Re, ICE: Ev SMA SU SE BART. SE RE SE
skulle vilja utsätta sig för origtiga faktiska upp-
gifter, meddela vi här de interessanta upplys-
ningar i den vägen, som artikeln erbjuder. Se
här det hufvudsakligaste:
Algeriens operations-teater har 250 franska
lieues i längd och en mycket föränderlig djup-
lek, sem i medeltal kan beräknas till omkring
40 lieuss, bvad sjelfva den intagna vidden an-
går; men i militäriskt afseende är den så att
säga oändlig, emedan våra kolonner bafva ryckt
fram ända tll nära 400 löeuves från kusten: de
hafva seit Laghouat och torde snart intränga i
Djebel-Amur. Våra fiender bland araberna kun-
na fördjupa sig ännu längre, utan svårighet.
Landet är afskuret af berg, öfver hvilka en-
dast, rå längre afstånd från hvarandra, några
för mulisnor användbara gångstigar slingra sig
skorpa, af stormvmdar hemsökta berg,
;ra nästan oöfverstigliga hinder för ge-
menskapen mellan de förnämsta dalarna. Öf-
vergången kan blott ske en för en, i fall mot-
stånd ifrågakommer, och sedan våra tiraljörer
efterhand bemäktigat sig alla de bergstoppar,
som beberrska gångstigarne. Man kan deraf
föreställa sig de faror, som äro förenade med!
sångar. Hvarje minut kan transpor-
tens marche bindras af en packning som vrider
sig, ei af en mulåsna som stupar, och vid
hvarje utgång ur ett pass måste man låta flan-
körerna samla sig och återställa marche-ord-
ningen.
På detta sätt nödgas man använda många)
timmar för ait framtåga en enda fjerdings väg; det:
är derföre som det händer, att då spetsen af!
en kolonn satt sig i marche kl. 5 på morgo-
nen, kan ej dess eftertropp börja att aftåga från!
bivouac-platsen förr än kl. 40 f. m. och ickej
hinna fram till det nya lägret förr än långt:
fram på natten. Och hvilken sträcka har den j!
då med så svåra mödor genomtågat? Tre MN
;
dessa ö
fyra franska mil på det aldrahögsta. !
Alia dessa dröjsmål förökas i stark propor-!
tion, i samma mån mera kavalleri och tross
erfordras; ty dessa delar af kolonnen äro de
svåraste att hålla samman, att föra fram på de
elaka vägarna, att beskydda emot fiendens eld, !
förallt att förse med sina behof.)
itet som i verkligheten erfordras för
Afrikas mujåsnor och. hästar, aftyna de synbart, j:
efter några dagars marche i dessa klippor der!
de icke finna bete, och vinter- äfvensom höste- 1
tiden, finna de icke en gång något sådant: på l
slättbygden. Detta förklarar kavalleriets betyd-
liga förluster under det sista fälttåget. Vi skola
längre iram finna, hvarföre Abd-el-Kader befin-
ner sig i en vida bättre belägenhet, så väl för
att kunna underhålla sitt kavalleri, som för att
kunna genomlåga de tillfälligtvis lämpligaste
trakterna. Det som redan blifvit sagdt, visar:
imedlertid att man nödgas misstro de strategiska
planer, som uppgöras efter militär-kartorna öf-
ver detta land, och på hvilka oöfverstigliga
bergskedjor blott synas såsom små svarta strim-
mor, hvilka man tror sig vara ifrån, endast man!
någonstädes på deras sträckning finner ordet
tenyahp.
Men om det fattas vägar öfver bergen, fattas
ännu mera broar öfver vattendragen. Det ärl:
väl sanpt att de flesta kunna vadas öfver, mnä-
stan på de flesta punkter, men härifrån måste
likväl undantagas två tidpunkter, under hvilka
man icke alls kan påräkna detta öfvergångssätt,
såväl till följd af vattnens djup, som forssarnes
hastighei. Detta var den enda orsaken till att
anfallet mot Emirens Deira (det läger, der han
har sitt barem, sin skatt och öfrige dyrbara
tillhörigbeter) helt och hållet misslyckades. —
Det är dylika binder, som ej oroa en strategist
i kammaren: denne slår lätt en brygga, för-
följer och tager en Deira 0. s. v.; men olyck- ji
ligtvis finnes ej denna brygga till. Man måste
beklaga, i militärvetenskapens interesse, att in-
tet brosiagningssystem, inrättadt för att trans-
porteras på muläsnerygg, ännu på ett tillfreds-:
ställande sätt löst problemet att passera floderlt
och bråddjup i bergstrakter. S
Ändiligen återstår att omtala ett stort mate-!J
rielt och moraliskt hinder, nemligen tillvarelsen li
af flera mycket vidsträckta trakter, som ännu :!
alldeles icke äro underkufvade, såsom kabyler- i
nas områden vid Jurjura, Collo, om. fl. Dessall
massor afstänga helt och hållet Bugien och Gi-lc
gellyen; de hindra de direkta kommunikatio-!
nerna mellan Bona och Philippeville, mellan ls
l
i
1
t
E
t
S
S
-— P-
NN OO tr m md ova Ph mr Ar spm mmh fM bir mr bee Gt Rh Jan Ar
Constantineh och Algier; och dessa äro omstän-
digheter, bvilkas menliga verkan man icke kan
afbjelpa, utan att undandraga till bi-operationer
vida större styrka än den man skulle behöfva
till bufvudföretaget. Dessutom äro dessa län-
ders sjelfständighet en ständig protest emot fran-
ska eröfringen, tjena till fristäder för alla miss-
nöjda, och åberopas såsom exempel af alla arab-
höfdingar och muhamedanska prester, då dessa
påyrka och predika det heliga krigety för de
arabstamrmar, som eljest tillhöra oss.
Denna topografiska öfversigt af Algerien, be-lc
traktad såsom: krigs-teater, bör vara tillräcklig !
för alla män med omdöme, att kunna rätt upp-r
skatta den otacksamma och svåra rolen, som l(
blifvit uppdragen åt anförarne för franska styr-t
kan. Man skall deraf finna huru svagheten afli
de korpsers numerär, som der kunna användas, ls
förklaras: af beholvet att utsprida dem, till ettjr
stort antal, på landets vida yta, för att skyddals