TURKIET. Sultan väntades till Rustsehuk den 40 Maj och skulle der högtidligen emottagas af fursten af Serbien, som med senatspresidenten Peiro nievisch och senatorn Garaschin hade afrest från Belgrad och mediört en skänk åt storherrn om 400 060 dukater. Från furstaruve al Moldau och Wellschiet påräknades äfven dylika vasallskänker; sultans resa troddes komma att för dem medtaga flera års utskylder. De tre furstårne sägas ha från sina agenter i Konstantinopel fått en vink om att hålla sig i beredskap med blanka dukater, (förmodligen kremnilzer, om A,007 svensk dukat hvar). RYSSLAND. . En kejserlig rysk ukas af den 8 April innehåller en ny tariff på knut, piskrapp och spö för vissa fall; 10 till 20 knutslag skola förvardlas till 30 piskslag och så i pröfbrtion — alltså med en latitud i proportion af 400 proeent — och der piskstag förut voro bestämda, förvandlas de till spö. — I Tifflis afstraffaces den 24 och 22 Mars ett röfvareband, på det sättet att anförarne Agatsehan Oglu och Gosechmi Ibrehim Oglu hängdes, men de öfrige sändes, med eller utan föregående kroppsstraff, på tvångsarbete till Siberien. KAUKASUSLÄNDERNE. ; Öfver Tiflis och Odessa hade underrättelse ankommit till Konstantinopel, att Scharmil, i spetsen för 40,C00 man, angripit ryssarne, och drifvit dem ur deras ställningar vid kaukasiska gränsen, sedan de lidit en ansenlig förlust. Inga detaljer medderas. MEXIKO. Från Verecruz bar men underrättelser af d. 4 April, bvilka gifva all anledning förmoda, att en ny hvälfning står för dörren i detta land. Soldaterne hade börjat att öppet förklara sig för Santa Anna, och general Almonte, som blifvit utnämnd till mexikansk minister i Paris, hade på sin resa till Europa tagit vägen om Havanna, der Santa Anna uppehåller sig, för att göra denne förslag, som stodo i sammanhang med hins återväsdande till Mexiko. Det sades i Verscruz, att Santa Anna redan med nästa paketskepp var att ditvänta. Paredes skall sjelf vilja afstå makten åt Santa Anna. Den förres monarkiska tendenser hade gjort hozom hatad, och han hade ej vetat annat imedel att i sin förligenhet tillgripa, än att förbjuda tidningarne all diskussion om de olixa statsformerne. I en proklamation hade Psredes förklarat, att han icke ansåg sig utan kongressens samtycke kunna vidtaga offensiva steg emot Förenia Staterna, hvarföre han ämnade hänskjuta denna angeiäzenhet till nist sammanträdande konzress. Imedlertid bade han, såsom förut blifvit nämndt, nästan på skymfligt sätt tillbakavisat nordamerikanska sändebudet, hr Slide. Denne hide d. 34 Mars inskeppat sig till Förenta Staterna. Mexikanska regerivgen hade begärt Englands och Frankrik-s bemetdling i tvisten med Californien. Tsupperne vid Texanska gränsen, under general Ampadias befäl, hade till större delen insurgerat. Alven bland d2 nordamerikanska trupperna i Texas, hvilka till en s:or del bestå af utlänningar, rådde stark desertion. AUSTRALIEN. På Nya Zeland hade engelska briggen Falco strandat vid Wengawai, hvarvid infödingarne i förening med europeisk mobb plundrat vraket. En ombord befintig nordamerikansk konsul för Nya Z land, som medförde en stor penningesumma och vigtiga papper, tog sin tillflykt i en ansedd europes hus och blef der skyddad af den bättre sinnade europeiska befolkningen, som nätt och dag höll beväpnad vakt om honom, till dess ett annat skepp anlände, som tog honom och besättningen på Falco ombord. — Hans Maj:t Konungen bar genom danska härvarande ministern grefve Moltke blifvit af Konungen i Danmark inbjuden att, jemte öfriga kongl. familjen, besöka Köpenhamn under vistandet i Skåne denna sommar, samt derunder gästa wd det Wanska hoivet. Det säges likväl, att något bestämdt svar härom icke ännu blivit lemnadt. Gruadlagens stadgande, att, i