Glaubenschaft, hvarom Held o. Corvin tal
på hvad helst hierarker och despoter dekret
rat, utan från en genom vetenskap renad, 4
vidskepelsens bojor befriad och till klar öfve
tygelse blefven tro på Gud, förenad med sar
menniskokärlek och kunskap om verldens san
manhang. — 44) Kongl. Vitterhets-, Histori
och Antiqvitets-Akademiens Handlingar, XVII:
delen, med särskild titel Afhandling om Sver
ska Krigsmaktens och Krigskonstens tillstån
under Kon. Gustaf II Adolfs regering, af He
ning Hemilton. Rec. (H. J.) redogör först fc
de äldre svenska krigshistorierna af Jak. Rå
ding (af 27553), omfattande krigskonsten i Svt
rige under Gustaf I:s tid, och C. Adlersparr.
(af 4788), beskrifvande densammas tillstånd frå
Gustaf I till Gustaf II Adolf. Derpå öfvergi
han till den närvarande förtjenstfulla afhandc
lingen af Humilton, belönad med akademier
högsta pris år 4839. Rec. gör straxt i börja
sitt Lilla vanliga utfall mot vår samtid, oc
talar om buru den högbördiga adeln försvs
rat sin rätt till det rum i samhället, som vår
lagar och våra sedvanor densamma ännu till
erkänna,. Han förgäter endast härvid, att in
gen i vår tid nånsin förnekat en adelsman
friherre eller grefve,, han må heta Hamilto
eller något af alla de namn Rec. uppräkna
(Gyllenborgar, Höpken, Tessin, Creutz, Oxen
stjern2, Ebrensvärd, Fleming 0. s. v.), dera
verkliva förtjenster om litteraturen, konstern
eller hvad annat godt de må bafva uträtta!
men man finner: obilligt och orimligt, att ei
adelsman, friherre eller grefvex, endast der
före att han är en sådan, ban må för öfrig
vara den okunnigaste eller till karakteren säm
ste, skal!, blott till följe af sin börd egaen ge
nom ståndsinrättningen privilegierad företrädes
rätt alt kunna få utöfva politisk makt och in
flytelse på landets angelägenheter. Med ett ord
vår incuriosa Åetas har upphäft sig emot de:
falska i en institution, menu icke emot någor
värdefull medlem af adein, allenast derföre at
han är af adel. Så fort Rec. kommit ifrår
sin id:osynkrasi, gör han gedermera flere gan-
ska goda anmärkningar. Han talar om der
olyckan, att Vitterhets-, Historie- och Antiqvi-
tets-akademien numera så sällan sättes i till
fälle att få utdela belöningar, under det att
Svenska akademien årligen bar att emottaga
ett stort antal skaldestycken, täflande om dess
pris. ,Hvaden detta missförhållande? utropar
hr H. J. Anse våra unga, s. k. briljanta
hufvuden det vara lättare att vinna nödtorftig
litterär heder genom versifierade hvardagstan-
kar eller tillgjorda känsloyttringar eller vilda
utfarter af en olyglad fantasi eller bombastisk!t
skryt om svenskt mod och om svenska berserks-
bragder, än genom klar och redig framståll-
ning af mödosamma forskningars resultster?
Efter dessa reflextoner kommer Rec. slutligen
till en sakrik och väl skrifven expos af greive
Hamiltons a handling. Bilånd utdragen äro i
synnerbet vis-a punkter af Gustaf Adolls krigs-
artiklar, utiärdade från Elfsnabben år 4624,
ganska märkvirdiga. Man ser här den största
fältherre på sin tid icke statuera en strängare
krigstydnad eller disciplin, än, att om förman
eller beiälba:vare ville bjuda något, som kan
komma kovungen eller riket till skada, förderf
eller nackdel, då stånde krigsman honom in-
gen lydnad, eho han ock är, högre eller lägre;
och der någon det gör, stånde då lika straff
med den der bjöd,; hvarigenom åt den en-
skilde finnes gilven en rätt, eller till oca med
en plist, att granska sina förmäns handlingar
och befalloingar, för att på grund af eget om-
döme aigöra om han skall lyda dem eller ej,
om man i sednare tider icke funnit för godt att
vifva. Gustat Adolf var dock med en sålunda
disciplinerad här den segerrikaste. — 42) La-
tinsk grammatik för Skolor och Gymnasier af
G. R. Rabe. Rec. (-ED—) gör en stor mängd
anmärkningar mot arbetet, jemför det med
Hedners och Dahlsiröms (bearbetaing af den
Ellendtska tramimaliken), och faller sällan utsla-
set till dess fördel. Likväl yttrar han slutli-
sen: oaktadt dessa anmärkningar, kan man
ned rättvisa säga, att bokens förtjenster i det
nela, både till syftemål och utförande, böra
mi:dra omdömet öfver dess möjliga brister i
nskilda fall
2 asarna
(Iosändt.)
a ola om olaldocdoel antec ena nällnmda bea f 2