var redan på kryssning
vid Hieriska öarna, med första divisionen af
sin eskader. Den andra skulle oförtöfvadt lemnal
Toulon.
Ifrån Alzier berättas under den 17 Maj, at!
araberna i Uarenserisbergen flytt undan till de
otillgängligaste trakterna, då Bugeaud ditkom-
mit; samt att hertigen af Aumale och generalt
Jussuf operera i södern, der den sistnämnde
gjort flera razzias hos de arabstammar i ök-
nen, hvilka lemnåt Abd-el-Kader biträde och
underrättelser. Hvar denne var visste man ej;
men man befarade mycket att han lyckats kom-
ma in på marockanska området, då han säkert
kommer att åter komplettera sin Deira, hvilken
eljest nu lärer befunnit sig i en ganska usel
belägenhet.
Ifrån Oceanien hade man underrättelser till
den 43 Januari. Sakerna synes der stå på
samma betänkliga fot för fransmännen com för-
ut; men Bruat fortfar att i trots af alla svå-
righeter, garnisozens svaghet och sin eskaders
otillräeklighet, bekämpa moitståndet. Han hade
sändt fregatten Uranie, ehuru det fattas 60
man i dess besättning, för att underkasta den
lilla ön Huahin och äfven Borabora; men rans-
männen få åskåda huru de ota ankommande en-
gelska fregatterna tillföra drottning Pomare alla
förnödenheter för en liten sjömakt. Den 42
Jan. hade fyra goeletter med drottningens flagga
liggat vid Borabora, lastade med bränvin och
biblar.
Den 23 skulle åter en stor revy hållas med
garnisonen i Paris, hvarvid Ibrahim Pascha
skulle vara närvarande.
För julifestens firande hade kamrarna ansla-
git 200,000 francs.
Den 11 Juli skola de nya valen börja. I
Elboeuf har varit ett upplopp af arbetarne;
detaljerna omnämnas icke.
Journal des Dåbats, berättar, att br de
Lagreng, då han med frarska missionen åter-
vände från China öfver Indien, der träffat prins
Waldemar at Preusser, hvilken bivistat engel-
ska armeens fälttåg mot Sikbernpa, samt att
prinsen derpå medföljt på franska ångfartyget
Archimedes,, som förer honom fram till Suez.
SPANIEN.
Lägret vid Valladolid skall blifva 42 till
15,000 man starkt,
Enkedrottning Maria Christinas intriger för
att genomdrifva giftermålet mellan drottningen
och grefven af Trapani, fortfara med all ifver,
oaktadt det ogillande detta möter i allmänna
tänkesättet.
NEDERLAND.
Journal de la Haiie meddelar åtskilliga de-
taljer om det lån al 400 millioner francs, som
franska tidningar omtalat att furst Czartoryski
upptagit, under namn af Polska kassans lånp.
En del af detta är öfvertaget af franska och
engelska bankirshbus, till 50 prec. Hr Boset i
Nantes är direktör för sällskapet. Många legi-
timister och israeliter äro deltagare i detsamma.
Grefve Harcourt är ordförande i det råd, som
har allmänna uppsigten öfver transaktionen 0. s. v.
STORBRITANNIEN.
Den 25 Maj började den stora striden i öf-
verhuset om spanmålsbillen. Dess andra läs-
ning stod då på föredragningslistan. Diskus-
sionen öppnades af ministern lord Ripon med
ett långt tal, i hvilket han utvecklade skälen
för den stora förändringen, som ministrarne fö-
reslagit. Honom följde hertigen af Richmond
i en högst häftig filippik emot ministrarne, hvil-
ken började med förslaget att uppsjuta billens
läsning på 6 månader (den parlamentariska ter-
men för afslag). Om spanmålsbillen ginge ige-
nom och blefve lag, så skulle, enligt hertigens
förmenande, thronen vackla, kyrkan blifva ned-
tryckt, de brittiska statsinrättningarne råka i
fara, lycka och lugn förvandlas i elände och
uppror. Naturligtvis talades mot och med i
RET SANS SKE NES ET ENSE RATE
—JtS—r————-n——2x22 85 85X?HXz. 15