huruvida redan utfärdade privilegier från förvaltningens sida kunna gifva en presumtiv eganderätt eller åtminstone företrädesrätt äfven till de hemmans skogseffekter, hvilkas egare ej ingått någon oviskorlig förbindelse, och om denna presumtiva rätt kan vara starkare, än hemmansegarnes lag: liga rätt att få fritt disponera afkastningen af sin jord. i Detta är den ena delen af frågan, hvars afgörande likväl icke kan vara tvifvel underkastadt, och, medgifvom det, icke heller blifvit helt och hållet så behandlad af bergskollegium i tillämpningen, fastän koll. i ofvanstående räsonnemang tyckes utgå ifrån antagandet af den presumtiva rättigheten såsom en princip, då koll. talar om användandet af andras tillgångar. Den andra delen af frågan är den, huruvida det är nyttigt och statsklokt för handteringens bästa det hela, att medgifva den lagliga dispositionsrättens uiöfning i hela dess vidd, eller om en fortfarande inskränkning deri bör kunna ega rum ifrån synpunkten af statens förmynderskap öfver den enskilda hushållningen. Det är i detta sednare afseende vi äre af olika tanka med kongl. bergskollegium. Otvifvelaktigt får medgifvas, stt genom proklamerande af tillverkningens frihet, d. v. s. genom denna näringsgrens försättande i paritet med andra fabrikationer, komma en del af de hittills genom privilegier mot medtäflan skyddade bruken att förlora, andra åter, som äro bättre belägna för transporter o. s. v., att vinna, äfvensom det är antagligt och troligt, att skogarna på vissa punkter skola hårdt anlitas, i synnerhet i början, och intill dess en rationell skogshushållning hinner göra sig, gällande. Men å andra sidan måste tagas i betraktande följande omständigheter: Ett industrielt privilegium från statens sida kan egentligen icke innefatta annat än et: herättigande att drifvaen näring och icke något monopol eller intrång på andras framtida rättighet, hvarpå bästa beviset är, att ingen satt i fråga statsmakternas rätt att ändra författningen. Ett sådant privilegium kan således icke heller innefatta någon ovilkorlig försäkran om vinst eller utkomst af företaget, hvilket alltid beror, dels af konjunkturen, dels af den enskilda omtankan. Dernäst kommer, att det utan tvifvel vore väl om alla bruksegare, likasom öfverhufvud alla menniskor, till evinnerlig tid kunde vara försäkrade om sin bergning; men sakernas gång är nu en gång sådan, att det icke kan ske. Man måste då framför allt i näringar, som skola täfla på den utländska marknaden, söka följa med sin tid både i det ena och andra. Detta är t. ex. skälet, hvarföre det alltid anses statsnyttigt att gynna införandet af uppfinningar, som nedsätta produktens tillverkningskostnad, om än många af de varande idkarne i samma branche derigenom för en viss period blifva lidande, Härefter förekommer ytterligare och mera specielt angående de af bergskollegium åberopade privilegiirättigheterna till kolfång, att, ehuru sådana finnas på papperet, existera de numera redan icke i verkligheten, der ej särskilda bindande kontrakter försäkra derom, utan hemmansegarne sälja till den af bvilken de få bäst betaldt, hvilket också är det naturliga och något som man ej bör motverka, då det höjer skogens värde ochisamma mån äfven uppmuntsar till en förbättrad skogshushållning: Slutligen skall man ock, i denna som andra näringar, snart få göra den erfarenheten, att totalsumman af de enskilde alltid i längden hushålla bättre för egen räkning under en fri täflan, än staten ken göra det för deras räkning. En enkel innanläsning är tillräcklig, för att visa meningen af denna artikel, om ligger alldeles klari i dagen och som i afseende på sjelfva hufvudfrågan, mellan privilegiisystem eller icke privilegtisystem, öfverensstämmer med Ständernas och är motsatt mot bergskollegi:, samt byllar den friare åsigten. Imedlertid hände sig af en tillfällighet, hvars närmare omständigheter det föga gagnar att bär omförmäöla, vidare än att Red. erkänner den såsom en följd af mindre uppmärksamhet, att i Aftonbladet för onsdagen den 44 Maj kom att inflyia en insänd artikel, kallad: ,Belysning al det vid 4841 års riksdag af Ekonomiutskottet framställda s. k. liberala förslaget till s, k. smidesstadga. Uti denna artikel finnas åtskilliga efter vår tanka grundade anmärkningar emot detaljerna af näranda förslag, men det innehåller, derjemte eti obilligt och med afseende på tonen obehörigt bittert klander af sjelfva bufv rudprincipen, neml. näringens emanciperande i afseende på verkstäder och smidesbelopp ur det fordna förmynaderskapssystemet, och hvilket klander alldeles strider emot den opinion, Redaktionen sjelf yttrade den 9:de. Denna artikels införande föranledde sedan, att vid sjelfva smidesförfattningens meddelande lördagen d. 46 dennes, en annan person än den som skrifvit artikeln af d. 9 Maj, och hvilken då var frånvarande, uti ett beledsagande omdöme om denna författning hade kommit att upptaga efter den insända artikeln ett omdöme, som till någon del stod i strid mot det föregående. Af allt detta kunde onekligen den slutsats dragas, att redaktionen, emot sin vana, varit inkonseqvent i denna fråga. Men det borde dock icke för någon, som följt våra framställningar i saken, vara tvifvelaktigt, att det tydliga och motiverade omdömet i artikeln af d. 9 Maj till förmån för den friare åsigten utgjorde redaktionens verkliga mening i denna sak, så att icke den insända artikeln eller ett par derifrån bärledda, i förbigående yttrade, af misstag tillkomna, ord borde tillräknas redaktionen. Imedlertid har det nu inträffat allde-, Jar Trvärtanmn Le ss datltmn avnan titlning tagit nAanr